1雅各謀奪祝福以撒年老，眼睛昏花，看不見東西了；他把他的大兒子以掃叫了來，對他說：“我兒啊！”以掃回答他：“我在這裡。”
1När Isak hade blivit gammal och hans ögon voro skumma, så att han icke kunde se, kallade han till sig Esau, sin äldste son, och sade till honom: »Min son!» Han svarade honom: »Vad vill du?»
2以撒說：“現在我已經老了，不知道甚麼時候會死。
2Då sade han: »Se, jag är gammal och vet icke när jag skall dö.
3你現在拿你打獵的用具，就是你的箭囊和弓，出到田野去為我打獵。
3Så tag nu dina jaktredskap, ditt koger och din båge, och gå ut i marken och jaga villebråd åt mig;
4照我所喜歡的，給我預備美味的食物，拿來給我吃；好讓我在未死以前給你祝福。”
4red sedan till åt mig en smaklig rätt, en sådan som jag tycker om, och bär in den till mig till att äta, på det att min själ må välsigna dig, förrän jag dör.»
5以撒對他兒子以掃說話的時候，利百加也聽見。以掃到田野去打獵，要帶些野味回來。
5Men Rebecka hörde huru Isak talade till sin son Esau. Och medan Esau gick ut i marken för att jaga villebråd till att föra hem,
6利百加就對她兒子雅各說：“我聽見你父親對你的哥哥以掃這樣說：
6sade Rebecka till sin son Jakob: »Se, jag har hört din fader tala så till din broder Esau:
7‘你去為我打些獵物回來，給我預備美味的食物，讓我吃了，在我未死以前可以在耶和華面前給你祝福。’
7'Hämta mig villebråd och red till åt mig en smaklig rätt, på det att jag må äta och sedan välsigna dig inför HERREN, förrän jag dör.'
8我兒啊，現在你要聽我的話，照著我吩咐你的去作。
8Så hör nu vad jag säger, min son, och gör vad jag bjuder dig.
9你快到羊群那裡去，給我牽兩隻肥嫩的小山羊來，我要照你父親所喜歡的，給他預備美味的食物。
9Gå bort till hjorden och hämta mig därifrån två goda killingar, så vill jag av dem tillreda en smaklig rätt åt din fader, en sådan som han tycker om.
10然後你要拿去給你父親吃，好讓他在未死以前給你祝福。”
10Och du skall bära in den till din fader till att äta, på det att han må välsigna dig, förrän han dör.»
11雅各對他的母親利百加說：“但是哥哥以掃渾身是毛，而我卻是個皮膚光滑的人。
11Men Jakob sade till sin moder Rebecka: »Min broder Esau är ju luden, och jag är slät.
12萬一我父親摸著我，必以為我是騙子，那時我就必自招咒詛，而不是祝福了。”
12Kanhända tager min fader på mig, och jag bliver då av honom hållen för en bespottare och skaffar mig förbannelse i stället för välsignelse.»
13他母親對他說：“我兒啊，願你所招的咒詛歸到我身上吧，你只管聽我的話，去把羊牽來給我。”
13Då sade hans moder till honom: »Den förbannelsen komme över mig, min son; hör nu allenast vad jag säger, och gå och hämta dem åt mig.»
14他就去把羊羔牽來，交給他母親，他母親就照他父親所喜歡的，預備美味的食物。
14Då gick han och hämtade dem och bar dem till sin moder; och hans moder tillredde en smaklig rätt, en sådan som hans fader tyckte om.
15利百加又把大兒子以掃留在家裡最好的衣服拿來，給她小兒子雅各穿上。
15Och Rebecka tog Esaus, sin äldre sons, högtidskläder, som hon hade hos sig i huset, och satte dem på Jakob, sin yngre son.
16又用小山羊的皮，包在雅各的手上和他頸上光滑的地方。
16Och med skinnen av killingarna beklädde hon hans händer och den släta delen av hans hals.
17然後，她把自己所預備美味的食物和餅，放在她兒子雅各的手裡。
17Sedan lämnade hon åt sin son Jakob den smakliga rätten och brödet som hon hade tillrett.
18雅各來到他父親那裡，說：“我父啊！”以撒說：“我在這裡，我兒啊，你是誰？”
18Och han gick in till sin fader och sade: »Min fader!» Han svarade: »Vad vill du? Vem är du, min son?»
19雅各對他父親說：“我就是你的長子以掃，你吩咐我作的，我已經照樣作了。請坐起來，吃我的獵物，好給我祝福。”
19Då sade Jakob till sin fader: »Jag är Esau, din förstfödde. Jag har gjort såsom du tillsade mig; sätt dig upp och ät av mitt villebråd, på det att din själ må välsigna mig.»
20以撒問他的兒子：“我兒啊，你怎麼這樣快就獵到了呢？”雅各回答：“因為耶和華你的 神叫我碰著好機會。”
20Men Isak sade till sin son: »Huru har du så snart kunnat finna något, min son?» Han svarade: »HERREN, din Gud, skickade det i min väg.»
21以撒對雅各說：“我兒啊，你上前來，讓我摸摸你，看看你是不是我的兒子以掃。”
21Då sade Isak till Jakob: »Kom hit, min son, och låt mig taga på dig och känna om du är min son Esau eller icke.»
22雅各就走近他父親以撒身邊，以撒摸著他，說：“聲音是雅各的聲音，手卻是以掃的手。”
22Och Jakob gick fram till sin fader Isak; och när denne hade tagit på honom, sade han: »Rösten är Jakobs röst, men händerna äro Esaus händer.»
23以撒認不出他來，因為他的手上有毛，好像他哥哥以掃的手一樣，於是給他祝福。
23Och han kände icke igen honom, ty hans händer voro ludna såsom hans broder Esaus händer; och han välsignade honom.
24以撒問：“你真是我的兒子以掃嗎？”他回答：“我是。”
24Men han frågade: »Är du verkligen min son Esau?» Han svarade: »Ja.»
25以撒說：“把食物遞給我，好讓我吃我兒子的獵物，我就給你祝福。”雅各把食物遞給他，他就吃了；又拿酒給他，他也喝了。
25Då sade han: »Bär hit maten åt mig och låt mig äta av min sons villebråd, på det att min själ må välsigna dig.» Och han bar fram den till honom, och han åt; och han räckte honom vin, och han drack.
26他父親以撒對他說：“我兒啊，你上前來，和我親嘴。”
26Därefter sade hans fader Isak till honom: »Kom hit och kyss mig, min son.»
27他就上前和父親親嘴；他父親一聞到他衣服的香氣，就給他祝福，說：“看哪，我兒子的香氣，好像蒙耶和華賜福的田地所發出的香氣一樣。
27När han då gick fram och kysste honom, kände han lukten av hans kläder och välsignade honom; han sade: »Se, av min son utgår doft, lik doften av en mark, som HERREN har välsignat.
28願 神賜給你天上的甘露，地上的沃土，以及大量五穀和美酒。
28Så give dig Gud av himmelens dagg och av jordens fetma och säd och vin i rikligt mått.
29願萬民服事你，願萬族向你下拜，願你作你兄弟的主人，願你母親的子孫向你下拜。咒詛你的，願他受咒詛；給你祝福的，願他蒙福。”
29Folk tjäne dig, och folkslag falle ned för dig. Bliv en herre över dina bröder, och må din moders söner falla ned för dig. Förbannad vare den som förbannar dig, och välsignad vare den som välsignar dig!»
30以掃求父祝福以撒給雅各祝福完了，雅各剛剛從他父親以撒那裡出來的時候，他哥哥以掃就打獵回來了。
30Men när Isak hade givit Jakob sin välsignelse och Jakob just hade gått ut från sin fader Isak, kom hans broder Esau hem från jakten.
31他也預備了美味的食物，拿來給他父親，對他說：“請我父起來，吃你兒子的獵物，好給我祝福。”
31Därefter tillredde också han en smaklig rätt och bar in den till sin fader och sade till sin fader: »Må min fader stå upp och äta av sin sons villebråd, på det att din själ må välsigna mig.»
32他父親以撒問他：“你是誰？”他回答：“我就是你的長子以掃。”
32Hans fader Isak frågade honom: »Vem är du?» Han svarade: »Jag är Esau, din förstfödde son.»
33以撒就大大地戰兢起來，說：“那麼，剛才去打獵又拿獵物給我的是誰呢？在你未來以先，我已經吃了，又給他祝福了；他將來必定蒙福。”
33Då blev Isak övermåttan häpen och sade: »Vem var då den jägaren som bar in till mig sitt villebråd, så att jag åt av allt, förrän du kom, och sedan välsignade honom? Välsignad skall han ock förbliva.»
34以掃聽了他父親的話，就非常痛心，放聲大哭，對他父親說：“我父啊，求你也給我祝福。”
34När Esau hörde sin faders ord, brast han ut i högljudd och bitter klagan och sade till sin fader: »Välsigna också mig, min fader.»
35以撒說：“你弟弟已經前來，用詭計把你的祝福奪去了。”
35Men han svarade: »Din broder har kommit med svek och tagit din välsignelse.»
36以掃說：“他名叫雅各不是很對嗎？因為他欺騙了我兩次。從前他奪去我的長子名分，現在他又奪去我的祝福。”以掃又說：“你再沒有祝福留給我嗎？”
36Då sade han: »Han heter ju Jakob, och han har nu också två gånger bedragit mig. Min förstfödslorätt har han tagit, och se, nu har han ock tagit min välsignelse.» Och han frågade: »Har du då ingen välsignelse kvar för mig?»
37以撒回答以掃，說：“我已經立他作你的主人，又把他所有的兄弟給了他作僕人，並且把五穀和美酒供給他了。我兒啊，我還可以為你作甚麼呢？”
37Isak svarade och sade till Esau: »Se, jag har satt honom till en herre över dig, och alla hans bröder har jag givit honom till tjänare, och med säd och vin har jag begåvat honom; vad skall jag då nu göra för dig, min son?»
38以掃問他的父親：“我父啊，你只有一個祝福嗎？我父啊，求你也給我祝福。”以掃就放聲大哭。
38Esau sade till sin fader: »Har du då allenast den enda välsignelsen, min fader? Välsigna också mig, min fader.» Och Esau brast ut i gråt.
39他父親以撒回答他，說：“你住的地方必遠離地上的沃土，遠離天上的甘露。
39Då svarade hans fader Isak och sade till honom: »Se, fjärran ifrån jordens fetma skall din boning vara och utan dagg från himmelen ovanefter.
40你必依靠刀劍生活，你必服事你的弟弟；到你自由的時候，你必從你的頸項上掙脫他的軛。”
40Av ditt svärd skall du leva, och du skall tjäna din broder. Men det skall ske, när du samlar din kraft, att du river hans ok från din hals.»
41以掃恨雅各以掃因為他父親給雅各所祝的福，就懷恨雅各；以掃心裡想：“為我父親守喪的時候近了，到時我必殺我的弟弟雅各。”
41Och Esau blev hätsk mot Jakob för den välsignelses skull som hans fader hade givit honom. Och Esau sade vid sig själv: »Snart skola de dagar komma, då vi få sörja vår fader; då skall jag dräpa min broder Jakob.»
42有人把利百加大兒子以掃所說的話告訴了利百加，她就派人把她小兒子雅各叫了來，對他說：“你哥哥以掃想要殺你，報仇雪恨。
42När man nu berättade för Rebecka vad hennes äldre son Esau hade sagt, sände hon och lät kalla till sig sin yngre son Jakob och sade till honom: »Se, din broder Esau vill hämnas på dig och dräpa dig.
43我兒啊，現在你要聽我的話；起來，逃到哈蘭我哥哥拉班那裡去吧。
43Så hör nu vad jag säger, min son: stå upp och fly till min broder Laban i Haran,
44與他住些時日，等到你哥哥的怒氣消了。
44och stanna någon tid hos honom, till dess din broders förbittring har upphört,
45你哥哥對你消了怒氣，忘記了你對他所作的事，我就派人去把你從那裡接回來。我何必在一日之內喪失你們兩個呢？”
45ja, till dess din broders vrede mot dig har upphört och han förgäter vad du har gjort mot honom. Då skall jag sända åstad och hämta dig därifrån. Varför skall jag mista eder båda på samma gång?»
46利百加對以撒說：“我因為這些赫人女子，連性命都厭惡了。如果雅各也從這地的女子中，娶了像這樣的赫人女子為妻，那我活著還有甚麼意思呢？”
46Och Rebecka sade till Isak: »Jag är led vid livet för Hets döttrars skull. Om Jakob tager hustru bland Hets döttrar, en sådan som dessa, någon bland landets döttrar, varför skulle jag då leva?»