1王許尼希米重建城牆亞達薛西王二十年尼散月，王面前擺上了酒席，我拿酒來奉給王。我在他面前素來沒有露出愁容。
1I månaden Nisan, i Artasastas tjugonde regeringsår, vid ett tillfälle då vin stod framsatt för konungen, tog jag vinet och gav det åt honom. Och jag hade icke förr visat mig sorgsen inför honom;
2王卻問我：“你既然沒有病，為甚麼面帶愁容呢？這沒有別的可能，必是心中愁煩。”我就非常懼怕，
2men nu sade konungen till mig: »Varför ser du så sorgsen ut? Du är ju icke sjuk; du måste hava någon hjärtesorg.» Då blev jag övermåttan häpen.
3對王說：“願王萬歲，我列祖墳墓所在的城成了荒蕪之地，城門被火焚毀，我怎能不面帶愁容呢？”
3Och jag sade till konungen: »Må konungen leva evinnerligen! Skulle jag icke se sorgsen ut, då den stad där mina fäders gravar äro ligger öde och dess portar äro förtärda av eld?»
4王問我：“你想要甚麼呢？”我就向天上的 神禱告，
4Konungen sade till mig: »Vad är det då du begär?» Då bad jag en bön till himmelens Gud
5然後對王說：“如果王認為好，僕人能在你面前蒙恩寵，就請你差派我往猶大，到我列祖墳墓所在的城去，讓我重建那城。”
5och sade till konungen: »Om det så täckes konungen, och om du finner behag i din tjänare, så beder jag att du ville låta mig fara till Juda, till den stad där mina fäders gravar äro, på det att jag åter må bygga upp den.»
6那時，王后坐在王的旁邊。王問我：“你的行程需時多久？你甚麼時候回來？”王既然認為好，就差派我去，我也定了一個歸期。
6Då frågade konungen mig, allt under det att drottningen satt vid hans sida: »Huru länge kan din resa räcka, och när kan du komma tillbaka?» Då det nu alltså täcktes konungen att låta mig fara, uppgav jag för honom en bestämd tid.
7我又問王：“王若是認為好，請賜給我詔書，通知河西那邊的省長准我經過，直至我到達猶大；
7Och jag sade till konungen: »Om det så täckes konungen, så må brev givas mig till ståthållarna i landet på andra sidan floden, att de låta mig fara därigenom, till dess jag kommer till Juda,
8又賜詔書，給看守王的園林的亞薩，吩咐他給我木材，建造聖殿的營樓大門的橫梁，以及建造城牆和我要入住的房屋。”因為我的 神施恩的手幫助我，王就賜給我這一切。
8så ock ett brev till Asaf, uppsyningsmannen över den kungliga skogsparken, att han låter mig få virke för att därmed timra upp portarna till borgen som hör till templet, ävensom virke till stadsmuren, så ock till det hus där jag själv skall hava min bostad.» Och konungen beviljade mig detta, eftersom min Guds goda hand var över mig.
9於是我到了河西那邊的省長那裡去，把王的詔書交給他們；王又派了軍長和馬兵護送我。
9När jag så kom till ståthållarna i landet på andra sidan floden, gav jag dem konungens brev. Och konungen hade sänt med mig härhövitsmän och ryttare.
10和倫人參巴拉和作臣僕的亞捫人多比雅聽見有人來到，要為以色列求利益，他們就非常惱怒。
10Men då horoniten Sanballat och Tobia, den ammonitiske tjänstemannen, hörde detta, förtröt det dem högeligen att någon hade kommit för att se Israels barn till godo.
11尼希米夜間巡視城牆我到了耶路撒冷，在那裡停留了三天。
11När jag sedan hade kommit till Jerusalem och varit där i tre dagar,
12我在夜間起來，和幾個人一起出去，我沒有告訴任何人我的 神使我定意要為耶路撒冷作的事，除了我所騎的一頭牲口以外，沒有帶著別的牲口。
12stod jag upp om natten jämte några få män, utan att hava omtalat för någon människa vad min Gud ingav mig i hjärtat att göra för Jerusalem; och det djur som jag red på var det enda jag hade med mig.
13我夜間出了谷門，向著龍泉走去，到了糞門，視察耶路撒冷破壞了的城牆和被火焚毀的城門。
13Och jag drog om natten ut genom Dalporten fram emot Drakkällan och Dyngporten och besåg Jerusalems murar, huru de voro nedbrutna, och huru dess portar voro förtärda av eld.
14我又往前走，到了泉門和王池，因為地方不夠讓我騎著牲口過去，
14Och jag drog vidare till Källporten och till Konungsdammen, men där var det icke möjligt för djuret att komma fram med mig.
15我只得在夜間沿溪而上，視察城牆，然後轉回，經過谷門，回到城裡。
15Då begav jag mig uppför dalen om natten och besåg muren och vände sedan åter in genom Dalporten och kom så tillbaka.
16沒有一個官長知道我去過甚麼地方，作了甚麼事。我也一直沒有告訴猶大人、或祭司、或貴胄、或官長，或其餘作工的人。
16Och föreståndarna hade icke fått veta vart jag hade gått, och vad jag ville göra, ty jag hade ännu icke omtalat något för judarna, prästerna, ädlingarna, föreståndarna och de övriga, som skulle få med arbetet att göra.
17尼希米鼓勵人民重建城牆後來我對他們說：“你們都看見我們遭遇的患難：耶路撒冷成了荒蕪之地，城門被火焚毀，你們都來吧！讓我們重建耶路撒冷的城牆，免得我們再受凌辱。”
17Men nu sade jag till dem: »I sen själva i vilken nöd vi äro, huru Jerusalem ligger öde, och huru dess portar äro uppbrända i eld. Välan då, låt oss bygga upp Jerusalems mur, för att vi icke längre må vara till smälek.»
18我告訴他們，我的 神施恩的手怎樣幫助我，以及王對我所說的話；他們就說：“我們要起來建造！”於是他們奮勇著手作這善工。
18Och jag omtalade för dem huru min Guds hand hade varit mig nådig, så ock vad konungen hade lovat mig. Då sade de: »Vi vilja stå upp och bygga.» Och de togo mod till sig för det goda verket.
19但和倫人參巴拉和作臣僕的亞捫人多比雅，以及阿拉伯人基善聽見了，就譏笑我們，藐視我們，說：“你們在幹甚麼？你們要背叛王嗎？”
19Men när horoniten Sanballat och Tobia, den ammonitiske tjänstemannen, och araben Gesem hörde detta, bespottade de oss och visade förakt för oss; och de sade: »Vad är det I gören? Viljen I sätta eder upp mot konungen?»
20我回答他們說：“天上的 神必使我們成功；我們是他的僕人，我們要起來建造，但你們在耶路撒冷無分、無權，無人記念。”
20Då gav jag dem detta svar: »Himmelens Gud skall låta det gå oss väl, och vi, hans tjänare, vilja stå upp och bygga; men I haven ingen del eller rätt eller åminnelse i Jerusalem.»