¹Now I say, That the heir, as long as he is a child, differeth nothing from a servant, though he be lord of all;

¹Vad jag vill säga är detta: Så länge arvingen är barn, finnes ingen skillnad mellan honom och en träl, fastän han är herre över alla ägodelarna;

²But is under tutors and governors until the time appointed of the father.

²ty han står under förmyndare och förvaltare, intill den tid som fadern har bestämt.

³Even so we, when we were children, were in bondage under the elements of the world:

³Sammalunda höllos ock vi, när vi voro barn, i träldom under världens »makter».

⁴But when the fulness of the time was come, God sent forth his Son, made of a woman, made under the law,

⁴Men när tiden var fullbordad, sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen,

⁵To redeem them that were under the law, that we might receive the adoption of sons.

⁵för att han skulle friköpa dem som stodo under lagen, så att vi skulle få söners rätt.

⁶And because ye are sons, God hath sent forth the Spirit of his Son into your hearts, crying, Abba, Father.

⁶Och eftersom I nu ären söner, har han sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: »Abba! Fader!»

⁷Wherefore thou art no more a servant, but a son; and if a son, then an heir of God through Christ.

⁷Så är du nu icke mer träl, utan son; och är du son, så är du ock arvinge, insatt därtill av Gud.

⁸Howbeit then, when ye knew not God, ye did service unto them which by nature are no gods.

⁸Förut, innan I ännu känden Gud, voren I trälar under gudar som till sitt väsende icke voro gudar.

⁹But now, after that ye have known God, or rather are known of God, how turn ye again to the weak and beggarly elements, whereunto ye desire again to be in bondage?

⁹Men nu, sedan I haven lärt känna Gud och, vad mer är, haven blivit kända av Gud, huru kunnen I nu vända tillbaka till de svaga och arma »makter», under vilka I åter på nytt viljen bliva trälar?

¹⁰Ye observe days, and months, and times, and years.

¹⁰I akten ju på dagar och på månader och på särskilda tider och år. --

¹¹I am afraid of you, lest I have bestowed upon you labour in vain.

¹¹Jag är bekymrad för eder och fruktar att jag till äventyrs har arbetat förgäves för eder.

¹²Brethren, I beseech you, be as I am; for I am as ye are: ye have not injured me at all.

¹²Jag beder eder, mina bröder: Bliven såsom jag är, eftersom jag har blivit såsom I voren. I haven icke gjort mig något för när.

¹³Ye know how through infirmity of the flesh I preached the gospel unto you at the first.

¹³I veten ju att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången kom att förkunna evangelium för eder.

¹⁴And my temptation which was in my flesh ye despised not, nor rejected; but received me as an angel of God, even as Christ Jesus.

¹⁴Och fastän mitt kroppsliga tillstånd då väl hade kunnat innebära en frestelse för eder, så sågen I det ändå icke med ringaktning eller leda, utan togen emot mig såsom en Guds ängel, ja, såsom Kristus Jesus själv.

¹⁵Where is then the blessedness ye spake of? for I bear you record, that, if it had been possible, ye would have plucked out your own eyes, and have given them to me.

¹⁵När hör man eder nu prisa eder saliga? Det vittnesbördet kan jag nämligen giva eder, att I då, om så hade varit möjligt, skullen hava rivit ut edra ögon och givit dem åt mig.

¹⁶Am I therefore become your enemy, because I tell you the truth?

¹⁶Så har jag då blivit eder ovän därigenom att jag säger eder sanningen!

¹⁷They zealously affect you, but not well; yea, they would exclude you, that ye might affect them.

¹⁷Man söker med iver att vinna eder för sig, men icke med en god iver; nej, del vilja avspärra eder från andra, för att I med så mycket större iver skolen hålla eder till dem.

¹⁸But it is good to be zealously affected always in a good thing, and not only when I am present with you.

¹⁸Och det är nu gott att I bliven omfattade med ivrig omsorg, i en god sak, alltid, och icke allenast när jag är tillstädes hos eder,

¹⁹My little children, of whom I travail in birth again until Christ be formed in you,

¹⁹I mina barn, som jag nu åter med vånda måste föda till livet, intill dess att Kristus har tagit gestalt i eder.

²⁰I desire to be present with you now, and to change my voice; for I stand in doubt of you.

²⁰Jag skulle önska att jag just nu vore hos eder och kunde göra min röst rätt bevekande. Ty jag vet mig knappt någon råd med eder.

²¹Tell me, ye that desire to be under the law, do ye not hear the law?

²¹Sägen mig, I som viljen stå under lagen: haven I icke hört vad lagen säger?

²²For it is written, that Abraham had two sons, the one by a bondmaid, the other by a freewoman.

²²Det är ju skrivet att Abraham fick två söner, en med sin tjänstekvinna, och en med sin fria hustru.

²³But he who was of the bondwoman was born after the flesh; but he of the freewoman was by promise.

²³Men tjänstekvinnans son är född efter köttet, då däremot den fria hustruns son är född i kraft av löftet.

²⁴Which things are an allegory: for these are the two covenants; the one from the mount Sinai, which gendereth to bondage, which is Agar.

²⁴Dessa ord hava en djupare mening; ty de båda kvinnorna beteckna två förbund. Av dessa kommer det ena från berget Sina och föder sina barn till träldom, och detta har sin förebild i Agar.

²⁵For this Agar is mount Sinai in Arabia, and answereth to Jerusalem which now is, and is in bondage with her children.

²⁵Berget Sina kallas nämligen i Arabien för Agar och svarar emot det nuvarande Jerusalem, ty detta lever med sina barn i träldom.

²⁶But Jerusalem which is above is free, which is the mother of us all.

²⁶Men det Jerusalem som är därovan, det är fritt, och det är vår moder.

²⁷For it is written, Rejoice, thou barren that bearest not; break forth and cry, thou that travailest not: for the desolate hath many more children than she which hath an husband.

²⁷Så är ju skrivet: »Jubla, du ofruktsamma, du som icke föder barn; brist ut och ropa, du som icke bliver moder, Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man.»

²⁸Now we, brethren, as Isaac was, are the children of promise.

²⁸Och I, mina bröder, ären löftets barn, likasom Isak var.

²⁹But as then he that was born after the flesh persecuted him that was born after the Spirit, even so it is now.

²⁹Men likasom förr i tiden den son som var född efter köttet förföljde den som var född efter Anden, så är det ock nu.

³⁰Nevertheless what saith the scripture? Cast out the bondwoman and her son: for the son of the bondwoman shall not be heir with the son of the freewoman.

³⁰Dock, vad säger skriften? »Driv ut tjänstekvinnan och hennes son; ty tjänstekvinnans son skall förvisso icke ärva med den fria hustruns son.»

³¹So then, brethren, we are not children of the bondwoman, but of the free.

³¹Alltså, mina bröder, vi äro icke barn av en tjänstekvinna, utan av den fria hustrun.