¹Then Jesus six days before the passover came to Bethany, where Lazarus was, which had been dead, whom he raised from the dead.

¹Sex dagar före påsk kom nu Jesus till Betania, där Lasarus bodde, han som av Jesus hade blivit uppväckt från de döda.

²There they made him a supper; and Martha served: but Lazarus was one of them that sat at the table with him.

²Där gjorde man då för honom ett gästabud, och Marta betjänade dem, men Lasarus var en av dem som lågo till bords jämte honom.

³Then took Mary a pound of ointment of spikenard, very costly, and anointed the feet of Jesus, and wiped his feet with her hair: and the house was filled with the odour of the ointment.

³Då tog Maria ett skålpund smörjelse av dyrbar äkta nardus och smorde därmed Jesu fötter; sedan torkade hon hans fötter med sitt hår. Och huset uppfylldes med vällukt av smörjelsen.

⁴Then saith one of his disciples, Judas Iscariot, Simon's son, which should betray him,

⁴Men Judas Iskariot, en av hans lärjungar, den som skulle förråda honom, sade då:

⁵Why was not this ointment sold for three hundred pence, and given to the poor?

⁵»Varför sålde man icke hellre denna smörjelse för tre hundra silverpenningar och gav dessa åt de fattiga?»

⁶This he said, not that he cared for the poor; but because he was a thief, and had the bag, and bare what was put therein.

⁶Detta sade han, icke därför, att han frågade efter de fattiga, utan därför, att han var en tjuv och plägade taga vad som lades i penningpungen, vilken han hade om hand.

⁷Then said Jesus, Let her alone: against the day of my burying hath she kept this.

⁷Men Jesus sade: »Låt henne vara; må hon få fullgöra detta för min begravningsdag.

⁸For the poor always ye have with you; but me ye have not always.

⁸De fattiga haven I ju alltid ibland eder, men mig haven I icke alltid.»

⁹Much people of the Jews therefore knew that he was there: and they came not for Jesus' sake only, but that they might see Lazarus also, whom he had raised from the dead.

⁹Nu hade det blivit känt för den stora hopen av judarna att Jesus var där, och de kommo dit, icke allenast för hans skull, utan ock för att se Lasarus, som han hade uppväckt från de döda.

¹⁰But the chief priests consulted that they might put Lazarus also to death;

¹⁰Då beslöto översteprästerna att döda också Lasarus.

¹¹Because that by reason of him many of the Jews went away, and believed on Jesus.

¹¹Ty för hans skull gingo många judar bort och trodde på Jesus.

¹²On the next day much people that were come to the feast, when they heard that Jesus was coming to Jerusalem,

¹²När dagen därefter det myckna folk som hade kommit till högtiden fick höra att Jesus var på väg till Jerusalem,

¹³Took branches of palm trees, and went forth to meet him, and cried, Hosanna: Blessed is the King of Israel that cometh in the name of the Lord.

¹³togo de palmkvistar och gingo ut för att möta honom och ropade: »Hosianna! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn, han som är Israels konung.»

¹⁴And Jesus, when he had found a young ass, sat thereon; as it is written,

¹⁴Och Jesus fick sig en åsnefåle och satte sig upp på den, såsom det är skrivet:

¹⁵Fear not, daughter of Sion: behold, thy King cometh, sitting on an ass's colt.

¹⁵»Frukta icke, du dotter Sion. Se, din konung kommer, sittande på en åsninnas fåle.»

¹⁶These things understood not his disciples at the first: but when Jesus was glorified, then remembered they that these things were written of him, and that they had done these things unto him.

¹⁶Detta förstodo hans lärjungar icke då strax, men när Jesus hade blivit förhärligad, då kommo de ihåg att detta var skrivet om honom, och att man hade gjort detta med honom.

¹⁷The people therefore that was with him when he called Lazarus out of his grave, and raised him from the dead, bare record.

¹⁷Så gav nu folket honom sitt vittnesbörd, de som hade varit med honom, när han kallade Lasarus ut ur graven och uppväckte honom från de döda.

¹⁸For this cause the people also met him, for that they heard that he had done this miracle.

¹⁸Därför kom också det övriga folket emot honom, eftersom de hörde att han hade gjort det tecknet.

¹⁹The Pharisees therefore said among themselves, Perceive ye how ye prevail nothing? behold, the world is gone after him.

¹⁹Då sade fariséerna till varandra: »I sen att I alls intet kunnen uträtta; hela världen löper ju efter honom.»

²⁰And there were certain Greeks among them that came up to worship at the feast:

²⁰Nu voro där ock några greker, av dem som plägade fara upp för att tillbedja under högtiden.

²¹The same came therefore to Philip, which was of Bethsaida of Galilee, and desired him, saying, Sir, we would see Jesus.

²¹Dessa kommo till Filippus, som var från Betsaida i Galileen, och bådo honom och sade: »Herre, vi skulle vilja se Jesus.»

²²Philip cometh and telleth Andrew: and again Andrew and Philip tell Jesus.

²²Filippus gick och sade detta till Andreas; Andreas och Filippus gingo och sade det till Jesus.

²³And Jesus answered them, saying, The hour is come, that the Son of man should be glorified.

²³Jesus svarade dem och sade: »Stunden är kommen att Människosonen skall förhärligas.

²⁴Verily, verily, I say unto you, Except a corn of wheat fall into the ground and die, it abideth alone: but if it die, it bringeth forth much fruit.

²⁴Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om icke vetekornet faller i jorden och dör, så förbliver det ett ensamt korn; men om det dör, så bär det mycken frukt.

²⁵He that loveth his life shall lose it; and he that hateth his life in this world shall keep it unto life eternal.

²⁵Den som älskar sitt liv, han mister det, men den som hatar sitt liv i denna världen, han skall behålla det och skall hava evigt liv.

²⁶If any man serve me, let him follow me; and where I am, there shall also my servant be: if any man serve me, him will my Father honour.

²⁶Om någon vill tjäna mig, så följe han mig; och där jag är, där skall också min tjänare få vara. Om någon tjänar mig, så skall min Fader ära honom.

²⁷Now is my soul troubled; and what shall I say? Father, save me from this hour: but for this cause came I unto this hour.

²⁷Nu är min själ i ångest; vad skall jag väl säga? Fader, fräls mig undan denna stund. Dock, just därför har jag kommit till denna stund.

²⁸Father, glorify thy name. Then came there a voice from heaven, saying, I have both glorified it, and will glorify it again.

²⁸Fader, förhärliga ditt namn.» Då kom en röst från himmelen: »Jag har redan förhärligat det, och jag skall ytterligare förhärliga det.»

²⁹The people therefore, that stood by, and heard it, said that it thundered: others said, An angel spake to him.

²⁹Folket, som stod där och hörde detta, sade då: »Det var ett tordön.» Andra sade: »Det var en ängel som talade med honom.»

³⁰Jesus answered and said, This voice came not because of me, but for your sakes.

³⁰Då svarade Jesus och sade: »Denna röst kom icke för min skull, utan för eder skull.»

³¹Now is the judgment of this world: now shall the prince of this world be cast out.

³¹Nu går en dom över denna världen, nu skall denna världens furste utkastas.

³²And I, if I be lifted up from the earth, will draw all men unto me.

³²Och när jag har blivit upphöjd från jorden, skall jag draga alla till mig.»

³³This he said, signifying what death he should die.

³³Med dessa ord gav han till känna på vad sätt han skulle dö.

³⁴The people answered him, We have heard out of the law that Christ abideth for ever: and how sayest thou, The Son of man must be lifted up? who is this Son of man?

³⁴Då svarade folket honom: »Vi hava hört av lagen att Messias skall stanna kvar för alltid. Huru kan du då säga att Människosonen måste bliva upphöjd? Vad är väl detta för en Människoson?»

³⁵Then Jesus said unto them, Yet a little while is the light with you. Walk while ye have the light, lest darkness come upon you: for he that walketh in darkness knoweth not whither he goeth.

³⁵Jesus sade till dem: »Ännu en liten tid är ljuset ibland eder. Vandren medan I haven ljuset, på det att mörkret icke må få makt med eder; den som vandrar i mörkret, han vet ju icke var han går.

³⁶While ye have light, believe in the light, that ye may be the children of light. These things spake Jesus, and departed, and did hide himself from them.

³⁶Tron på ljuset, medan I haven ljuset, så att I bliven ljusets barn.» Detta talade Jesus och gick sedan bort och dolde sig för dem.

³⁷But though he had done so many miracles before them, yet they believed not on him:

³⁷Men fastän han hade gjort så många tecken inför dem, trodde de icke på honom.

³⁸That the saying of Esaias the prophet might be fulfilled, which he spake, Lord, who hath believed our report? and to whom hath the arm of the Lord been revealed?

³⁸Ty det ordet skulle fullbordas, som profeten Esaias säger: »Herre, vem trodde, vad som predikades för oss, och för vem var Herrens arm uppenbar?»

³⁹Therefore they could not believe, because that Esaias said again,

³⁹Alltså kunde de icke tro; Esaias säger ju ytterligare:

⁴⁰He hath blinded their eyes, and hardened their heart; that they should not see with their eyes, nor understand with their heart, and be converted, and I should heal them.

⁴⁰»Han har förblindat deras ögon och förstockat deras hjärtan, så att de icke kunna se med sina ögon eller förstå med sina hjärtan och omvända sig och bliva helade av mig.»

⁴¹These things said Esaias, when he saw his glory, and spake of him.

⁴¹Detta kunde Esaias säga, eftersom han hade sett hans härlighet, när han talade med honom. --

⁴²Nevertheless among the chief rulers also many believed on him; but because of the Pharisees they did not confess him, lest they should be put out of the synagogue:

⁴²Dock funnos jämväl bland rådsherrarna många som trodde på honom; men för fariséernas skulle ville de icke bekänna det, för att de icke skulle bliva utstötta ur synagogan.

⁴³For they loved the praise of men more than the praise of God.

⁴³Ty de skattade högre att bliva ärade av människor än att bliva ärade av Gud.

⁴⁴Jesus cried and said, He that believeth on me, believeth not on me, but on him that sent me.

⁴⁴Men Jesus sade med hög röst: »Den som tror på mig, han tror icke på mig, utan på honom som har sänt mig.

⁴⁵And he that seeth me seeth him that sent me.

⁴⁵Och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig.

⁴⁶I am come a light into the world, that whosoever believeth on me should not abide in darkness.

⁴⁶Såsom ett ljus har jag kommit i världen, för att ingen av dem som tro på mig skall förbliva i mörkret.

⁴⁷And if any man hear my words, and believe not, I judge him not: for I came not to judge the world, but to save the world.

⁴⁷Om någon hör mina ord, men icke håller dem, så dömer icke jag honom; ty jag har icke kommit för att döma världen, utan för att frälsa världen.

⁴⁸He that rejecteth me, and receiveth not my words, hath one that judgeth him: the word that I have spoken, the same shall judge him in the last day.

⁴⁸Den som förkastar mig och icke tager emot mina ord, han har dock en domare över sig; det ord som jag har talat, det skall döma honom på den yttersta dagen.

⁴⁹For I have not spoken of myself; but the Father which sent me, he gave me a commandment, what I should say, and what I should speak.

⁴⁹Ty jag har icke talat av mig själv, utan Fadern, som har sänt mig, han har bjudit mig vad jag skall säga, och vad jag skall tala.

⁵⁰And I know that his commandment is life everlasting: whatsoever I speak therefore, even as the Father said unto me, so I speak.

⁵⁰Och jag vet att hans bud är evigt liv; därför, vad jag talar, det talar jag såsom Fadern har sagt mig.»