¹And the LORD spake unto Moses, saying,

¹Och HERREN talade till Mose och sade:

²Command the children of Israel, that they bring unto thee pure oil olive beaten for the light, to cause the lamps to burn continually.

²Bjud Israels barn att bära till dig ren olja, av stötta oliver, till ljusstaken, så att lamporna dagligen kunna sättas upp.

³Without the vail of the testimony, in the tabernacle of the congregation, shall Aaron order it from the evening unto the morning before the LORD continually: it shall be a statute for ever in your generations.

³Utanför den förlåt som hänger framför vittnesbördet, i uppenbarelsetältet, skall Aron beständigt sköta den, från aftonen till morgonen, inför HERRENS ansikte. Detta skall vara en evärdlig stadga för eder från släkte till släkte.

⁴He shall order the lamps upon the pure candlestick before the LORD continually.

⁴Lamporna på den gyllene ljusstaken skall han beständigt sköta inför HERRENS ansikte.

⁵And thou shalt take fine flour, and bake twelve cakes thereof: two tenth deals shall be in one cake.

⁵Och du skall taga fint mjöl och därav baka tolv kakor; var kaka skall innehålla två tiondedels efa.

⁶And thou shalt set them in two rows, six on a row, upon the pure table before the LORD.

⁶Och du skall lägga upp dem i två rader, sex i var rad, på det gyllene bordet inför HERRENS ansikte.

⁷And thou shalt put pure frankincense upon each row, that it may be on the bread for a memorial, even an offering made by fire unto the LORD.

⁷Och på vardera raden skall du lägga ren rökelse, för att denna må utgöra själva altaroffret av bröden, ett eldsoffer åt HERREN.

⁸Every sabbath he shall set it in order before the LORD continually, being taken from the children of Israel by an everlasting covenant.

⁸Sabbatsdag efter sabbatsdag skall man beständigt lägga upp dem inför HERRENS ansikte: en gärd av Israels barn, till ett evigt förbund.

⁹And it shall be Aaron's and his sons'; and they shall eat it in the holy place: for it is most holy unto him of the offerings of the LORD made by fire by a perpetual statute.

⁹De skola tillhöra Aron och hans söner och skola ätas av dem på en helig plats, ty de äro högheliga och äro hans evärdliga rätt av HERRENS eldsoffer.

¹⁰And the son of an Israelitish woman, whose father was an Egyptian, went out among the children of Israel: and this son of the Israelitish woman and a man of Israel strove together in the camp;

¹⁰Och en man som var son till en israelitisk kvinna, men till fader hade en egyptisk man, gick ut bland Israels barn; och den israelitiska kvinnans son och en israelitisk man kommo i träta med varandra i lägret.

¹¹And the Israelitish woman's son blasphemed the name of the Lord, and cursed. And they brought him unto Moses: (and his mother's name was Shelomith, the daughter of Dibri, of the tribe of Dan:)

¹¹Och den israelitiska kvinnans son smädade Namnet och hädade. Då förde de honom fram till Mose. Och hans moder hette Selomit, dotter till Dibri, av Dans stam.

¹²And they put him in ward, that the mind of the LORD might be showed them.

¹²Och de satte honom i förvar, för att de skulle få hans dom bestämd efter HERRENS befallning.

¹³And the LORD spake unto Moses, saying,

¹³Och HERREN talade till Mose och sade:

¹⁴Bring forth him that hath cursed without the camp; and let all that heard him lay their hands upon his head, and let all the congregation stone him.

¹⁴För ut hädaren utanför lägret; sedan må alla som hörde det lägga sina händer på hans huvud, och må så hela menigheten stena honom.

¹⁵And thou shalt speak unto the children of Israel, saying, Whosoever curseth his God shall bear his sin.

¹⁵Och till Israels barn skall du tala och säga: Om någon hädar sin Gud, kommer han att bära på synd.

¹⁶And he that blasphemeth the name of the LORD, he shall surely be put to death, and all the congregation shall certainly stone him: as well the stranger, as he that is born in the land, when he blasphemeth the name of the Lord, shall be put to death.

¹⁶Och den som smädar HERRENS namn skall straffas med döden; hela menigheten skall stena honom. Evad det är en främling eller en inföding som smädar Namnet, skall han dödas.

¹⁷And he that killeth any man shall surely be put to death.

¹⁷Om någon slår ihjäl någon människa, skall han straffas med döden;

¹⁸And he that killeth a beast shall make it good; beast for beast.

¹⁸och den som slår ihjäl ett boskapsdjur skall ersätta det: liv för liv.

¹⁹And if a man cause a blemish in his neighbor; as he hath done, so shall it be done to him;

¹⁹Och om någon vållar att hans nästa får ett lyte, så skall man göra mot honom såsom han själv har gjort:

²⁰Breach for breach, eye for eye, tooth for tooth: as he hath caused a blemish in a man, so shall it be done to him again.

²⁰bruten lem för bruten lem, öga för öga, tand för tand; samma lyte han har vållat att en annan fick skall han själv få.

²¹And he that killeth a beast, he shall restore it: and he that killeth a man, he shall be put to death.

²¹Den som slår ihjäl ett boskapsdjur skall ersätta det, och den som slår ihjäl en människa skall dödas.

²²Ye shall have one manner of law, as well for the stranger, as for one of your own country: for I am the LORD your God.

²²En och samma lag skall gälla för eder, den skall gälla lika väl för främlingen som för infödingen; ty jag är HERREN, eder Gud.

²³And Moses spake to the children of Israel, that they should bring forth him that had cursed out of the camp, and stone him with stones. And the children of Israel did as the LORD commanded Moses.

²³Och Mose talade detta till Israels barn; och de förde ut hädaren utanför lägret och stenade honom. Alltså gjorde Israels barn såsom HERREN hade bjudit Mose.