¹And seeing the multitudes, he went up into a mountain: and when he was set, his disciples came unto him:

¹När han nu såg folket, gick han upp på berget; och sedan han hade satt sig ned, trädde hans lärjungar fram till honom.

²And he opened his mouth, and taught them, saying,

²Då öppnade han sin mun och undervisade dem och sade:

³Blessed are the poor in spirit: for theirs is the kingdom of heaven.

³»Saliga äro de som äro fattiga i anden, ty dem hör himmelriket till.

⁴Blessed are they that mourn: for they shall be comforted.

⁴Saliga äro de som sörja, ty de skola bliva tröstade.

⁵Blessed are the meek: for they shall inherit the earth.

⁵Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden.

⁶Blessed are they which do hunger and thirst after righteousness: for they shall be filled.

⁶Saliga äro de som hungra och törsta efter rättfärdighet, ty de skola bliva mättade.

⁷Blessed are the merciful: for they shall obtain mercy.

⁷Saliga äro de barmhärtiga, ty dem skall vederfaras barmhärtighet.

⁸Blessed are the pure in heart: for they shall see God.

⁸Saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud.

⁹Blessed are the peacemakers: for they shall be called the children of God.

⁹Saliga äro de fridsamma, ty de skola kallas Guds barn.

¹⁰Blessed are they which are persecuted for righteousness' sake: for theirs is the kingdom of heaven.

¹⁰Saliga äro de som lida förföljelse för rättfärdighets skull, ty dem hör himmelriket till.

¹¹Blessed are ye, when men shall revile you, and persecute you, and shall say all manner of evil against you falsely, for my sake.

¹¹Ja, saliga ären I, när människorna för min skull smäda och förfölja eder och sanningslöst säga allt ont mot eder.

¹²Rejoice, and be exceeding glad: for great is your reward in heaven: for so persecuted they the prophets which were before you.

¹²Glädjens och fröjden eder, ty eder lön är stor i himmelen. Så förföljde man ju ock profeterna, som voro före eder.

¹³Ye are the salt of the earth: but if the salt have lost his savour, wherewith shall it be salted? it is thenceforth good for nothing, but to be cast out, and to be trodden under foot of men.

¹³I ären jordens salt; men om saltet mister sin sälta, varmed skall man då giva det sälta igen? Till intet annat duger det än till att kastas ut och trampas ned av människorna.

¹⁴Ye are the light of the world. A city that is set on an hill cannot be hid.

¹⁴I ären världens ljus. Icke kan en stad döljas, som ligger uppe på ett berg?

¹⁵Neither do men light a candle, and put it under a bushel, but on a candlestick; and it giveth light unto all that are in the house.

¹⁵Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.

¹⁶Let your light so shine before men, that they may see your good works, and glorify your Father which is in heaven.

¹⁶På samma sätt må ock edert ljus lysa inför människorna, så att de se edra goda gärningar och prisa eder Fader, som är i himmelen.

¹⁷Think not that I am come to destroy the law, or the prophets: I am not come to destroy, but to fulfil.

¹⁷I skolen icke mena att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har icke kommit för att upphäva, utan för att fullborda.

¹⁸For verily I say unto you, Till heaven and earth pass, one jot or one tittle shall in no wise pass from the law, till all be fulfilled.

¹⁸Ty sannerligen säger jag eder: Intill dess himmel och jord förgås, skall icke den minsta bokstav, icke en enda prick av lagen förgås, förrän det allt har fullbordats.

¹⁹Whosoever therefore shall break one of these least commandments, and shall teach men so, he shall be called the least in the kingdom of heaven: but whosoever shall do and teach them, the same shall be called great in the kingdom of heaven.

¹⁹Därför, den som upphäver ett av de minsta bland dessa bud och lär människorna så, han skall räknas för en av de minsta i himmelriket; men den som håller dem och lär människorna så, han skall räknas för stor i himmelriket.

²⁰For I say unto you, That except your righteousness shall exceed the righteousness of the scribes and Pharisees, ye shall in no case enter into the kingdom of heaven.

²⁰Ty jag säger eder, att om eder rättfärdighet icke övergår de skriftlärdes och fariséernas, så skolen I icke komma in i himmelriket.

²¹Ye have heard that it was said of them of old time, Thou shalt not kill; and whosoever shall kill shall be in danger of the judgment:

²¹I haven hört att det är sagt till de gamle: 'Du skall icke dräpa; och den som dräper, han är hemfallen åt Domstolens dom.'

²²But I say unto you, That whosoever is angry with his brother without a cause shall be in danger of the judgment: and whosoever shall say to his brother, Raca, shall be in danger of the council: but whosoever shall say, Thou fool, shall be in danger of hell fire.

²²Men jag säger eder: Var och en som vredgas på sin broder, han är hemfallen åt Domstolens dom; men den som säger till sin broder: 'Du odåga', han är hemfallen åt Stora rådets dom; och den som säger: 'Du dåre', han är hemfallen åt det brinnande Gehenna.

²³Therefore if thou bring thy gift to the altar, and there rememberest that thy brother hath ought against thee;

²³Därför, om du kommer med din gåva till altaret, och där drager dig till minnes att din broder har något emot dig,

²⁴Leave there thy gift before the altar, and go thy way; first be reconciled to thy brother, and then come and offer thy gift.

²⁴så lägg ned din gåva där framför altaret, och gå först bort och förlik dig med din broder, och kom sedan och bär fram din gåva.

²⁵Agree with thine adversary quickly, whiles thou art in the way with him; lest at any time the adversary deliver thee to the judge, and the judge deliver thee to the officer, and thou be cast into prison.

²⁵Var villig till snar förlikning med din motpart, medan du ännu är med honom på vägen, så att din motpart icke drager dig inför domaren, och domaren överlämnar dig åt rättstjänaren, och du bliver kastad i fängelse.

²⁶Verily I say unto thee, Thou shalt by no means come out thence, till thou hast paid the uttermost farthing.

²⁶Sannerligen säger jag dig: Du skall icke slippa ut därifrån, förrän du har betalt den yttersta skärven.

²⁷Ye have heard that it was said by them of old time, Thou shalt not commit adultery:

²⁷I haven hört att det är sagt: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott.'

²⁸But I say unto you, That whosoever looketh on a woman to lust after her hath committed adultery with her already in his heart.

²⁸Men jag säger eder: Var och en som med begärelse ser på en annans hustru, han har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.

²⁹And if thy right eye offend thee, pluck it out, and cast it from thee: for it is profitable for thee that one of thy members should perish, and not that thy whole body should be cast into hell.

²⁹Om nu ditt högra öga är dig till förförelse, så riv ut det och kasta det ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kastas i Gehenna.

³⁰And if thy right hand offend thee, cut it off, and cast it from thee: for it is profitable for thee that one of thy members should perish, and not that thy whole body should be cast into hell.

³⁰Och om din högra hand är dig till förförelse, så hugg av den och kasta den ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kommer till Gehenna.

³¹It hath been said, Whosoever shall put away his wife, let him give her a writing of divorcement:

³¹Det är ock sagt: 'Den som vill skilja sig från sin hustru han skall giva henne skiljebrev.'

³²But I say unto you, That whosoever shall put away his wife, saving for the cause of fornication, causeth her to commit adultery: and whosoever shall marry her that is divorced committeth adultery.

³²Men jag säger eder: Var och en som skiljer sig från sin hustru för någon annan saks skull än för otukt, han bliver orsak till att äktenskapsbrott begås med henne. Och den som tager en frånskild kvinna till hustru, han begår äktenskapsbrott.

³³Again, ye have heard that it hath been said by them of old time, Thou shalt not forswear thyself, but shalt perform unto the Lord thine oaths:

³³Ytterligare haven I hört att det är sagt till de gamle: 'Du skall icke svärja falskt' och 'Du skall hålla din ed inför Herren.'

³⁴But I say unto you, Swear not at all; neither by heaven; for it is God's throne:

³⁴Men jag säger eder att I alls icke skolen svärja, varken vid himmelen, ty den är 'Guds tron',

³⁵Nor by the earth; for it is his footstool: neither by Jerusalem; for it is the city of the great King.

³⁵ej heller vid jorden, ty den är 'hans fotapall', ej heller vid Jerusalem, ty det är 'den store Konungens stad';

³⁶Neither shalt thou swear by thy head, because thou canst not make one hair white or black.

³⁶ej heller må du svärja vid ditt huvud, ty du kan icke göra ett enda hår vare sig vitt eller svart;

³⁷But let your communication be, Yea, yea; Nay, nay: for whatsoever is more than these cometh of evil.

³⁷utan sådant skall edert tal vara, att ja är ja, och nej är nej. Vad därutöver är, det är av ondo.

³⁸Ye have heard that it hath been said, An eye for an eye, and a tooth for a tooth:

³⁸I haven hört att det är sagt: 'Öga för öga och tand för tand.'

³⁹But I say unto you, That ye resist not evil: but whosoever shall smite thee on thy right cheek, turn to him the other also.

³⁹Men jag säger eder att I icke skolen stå emot en oförrätt; utan om någon slår dig på den högra kinden, så vänd ock den andra till åt honom;

⁴⁰And if any man will sue thee at the law, and take away thy coat, let him have thy cloak also.

⁴⁰och om någon vill gå till rätta med dig för att beröva dig din livklädnad, så låt honom få manteln med;

⁴¹And whosoever shall compel thee to go a mile, go with him twain.

⁴¹och om någon tvingar dig att till hans tjänst gå med en mil, så gå två med honom.

⁴²Give to him that asketh thee, and from him that would borrow of thee turn not thou away.

⁴²Giv åt den som beder dig, och vänd dig icke bort ifrån den som vill låna av dig.

⁴³Ye have heard that it hath been said, Thou shalt love thy neighbour, and hate thine enemy.

⁴³I haven hört att det är sagt: 'Du skall älska din nästa och hata din ovän.'

⁴⁴But I say unto you, Love your enemies, bless them that curse you, do good to them that hate you, and pray for them which despitefully use you, and persecute you;

⁴⁴Men jag säger eder: Älsken edra ovänner, och bedjen för dem som förfölja eder,

⁴⁵That ye may be the children of your Father which is in heaven: for he maketh his sun to rise on the evil and on the good, and sendeth rain on the just and on the unjust.

⁴⁵och varen så eder himmelske Faders barn; han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda och låter det regna över både rättfärdiga och orättfärdiga.

⁴⁶For if ye love them which love you, what reward have ye? do not even the publicans the same?

⁴⁶Ty om I älsken dem som älska eder, vad lön kunnen I få därför? Göra icke publikanerna detsamma?

⁴⁷And if ye salute your brethren only, what do ye more than others? do not even the publicans so?

⁴⁷Och om I visen vänlighet mot edra bröder allenast, vad synnerligt gören I därmed? Göra icke hedningarna detsamma?

⁴⁸Be ye therefore perfect, even as your Father which is in heaven is perfect.

⁴⁸Varen alltså I fullkomliga, såsom eder himmelske Fader är fullkomlig.»