¹And he entered into a ship, and passed over, and came into his own city.

¹Och han steg i en båt och for över och kom till sin egen stad.

²And, behold, they brought to him a man sick of the palsy, lying on a bed: and Jesus seeing their faith said unto the sick of the palsy; Son, be of good cheer; thy sins be forgiven thee.

²Då förde de till honom en lam man, som låg på en säng. När Jesus såg deras tro sade han till den lame: »Var vid gott mod, min son; dina synder förlåtas dig.»

³And, behold, certain of the scribes said within themselves, This man blasphemeth.

³Då sade några av de skriftlärde vid sig själva: »Denne hädar.»

⁴And Jesus knowing their thoughts said, Wherefore think ye evil in your hearts?

⁴Men Jesus förstod deras tankar och sade: »Varför tänken I i edra hjärtan vad ont är?

⁵For whether is easier, to say, Thy sins be forgiven thee; or to say, Arise, and walk?

⁵Vilket är lättare, att säga: 'Dina synder förlåtas dig' eller att säga: 'Stå upp och gå'?

⁶But that ye may know that the Son of man hath power on earth to forgive sins, (then saith he to the sick of the palsy,) Arise, take up thy bed, and go unto thine house.

⁶Men för att I skolen veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så stå upp» -- sade han nu till den lame -- »och tag din säng och gå hem.»

⁷And he arose, and departed to his house.

⁷Då stod han upp och gick hem.

⁸But when the multitudes saw it, they marvelled, and glorified God, which had given such power unto men.

⁸När folket såg detta, blevo de häpna och prisade Gud, som hade givit sådan makt åt människor.

⁹And as Jesus passed forth from thence, he saw a man, named Matthew, sitting at the receipt of custom: and he saith unto him, Follow me. And he arose, and followed him.

⁹När Jesus därifrån gick vidare fram, fick han se en man, som hette Matteus, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: »Följ mig.» Då stod han upp och följde honom.

¹⁰And it came to pass, as Jesus sat at meat in the house, behold, many publicans and sinners came and sat down with him and his disciples.

¹⁰När han därefter låg till bords i hans hus, kommo många publikaner och syndare dit och voro bordsgäster där, jämte Jesus och hans lärjungar.

¹¹And when the Pharisees saw it, they said unto his disciples, Why eateth your Master with publicans and sinners?

¹¹Men då fariséerna sågo detta, sade de till hans lärjungar: »Huru kan eder mästare äta med publikaner och syndare?»

¹²But when Jesus heard that, he said unto them, They that be whole need not a physician, but they that are sick.

¹²När han hörde detta, sade han: »Det är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.

¹³But go ye and learn what that meaneth, I will have mercy, and not sacrifice: for I am not come to call the righteous, but sinners to repentance.

¹³Men gån I åstad och lären eder vad de orden betyda: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer.' Ty jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan för att kalla syndare.»

¹⁴Then came to him the disciples of John, saying, Why do we and the Pharisees fast oft, but thy disciples fast not?

¹⁴Därefter kommo Johannes' lärjungar till honom och sade: »Varför fasta icke dina lärjungar då vi och fariséerna ofta fasta?»

¹⁵And Jesus said unto them, Can the children of the bridechamber mourn, as long as the bridegroom is with them? but the days will come, when the bridegroom shall be taken from them, and then shall they fast.

¹⁵Jesus svarade dem: »Icke kunna väl bröllopsgästerna sörja, så länge brudgummen är hos dem? Men den tid skall komma, då brudgummen tages ifrån dem, och då skola de fasta. --

¹⁶No man putteth a piece of new cloth unto an old garment, for that which is put in to fill it up taketh from the garment, and the rent is made worse.

¹⁶Ingen sätter en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel, ty det isatta stycket skulle riva bort ännu mer av manteln, och hålet skulle bliva värre.

¹⁷Neither do men put new wine into old bottles: else the bottles break, and the wine runneth out, and the bottles perish: but they put new wine into new bottles, and both are preserved.

¹⁷Ej heller slår man nytt vin I gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle läglarna sprängas sönder och vinet spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades. Nej, man slår nytt vin i nya läglar, så bliva båda delarna bevarade.»

¹⁸While he spake these things unto them, behold, there came a certain ruler, and worshipped him, saying, My daughter is even now dead: but come and lay thy hand upon her, and she shall live.

¹⁸Medan han talade detta till dem, trädde en synagogföreståndare fram och föll ned för honom och sade: »Min dotter har just nu dött, men kom och lägg din hand på henne, så bliver hon åter levande.»

¹⁹And Jesus arose, and followed him, and so did his disciples.

¹⁹Då stod Jesus upp och följde honom med sina lärjungar.

²⁰And, behold, a woman, which was diseased with an issue of blood twelve years, came behind him, and touched the hem of his garment:

²⁰Men en kvinna, som i tolv år hade lidit av blodgång, närmade sig honom bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel.

²¹For she said within herself, If I may but touch his garment, I shall be whole.

²¹Ty hon sade vid sig själv: »Om jag allenast får röra vid hans mantel, så bliver jag hulpen.»

²²But Jesus turned him about, and when he saw her, he said, Daughter, be of good comfort; thy faith hath made thee whole. And the woman was made whole from that hour.

²²Då vände Jesus sig om, och när han fick se henne, sade han: »Var vid gott mod, min dotter; din tro har hjälpt dig.» Och kvinnan var hulpen från den stunden.

²³And when Jesus came into the ruler's house, and saw the minstrels and the people making a noise,

²³När Jesus sedan kom in i föreståndarens hus och fick se flöjtblåsarna och folket som höjde klagolåt,

²⁴He said unto them, Give place: for the maid is not dead, but sleepeth. And they laughed him to scorn.

²⁴sade han: »Gån bort härifrån; ty flickan är icke död, hon sover.» Då hånlogo de åt honom.

²⁵But when the people were put forth, he went in, and took her by the hand, and the maid arose.

²⁵Men sedan folket hade blivit utvisat, gick han in och tog flickan vid handen. Då stod hon upp.

²⁶And the fame hereof went abroad into all that land.

²⁶Och ryktet härom gick ut över hela det landet.

²⁷And when Jesus departed thence, two blind men followed him, crying, and saying, Thou son of David, have mercy on us.

²⁷När Jesus gick därifrån, följde honom två blinda som ropade och sade: »Davids son, förbarma dig över oss.»

²⁸And when he was come into the house, the blind men came to him: and Jesus saith unto them, Believe ye that I am able to do this? They said unto him, Yea, Lord.

²⁸Och då han kom hem, trädde de blinda fram till honom; och Jesus frågade dem: »Tron I att jag kan göra detta?» De svarade honom: »Ja, Herre.»

²⁹Then touched he their eyes, saying, According to your faith be it unto you.

²⁹Då rörde han vid deras ögon och sade: »Ske eder efter eder tro.»

³⁰And their eyes were opened; and Jesus straitly charged them, saying, See that no man know it.

³⁰Och deras ögon öppnades. Och Jesus tillsade dem strängeligen att se till, att ingen finge veta detta.

³¹But they, when they were departed, spread abroad his fame in all that country.

³¹Men de gingo åstad och utspridde ryktet om honom över hela det landet.

³²As they went out, behold, they brought to him a dumb man possessed with a devil.

³²När dessa voro på väg ut, förde man till honom en dövstum som var besatt.

³³And when the devil was cast out, the dumb spake: and the multitudes marvelled, saying, It was never so seen in Israel.

³³Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme. Och folket förundrade sig och sade: »Sådant har aldrig förut varit sett i Israel.»

³⁴But the Pharisees said, He casteth out devils through the prince of the devils.

³⁴Men fariséerna sade: »Det är med de onda andarnas furste som han driver ut de onda andarna.»

³⁵And Jesus went about all the cities and villages, teaching in their synagogues, and preaching the gospel of the kingdom, and healing every sickness and every disease among the people.

³⁵Och Jesus gick omkring i alla städer och byar och undervisade i deras synagogor och predikade evangelium om riket och botade alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet.

³⁶But when he saw the multitudes, he was moved with compassion on them, because they fainted, and were scattered abroad, as sheep having no shepherd.

³⁶Och när han såg folkskarorna, ömkade han sig över dem, eftersom de voro så illa medfarna och uppgivna, »lika får som icke hava någon herde.»

³⁷Then saith he unto his disciples, The harvest truly is plenteous, but the labourers are few;

³⁷Därför sade han till sina lärjungar: »Skörden är mycken, men arbetarna äro få.

³⁸Pray ye therefore the Lord of the harvest, that he will send forth labourers into his harvest.

³⁸Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.»