¹Lord, remember David, and all his afflictions:

¹En vallfartssång. Tänk, HERRE, David till godo, på allt vad han fick lida,

²How he sware unto the LORD, and vowed unto the mighty God of Jacob;

²han som svor HERREN en ed och gjorde ett löfte åt den Starke i Jakob;

³Surely I will not come into the tabernacle of my house, nor go up into my bed;

³»Jag skall icke gå in i den hydda där jag bor, ej heller bestiga mitt viloläger,

⁴I will not give sleep to mine eyes, or slumber to mine eyelids,

⁴jag skall icke unna mina ögon sömn eller mina ögonlock slummer,

⁵Until I find out a place for the LORD, an habitation for the mighty God of Jacob.

⁵förrän jag har funnit en plats åt HERREN, en boning åt den Starke i Jakob.»

⁶Lo, we heard of it at Ephratah: we found it in the fields of the wood.

⁶Ja, vi hörde därom i Efrata, vi förnummo det i skogsbygden.

⁷We will go into his tabernacles: we will worship at his footstool.

⁷Låtom oss gå in i hans boning, tillbedja vid hans fotapall.

⁸Arise, O LORD, into thy rest; thou, and the ark of thy strength.

⁸Stå upp, HERRE, och kom till din vilostad, du och din makts ark.

⁹Let thy priests be clothed with righteousness; and let thy saints shout for joy.

⁹Dina präster vare klädda i rättfärdighet, och dina fromma juble.

¹⁰For thy servant David's sake turn not away the face of thine anointed.

¹⁰För din tjänare Davids skull må du icke visa tillbaka din smorde.

¹¹The LORD hath sworn in truth unto David; he will not turn from it; Of the fruit of thy body will I set upon thy throne.

¹¹HERREN har svurit David en osviklig ed, som han icke skall rygga: »Av ditt livs frukt skall jag sätta konungar på din tron.

¹²If thy children will keep my covenant and my testimony that I shall teach them, their children shall also sit upon thy throne for evermore.

¹²Om dina barn hålla mitt förbund och hålla mitt vittnesbörd, som jag skall lära dem, så skola ock deras barn till evig tid få sitta på din tron.

¹³For the LORD hath chosen Zion; he hath desired it for his habitation.

¹³Ty HERREN har utvalt Sion, där vill han hava sin boning.

¹⁴This is my rest for ever: here will I dwell; for I have desired it.

¹⁴Detta är min vilostad till evig tid; här skall jag bo, ty till detta ställe har jag lust.

¹⁵I will abundantly bless her provision: I will satisfy her poor with bread.

¹⁵Dess förråd skall jag rikligen välsigna, åt dess fattiga skall jag giva bröd till fyllest.

¹⁶I will also clothe her priests with salvation: and her saints shall shout aloud for joy.

¹⁶Dess präster skall jag kläda i frälsning, och dess fromma skola jubla högt.

¹⁷There will I make the horn of David to bud: I have ordained a lamp for mine anointed.

¹⁷Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David; där har jag rett till en lampa åt min smorde.

¹⁸His enemies will I clothe with shame: but upon himself shall his crown flourish.

¹⁸Hans fiender skall jag kläda i skam, men på honom skall hans krona glänsa.»