1O lord, thou hast searched me, and known me.
1För sångmästaren; av David; en psalm. HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.
2Thou knowest my downsitting and mine uprising, thou understandest my thought afar off.
2Evad jag sitter eller uppstår, vet du det; du förstår mina tankar fjärran ifrån.
3Thou compassest my path and my lying down, and art acquainted with all my ways.
3Evad jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen.
4For there is not a word in my tongue, but, lo, O LORD, thou knowest it altogether.
4Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.
5Thou hast beset me behind and before, and laid thine hand upon me.
5Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
6Such knowledge is too wonderful for me; it is high, I cannot attain unto it.
6En sådan kunskap är mig alltför underbar; den är mig för hög, jag kan icke begripa den.
7Whither shall I go from thy spirit? or whither shall I flee from thy presence?
7Vart skall jag gå för din Ande, och vart skall jag fly för ditt ansikte?
8If I ascend up into heaven, thou art there: if I make my bed in hell, behold, thou art there.
8Fore jag upp till himmelen, så är du där, och bäddade jag åt mig i dödsriket, se, så är du ock där.
9If I take the wings of the morning, and dwell in the uttermost parts of the sea;
9Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet,
10Even there shall thy hand lead me, and thy right hand shall hold me.
10så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.
11If I say, Surely the darkness shall cover me; even the night shall be light about me.
11Och om jag sade: »Mörker må betäcka mig och ljuset bliva natt omkring mig»,
12Yea, the darkness hideth not from thee; but the night shineth as the day: the darkness and the light are both alike to thee.
12så skulle själva mörkret icke vara mörkt för dig, natten skulle lysa såsom dagen: ja, mörkret skulle vara såsom ljuset.
13For thou hast possessed my reins: thou hast covered me in my mother's womb.
13Ty du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv.
14I will praise thee; for I am fearfully and wonderfully made: marvellous are thy works; and that my soul knoweth right well.
14Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl.
15My substance was not hid from thee, when I was made in secret, and curiously wrought in the lowest parts of the earth.
15Benen i min kropp voro icke förborgade för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.
16Thine eyes did see my substance, yet being unperfect; and in thy book all my members were written, which in continuance were fashioned, when as yet there was none of them.
16Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit.
17How precious also are thy thoughts unto me, O God! how great is the sum of them!
17Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald!
18If I should count them, they are more in number than the sand: when I awake, I am still with thee.
18Skulle jag räkna dem, så vore de flera än sanden; när jag uppvaknade, vore jag ännu hos dig.
19Surely thou wilt slay the wicked, O God: depart from me therefore, ye bloody men.
19Gud, o att du ville dräpa de ogudaktiga! Ja, måtte de blodgiriga vika bort ifrån mig,
20For they speak against thee wickedly, and thine enemies take thy name in vain.
20de som tala om dig med ränker i sinnet, de som hava bragt dina städer i fördärv!
21Do not I hate them, O LORD, that hate thee? and am not I grieved with those that rise up against thee?
21Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke känna leda vid dem som stå dig emot?
22I hate them with perfect hatred: I count them mine enemies.
22Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit.
23Search me, O God, and know my heart: try me, and know my thoughts:
23Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar,
24And see if there be any wicked way in me, and lead me in the way everlasting.
24och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen.