¹O Lord God, to whom vengeance belongeth; O God, to whom vengeance belongeth, shew thyself.

¹Du hämndens Gud, o HERRE, du hämndens Gud, träd fram i glans.

²Lift up thyself, thou judge of the earth: render a reward to the proud.

²Res dig, du jordens domare, vedergäll de högmodiga vad de hava gjort.

³LORD, how long shall the wicked, how long shall the wicked triumph?

³Huru länge skola de ogudaktiga, o HERRE, huru länge skola de ogudaktiga triumfera?

⁴How long shall they utter and speak hard things? and all the workers of iniquity boast themselves?

⁴Deras mun flödar över av fräckt tal; de förhäva sig, alla ogärningsmännen.

⁵They break in pieces thy people, O LORD, and afflict thine heritage.

⁵Ditt folk, o HERRE, krossa de, och din arvedel förtrycka de.

⁶They slay the widow and the stranger, and murder the fatherless.

⁶Änkor och främlingar dräpa de, och faderlösa mörda de.

⁷Yet they say, The LORD shall not see, neither shall the God of Jacob regard it.

⁷Och de säga: »HERREN ser det icke, Jakobs Gud märker det icke.»

⁸Understand, ye brutish among the people: and ye fools, when will ye be wise?

⁸Märken själva, I oförnuftiga bland folket; I dårar, när kommen I till förstånd?

⁹He that planted the ear, shall he not hear? he that formed the eye, shall he not see?

⁹Den som har planterat örat, skulle han icke höra? Den som har danat ögat, skulle han icke se?

¹⁰He that chastiseth the heathen, shall not he correct? he that teacheth man knowledge, shall not he know?

¹⁰Den som håller hedningarna i tukt, skulle han icke straffa, han som lär människorna förstånd?

¹¹The LORD knoweth the thoughts of man, that they are vanity.

¹¹HERREN känner människornas tankar, han vet att de själva äro fåfänglighet.

¹²Blessed is the man whom thou chastenest, O LORD, and teachest him out of thy law;

¹²Säll är den man som du, HERRE, undervisar, och som du lär genom din lag,

¹³That thou mayest give him rest from the days of adversity, until the pit be digged for the wicked.

¹³för att skaffa honom ro för olyckans dagar, till dess de ogudaktigas grav varder grävd.

¹⁴For the LORD will not cast off his people, neither will he forsake his inheritance.

¹⁴Ty HERREN förskjuter icke sitt folk, och sin arvedel övergiver han icke.

¹⁵But judgment shall return unto righteousness: and all the upright in heart shall follow it.

¹⁵Nej, rättfärdighet skall åter gälla i rätten, och alla rättsinniga skola hålla sig därtill.

¹⁶Who will rise up for me against the evildoers? or who will stand up for me against the workers of iniquity?

¹⁶Vem står upp till att försvara mig mot de onda, vem bistår mig mot ogärningsmännen?

¹⁷Unless the LORD had been my help, my soul had almost dwelt in silence.

¹⁷Om HERREN icke vore min hjälp, så bodde min själ snart i det tysta.

¹⁸When I said, My foot slippeth; thy mercy, O LORD, held me up.

¹⁸När jag tänkte: »Min fot vacklar», då stödde mig din når, o HERRE:

¹⁹In the multitude of my thoughts within me thy comforts delight my soul.

¹⁹När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta, då gladde din tröst min själ.

²⁰Shall the throne of iniquity have fellowship with thee, which frameth mischief by a law?

²⁰Kan fördärvets domarsäte hava gemenskap med dig, det säte där man över våld i lagens namn,

²¹They gather themselves together against the soul of the righteous, and condemn the innocent blood.

²¹där de tränga den rättfärdiges själ och fördöma oskyldigt blod?

²²But the LORD is my defence; and my God is the rock of my refuge.

²²Men HERREN bliver för mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa.

²³And he shall bring upon them their own iniquity, and shall cut them off in their own wickedness; yea, the LORD our God shall cut them off.

²³Och han låter deras fördärv vända tillbaka över dem och förgör dem för deras ondskas skull. Ja, HERREN, vår Gud, förgör dem.