King James Version

Svenska 1917

Romans

10

1Brethren, my heart's desire and prayer to God for Israel is, that they might be saved.
1Mina bröder, mitt hjärtas åstundan och min bön till Gud för dem är att de må bliva frälsta.
2For I bear them record that they have a zeal of God, but not according to knowledge.
2Ty det vittnesbördet giver jag dem, att de nitälska för Gud. Dock göra de detta icke med rätt insikt.
3For they being ignorant of God's righteousness, and going about to establish their own righteousness, have not submitted themselves unto the righteousness of God.
3De förstå nämligen icke rättfärdigheten från Gud, utan söka att komma åstad en sin egen rättfärdighet och hava icke givit sig under rättfärdigheten från Gud.
4For Christ is the end of the law for righteousness to every one that believeth.
4Ty lagen har fått sin ände i Kristus, till rättfärdighet för var och en som tror.
5For Moses describeth the righteousness which is of the law, That the man which doeth those things shall live by them.
5Moses skriver ju om den rättfärdighet som kommer av lagen, att den människa som övar sådan rättfärdighet skall leva genom den.
6But the righteousness which is of faith speaketh on this wise, Say not in thine heart, Who shall ascend into heaven? (that is, to bring Christ down from above:)
6Men den rättfärdighet som kommer av tro säger så: »Du behöver icke fråga i ditt hjärta: 'Vem vill fara upp till himmelen (nämligen för att hämta Kristus ned)?'
7Or, Who shall descend into the deep? (that is, to bring up Christ again from the dead.)
7ej heller: 'Vem vill fara ned till avgrunden (nämligen för att hämta Kristus upp ifrån de döda?'»
8But what saith it? The word is nigh thee, even in thy mouth, and in thy heart: that is, the word of faith, which we preach;
8Vad säger den då? »Ordet är dig nära, i din mun och i ditt hjärta (nämligen ordet om tron, det som vi predika).»
9That if thou shalt confess with thy mouth the Lord Jesus, and shalt believe in thine heart that God hath raised him from the dead, thou shalt be saved.
9Ty om du med din mun bekänner Jesus vara Herre och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, då bliver du frälst.
10For with the heart man believeth unto righteousness; and with the mouth confession is made unto salvation.
10Ty genom hjärtats tro bliver man rättfärdig, och genom munnens bekännelse bliver man frälst.
11For the scripture saith, Whosoever believeth on him shall not be ashamed.
11Skriften säger ju: »Ingen som tror på honom skall komma på skam.»
12For there is no difference between the Jew and the Greek: for the same Lord over all is rich unto all that call upon him.
12Det är ingen åtskillnad mellan jude och grek; alla hava ju en och samme Herre, och han har rikedomar att giva åt alla som åkalla honom.
13For whosoever shall call upon the name of the Lord shall be saved.
13Ty »var och en som åkallar Herrens namn, han skall varda frälst».
14How then shall they call on him in whom they have not believed? and how shall they believe in him of whom they have not heard? and how shall they hear without a preacher?
14Men huru skulle de kunna åkalla den som de icke hava kommit till tro på? Och huru skulle de kunna tro den som de icke hava hört? Och huru skulle de kunna höra, om ingen predikade?
15And how shall they preach, except they be sent? as it is written, How beautiful are the feet of them that preach the gospel of peace, and bring glad tidings of good things!
15Och huru skulle predikare kunna komma, om de icke bleve sända? Så är och skrivet: »Huru ljuvliga äro icke fotstegen av de män som frambära gott budskap!»
16But they have not all obeyed the gospel. For Esaias saith, Lord, who hath believed our report?
16Dock, icke alla hava blivit evangelium lydiga. Esaias säger ju: »Herre, vem trodde vad som predikades för oss?»
17So then faith cometh by hearing, and hearing by the word of God.
17Alltså kommer tron av predikan, men predikan i kraft av Kristi ord.
18But I say, Have they not heard? Yes verily, their sound went into all the earth, and their words unto the ends of the world.
18Jag frågar då: Hava de kanhända icke hört predikas? Jo, visserligen; det heter ju: »Deras tal har gått ut över hela jorden, och deras ord till världens ändar.»
19But I say, Did not Israel know? First Moses saith, I will provoke you to jealousy by them that are no people, and by a foolish nation I will anger you.
19Jag frågar då vidare: Har Israel kanhända icke förstått det? Redan Moses säger: »Jag skall uppväcka eder avund mot ett folk som icke är ett folk; mot ett hednafolk utan förstånd skall jag reta eder till vrede.»
20But Esaias is very bold, and saith, I was found of them that sought me not; I was made manifest unto them that asked not after me.
20Och Esaias går så långt, att han säger: »Jag har låtit mig finnas av dem som icke sökte mig, jag har låtit mig bliva uppenbar för dem som icke frågade efter mig.»
21But to Israel he saith, All day long I have stretched forth my hands unto a disobedient and gainsaying people.
21Men om Israel säger han: »Hela dagen har jag uträckt mina händer till ett ohörsamt och gensträvigt folk.»