1I beseech you therefore, brethren, by the mercies of God, that ye present your bodies a living sacrifice, holy, acceptable unto God, which is your reasonable service.
1Så förmanar jag nu eder, mina bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära edra kroppar till ett levande, heligt och Gud välbehagligt offer -- eder andliga tempeltjänst.
2And be not conformed to this world: but be ye transformed by the renewing of your mind, that ye may prove what is that good, and acceptable, and perfect, will of God.
2Och skicken eder icke efter denna tidsålders väsende, utan förvandlen eder genom edert sinnes förnyelse, så att I kunnen pröva vad som är Guds vilja, vad som är gott och välbehagligt och fullkomligt.
3For I say, through the grace given unto me, to every man that is among you, not to think of himself more highly than he ought to think; but to think soberly, according as God hath dealt to every man the measure of faith.
3Ty i kraft av den nåd som har blivit mig given, tillsäger jag var och en av eder att icke hava högre tankar om sig än tillbörligt är, utan tänka blygsamt, i överensstämmelse med det mått av tro som Gud har tilldelat var och en.
4For as we have many members in one body, and all members have not the same office:
4Ty såsom vi i en och samma kropp hava många lemmar, men alla lemmarna icke hava samma förrättning,
5So we, being many, are one body in Christ, and every one members one of another.
5så utgöra ock vi, fastän många, en enda kropp i Kristus, men var för sig äro vi lemmar, varandra till tjänst.
6Having then gifts differing according to the grace that is given to us, whether prophecy, let us prophesy according to the proportion of faith;
6Och vi hava olika gåvor, alltefter den nåd som har blivit oss given. Har någon profetians gåva, så bruke han den efter måttet av sin tro;
7Or ministry, let us wait on our ministering: or he that teacheth, on teaching;
7har någon fått en tjänst, så akte han på tjänsten; är någon satt till lärare, så akte han på sitt lärarkall;
8Or he that exhorteth, on exhortation: he that giveth, let him do it with simplicity; he that ruleth, with diligence; he that sheweth mercy, with cheerfulness.
8är någon satt till att förmana, så akte han på sin plikt att förmana. Den som delar ut gåvor, han göre det med gott hjärta; den som är satt till föreståndare, han vare det med nit; den som övar barmhärtighet, han göre det med glädje.
9Let love be without dissimulation. Abhor that which is evil; cleave to that which is good.
9Eder kärlek vare utan skrymtan; avskyn det onda, hållen fast vid det goda.
10Be kindly affectioned one to another with brotherly love; in honour preferring one another;
10Älsken varandra av hjärtat i broderlig kärlek; söken överträffa varandra i inbördes hedersbevisning.
11Not slothful in business; fervent in spirit; serving the Lord;
11Varen icke tröga, där det gäller nit; varen brinnande i anden, tjänen Herren.
12Rejoicing in hope; patient in tribulation; continuing instant in prayer;
12Varen glada i hoppet, tåliga i bedrövelsen, uthålliga i bönen.
13Distributing to the necessity of saints; given to hospitality.
13Tagen del i de heligas behov. Varen angelägna om att bevisa gästvänlighet.
14Bless them which persecute you: bless, and curse not.
14Välsignen dem som förfölja eder; välsignen, och förbannen icke.
15Rejoice with them that do rejoice, and weep with them that weep.
15Glädjens med dem som äro glada, gråten med dem som gråta.
16Be of the same mind one toward another. Mind not high things, but condescend to men of low estate. Be not wise in your own conceits.
16Varen ens till sinnes med varandra. Haven icke edert sinne vänt till vad högt är, utan hållen eder till det som är ringa. Hållen icke eder själva för kloka.
17Recompense to no man evil for evil. Provide things honest in the sight of all men.
17Vedergällen ingen med ont för ont. Vinnläggen eder om vad gott är inför var man.
18If it be possible, as much as lieth in you, live peaceably with all men.
18Hållen frid med alla människor, om möjligt är, och så mycket som på eder beror.
19Dearly beloved, avenge not yourselves, but rather give place unto wrath: for it is written, Vengeance is mine; I will repay, saith the Lord.
19Hämnens icke eder själva, mina älskade, utan lämnen rum för vredesdomen; ty det är skrivet: »Min är hämnden, jag skall vedergälla det, säger Herren.»
20Therefore if thine enemy hunger, feed him; if he thirst, give him drink: for in so doing thou shalt heap coals of fire on his head.
20Fastmer, »om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, om han är törstig, så giv honom att dricka; ty om du så gör, samlar du glödande kol på hans huvud.»
21Be not overcome of evil, but overcome evil with good.
21Låt dig icke övervinnas av det onda, utan övervinn det onda med det goda.