1Ug si Pablo, sa mitutok sa Sanhedrin, miingon: Mga igsoon, nagkinabuhi ako sa tibook nga maayong kaisipan sa atubangan sa Dios hangtud niining adlawa.
1Da så Paulus fast på rådet og sa: Brødre! med all god samvittighet har jeg ført mitt levnet for Gud inntil denne dag.
2Ug ang labawng sacerdote nga si Ananias nagsugo niadtong nanagtindog sa tupad niya nga sagpaon ang iyang baba.
2Ypperstepresten Ananias bød da dem som stod der, å slå ham på munnen.
3Unya nag-ingon si Pablo kaniya: Ang Dios magahampak kanimo, bongbong nga gipaputi; ug nagalingkod ikaw sa paghukom kanako uyon sa Kasugoan, ug nagsugo ka sa pagpasagpa kanako; supak sa Kasugoan?
3Da sa Paulus til ham: Gud skal slå dig, du kalkede vegg! Og du sitter her for å dømme mig efter loven, og du bryter loven ved å byde at de skal slå mig?
4Ug ang mga nanagtindog sa tupad miingon: Gipasipad-an mo ba ang labaw nga sacerdote sa Dios?
4De som stod der, sa da: Skjeller du ut Guds yppersteprest?
5Ug si Pablo miingon: Wala ako mahibalo, mga igsoon, nga siya labawng sacerdote; kay nahasulat: Dili ka magsulti ug dautan batok sa pangulo sa imong katawohan.
5Og Paulus sa: Jeg visste ikke, brødre, at det var ypperstepresten; det står jo skrevet: Mot en høvding blandt ditt folk skal du ikke bruke ukvemsord.
6Ug sa hingbaloan ni Pablo, nga ang usa ka bahin kanila mga Saduceo, ug ang usa mga Fariseo, misinggit siya sa Sanhedrin: Mga igsoon, Fariseo ako, anak sa mga Fariseo; mahatungod sa paglaum ug sa pagkabanhaw sa mga minatay pagahukman ako karon.
6Da nu Paulus visste at den ene del av dem var sadduseere og den andre del fariseere, ropte han i rådet: Brødre! jeg er en fariseer, sønn av fariseere; det er for håp og for de dødes opstandelse at jeg står her for retten.
7Ug sa nakapamulong siya niini, miabut ang usa ka paglalisay sa mga Fariseo ug mga Saduceo; ug ang pundok sa katawohan nabahin.
7Da han sa dette, blev det strid mellem fariseerne og sadduseerne, og hopen blev innbyrdes uenig.
8Kay ang mga Saduceo nagaingon nga walay pagkabanhaw, bisan manolonda, bisan espiritu; apan ang mga Fariseo nagasugid sa duruha.
8For sadduseerne sier at det ikke er nogen opstandelse, heller ikke nogen engel eller ånd; men fariseerne lærer begge deler.
9Ug miabut ang usa ka dakung sininggitay; ug ang mga escriba sa pundok sa mga Fariseo mingtindog, ug nakigbisog, nga nagaingon: Kami walay hingkit-an nga dautan niining tawohana; ug unsa man kong usa ka espiritu kun, usa ba ka manolonda misulti kaniya, dili kita magsukol sa Dios.
9Nu blev det da et stort skrik, og nogen skriftlærde av fariseernes flokk stod op og stred skarpt og sa: Vi finner intet ondt hos dette menneske; om det nu var en ånd som talte til ham, eller en engel?
10Ug sa miabut ang usa ka daku nga paglalisay, ang pangulong capitan, nga nahadlok nga si Pablo pagakuniskunison nila, nagpakanaug sa mga sundalo, ug iyang gipakuha siya sa lugos gikan sa taliwala nila, ug gipadala siya ngadto sa kuta.
10Da det nu opstod stor strid, fryktet den øverste høvedsmann for at Paulus skulde bli slitt i stykker av dem, og han bød krigsfolket å gå ned og rive ham ut fra dem og føre ham inn i festningen.
11Ug sa gabii nga misunod ang Ginoo mitindog tupad kaniya, ug miingon: Magmalipayon ka, kay ingon nga nagpamatuod ka mahatungod kanako sa Jerusalem, ingon usab kinahanglan nga magpamatuod ka sa Roma.
11Men natten efter stod Herren for ham og sa: Vær frimodig! likesom du vidnet om mig i Jerusalem, således skal du også vidne i Rom.
12Ug sa pagkabuntag, nanagtigum ang mga Judio, ug nanagsinaaray nga may panumpa, nga nagaingon, nga dili na sila mokaon bisan moinum hangtud nga mapatay nila si Pablo.
12Men da det var blitt dag, la jødene sig sammen mot ham, og forbannet sig på at de hverken vilde ete eller drikke før de hadde drept Paulus.
13Ug kapin sa kap-atan sila nga nanagsabut niini;
13Det var mere enn firti som således sammensvor sig,
14Ug nangadto sila sa mga pangulong sacerdote ug sa mga anciano ug nanag-ingon: Nanagsinaaray kami sa dakung panumpa, nga dili kami motilaw bisan unsa hangtud nga mapatay namo si Pablo.
14og de gikk til yppersteprestene og de eldste og sa: Vi har forbannet oss på at vi ikke vil smake mat før vi har drept Paulus;
15Busa karon, kamo uban ang Sanhedrin, magpahayag kamo sa atubangan sa pangulong capitan, nga iyang ipadala si Pablo nganha kaninyo, ingon nga buot kamo magsusi sa sibo pa gayud sa mga butang mahatungod kaniya; ug kami sa dili pa siya makaduol, andam sa pagpatay kaniya.
15nu må da I sammen med rådet la den øverste høvedsmann vite at han skal føre ham ned til eder, som om I nøiere vilde prøve hans sak; så holder vi oss ferdige til å drepe ham før han når frem.
16Apan ang anak nga lalake sa igsoong babaye ni Pablo nakadungog mahatungod sa ilang pag-atang, ug siya miadto ug misulod sa kuta ug misugilon kang Pablo.
16Men Paulus' søstersønn fikk høre om dette hemmelige råd, og han kom og gikk inn i festningen og fortalte Paulus det.
17Ug gitawag ni Pablo ngadto kaniya ang usa sa mga centurion ug miingon: Dad-a kining batan-on ngadto sa pangulong capitan, kay siya may igasugilon kaniya.
17Paulus kalte da en av høvedsmennene til sig og sa: Før denne unge mann til den øverste høvedsmann! for han har noget å melde ham.
18Busa iyang gikuha siya, ug gidala ngadto sa pangulong capitan, ug miingon: Gipatawag ako sa binilanggo nga si Pablo, ug gipangayo niya kanako, nga dad-on dinhi kanimo kining batan-on, kay siya adunay igasugilon kanimo.
18Han tok ham da med sig og førte ham til den øverste høvedsmann og sier: Fangen Paulus kalte mig til sig og bad mig føre denne unge mann til dig, da han hadde noget å si dig.
19Ug gikuptan siya sa kamot sa pangulong capitan, ug sa hilit gipangutana siya: Unsa bay igasugilon mo kanako?
19Den øverste høvedsmann tok ham da ved hånden og gikk til side og spurte: Hvad er det du har å melde mig?
20Ug miingon siya: Ang mga Judio nanaghiusa sa pagpangayo kanimo nga ugma ipadala mo si Pablo sa atubangan sa Sanhedrin, ingon nga daw ikaw adunay ipangutana sa sibo gayud mahatungod kaniya.
20Han sa da: Jødene er kommet overens om å be dig at du imorgen vil føre Paulus for rådet, som om det vilde få nøiere rede på hans sak;
21Busa, dili ka magsugot kanila; kay kapin sa kap-atan ka tawo ang nag-atang kaniya, nga nanagsaad nga may panumpa, nga dili na sila mokaon, bisan moinum hangtud nga ilang mapatay siya; ug karon andam na sila, nga nagapaabut sa saad gikan kanimo.
21du må da ikke la dig overtale av dem; for mere enn firti menn av dem ligger på lur efter ham, og de har forbannet sig på at de hverken vil ete eller drikke før de har drept ham, og nu holder de sig ferdige og venter på at du skal love det.
22Busa gipapauli sa pangulong capitan ang batan-on, nga nagtugon kaniya: Dili ka magsugilon bisan kang kinsa nga gipahayagan mo ako niining mga butanga.
22Den øverste høvedsmann lot da den unge mann gå og bød ham: Du må ikke si til nogen at du har latt mig få vite dette.
23Ug iyang gitawag ngadto kaniya ang duha ka centurion, ug nag-ingon: Andamon ninyo sa ikatolo ka takna sa gabii ang duha ka gatus ka mga sundalo, aron mangadto sila hangtud sa Cesarea, ug kapitoan ka sundalo nga managkabayo, ug duha ka gatus ka sundalo nga may mga bangkaw.
23Og han kalte til sig to av høvedsmennene og sa: La to hundre stridsmenn holde sig ferdige til å dra til Cesarea, og sytti hestfolk og to hundre skyttere, fra den tredje time på natten!
24Ug iyang gitugon sila sapag-andam ug mga mananap, aron pakabay-an kang Pablo, ug aron dad-on siya nga walay kabilinggan kang Felix nga gobernador.
24Og han bød at de skulde gjøre hester i stand, forat de kunde la Paulus ride på dem og føre ham sikkert frem til landshøvdingen Feliks.
25Ug nagsulat siya ug usa ka sulat, nga ingon niini:
25Og han skrev et brev med dette innhold:
26Si Claudio Lysias alang sa halangdon gayud nga gobernador nga si Felix: Mga yukbo.
26Klaudius Lysias hilser den mektige landshøvding Feliks.
27Kining tawohana gidakup sa mga Judio, ug diriyut na nila pagpatya, sa paghiabut ko uban sa mga sundalo, ug akong giluwas siya, sa hingsayran ko nga siya Romanhon.
27Denne mann, som var grepet av jødene og nær ved å bli drept av dem, ham fridde jeg ut; jeg kom til med krigsfolket, efterat jeg hadde fått vite at han var romersk borger;
28Ug sa akong pagtinguha nga masayud sa gipasikaran sa ilang sumbong batok kaniya, ako siyang gipaatubang sa ilang Sanhedrin;
28og da jeg vilde vite hvad det var de hadde å klage på ham, førte jeg ham ned for deres råd.
29Nga nakita ko nga gisumbong nila tungod sa mga gikalantugian nga bahin sa ilang Kasugoan, apan walay sumbong kaniya nga takus sa kamatayon, bisan pa sa bilanggoan.
29Jeg fant da at de førte klage over ham for nogen spørsmål i deres lov, men at det ikke var noget klagemål imot ham som gjorde ham skyldig til død eller fengsel.
30Ug sa gipakita kanako nga nanagsabut ang mga Judio batok sa tawo, gilayon gipahatud ko siya kanimo nga gisugo ko usab ang mga magsusumbong, nga isulti nila sa imong atubangan ang batok kaniya. Magamaayo ka unta.
30Men da det nu er blitt meldt mig at de vil gjøre et overfall på mannen, sender jeg ham uten ophold til dig, efterat jeg har pålagt hans anklagere at også de skal fremføre for dig det de har å si.
31Busa, ang mga sundalo, ingon sa gisugo kanila, gikuha nila si Pablo, ug gidala sulod sa kagabhion ngadto sa Antipatris.
31Krigsfolket tok nu Paulus, som det var blitt dem pålagt, og førte ham om natten til Antipatris,
32Apan sa adlaw nga misunod, gipasagdan nila nga ang mga nanagkabayo nga mga sundalo maoy mikuyog kaniya, ug namalik sila sa kuta;
32og dagen efter lot de hestfolket dra videre med ham og vendte selv tilbake til festningen.
33Ug sila, sa nakaabut sa Cesarea ug sa nahatag nila ang sulat sa gobernador, gitugyan usab nila si Pablo kaniya.
33De kom da til Cesarea og lot landshøvdingen få brevet, og førte også Paulus frem for ham.
34Ug sa nabasa niya kini, nangutana kong tagadiin siya. Ug sa hingsayran nga taga-Cilicia siya,
34Da han hadde lest det og spurt hvad land han var fra, og fått vite at han var fra Kilikia, sa han:
35Miingon siya: Pagapatalinghugan ko ikaw sa hingpit kong moabut na ang imong mga magsusumbong. Ug nagsugo nga pagabantayan siya sa palacio ni Herodes.
35Jeg skal ta dig i forhør når dine anklagere kommer. Og han bød at han skulde holdes i varetekt i Herodes' borg.