1Busa, sa nasayloan nato ang pulong sa nahaunang mga pagtolon-an ni Cristo, magapadayon kita ngadto sa kahingpitan, dili sa pagbutang pag-usab ug patukoranan sa paghinulsol gikan sa patay nga mga buhat, ug sa pagtoo ngadto sa Dios.
1La oss derfor gå forbi barnelærdommen om Kristus og skride frem mot det fullkomne, så vi ikke atter legger grunnvollen med omvendelse fra døde gjerninger og tro på Gud,
2Mahitungod sa pagtolon-an sa pagbautismo, ug sa pagpandong sa mga kamot, ug sa pagkabanhaw sa mga minatay, ug sa paghukom nga walay katapusan.
2med lære om dåp og håndspåleggelse, om dødes opstandelse og evig dom
3Ug kini pagabuhaton nato kong igatugot sa Dios.
3Og dette vil vi gjøre, om Gud gir lov til det.
4Kay mahitungod niadtong mga naiwagan sa makausa ug mga nanagpakatilaw sa hatag nga langitnon, ug nahimong mga umalambit sa Espiritu Santo,
4For det er umulig at de som engang er blitt oplyst og har smakt den himmelske gave og fått del i den Hellige Ånd
5Ug nakatilaw sa maayong pulong sa Dios, ug sa mga gahum sa katuigan nga umalabut,
5og har smakt Guds gode ord og den kommende verdens krefter, og så faller fra, atter kan fornyes til omvendelse,
6Ug unya mahulog, dili na mahimo ang pagpabag-o kanila pag-usab ngadto sa paghinulsol; samtang nga gilansang nila pag-usab ngadto sa ilang kaugalingon ang Anak sa Dios, ug ilang gipakaulawan siya sa dayag.
6da de på ny korsfester Guds Sønn for sig og gjør ham til spott.
7Kay ang yuta nga nagasuyop sa ulan nga sa masubsub nagakahulog niini, ug nagapatubo sa mga tanum nga angay niadtong alang kanila ginauma ang yuta, nagadawat sa panalangin gikan sa Dios.
7For den jord som drikker regnet som ofte faller på den, og som bærer gagnlig grøde for dem den dyrkes for, den får velsignelse fra Gud;
8Apan kong nagabunga sa mga sapinit ug mga kadyapa, kini igasalikway ug haduol sa tunglo; kang kinsang katapusan mao ang pagkasunog.
8men bærer den torner og tistler, da er den uduelig og forbannelse nær, og enden med den er å brennes.
9Apan, mga hinigugma, ginadani kami sa labing maayong mga butang alang kaninyo, ug mga butang nga iya sa kaluwasan, bisan nagasulti kami sa ingon niini.
9Men om eder, I elskede, er vi visse på det som bedre er, og som hører til frelse, enda vi taler således.
10Kay walay pagka-dili-matarung ang Dios nga mahikalimot sa inyong buhat ug sa gugma nga inyong gipakita alang sa iyang ngalan, sa pagkaagi nga kamo nagaalagad sa mga balaan, ug sa gihapon nagaalagad pa kamo.
10For Gud er ikke urettferdig, så han skulde glemme eders verk og den kjærlighet I har vist mot hans navn, idet I har tjent og ennu tjener de hellige.
11Ug nagapanghinaut kami nga ang tagsatagsa kaninyo magapakita sa mao usab nga kakugi ngadto sa kahingpitan sa paglaum bisan hangtud sa katapusan;
11Men vi ønsker at enhver av eder må vise den samme iver for den fulle visshet i håpet inntil enden,
12Aron dili kamo magmatapulan, kondili mga magmaawaton niadtong tungod sa pagtoo ug pagpailub nagapanunod sa mga saad.
12forat I ikke skal bli trege, men efterfølge dem som ved tro og tålmod arver løftene.
13Kay sa pagsaad sa Dios kang Abraham, sanglit walay laing labing daku kay kaniya nga iyang kapanumpaan, nanumpa siya sa iyang kaugalingon,
13For da Gud gav Abraham løftet, svor han ved sig selv, eftersom han ingen større hadde å sverge ved, og sa:
14Nga nagaingon: Sa pagkamatuod, sa pagpanalangin pagapanalanginan ko ikaw, ug sa pagpadaghan pagapadaghanon ko ikaw.
14Sannelig, jeg vil rikelig velsigne dig og storlig mangfoldiggjøre dig;
15Ug niini, sa nakag-antus siya sa mapailubon gayud, hing-aguman niya ang saad.
15og da han således hadde ventet tålmodig, opnådde han det som var lovt.
16Kay ang mga tawo nagapanumpa sumala sa mga labi pang daku kay kanila, ug sa tanang pakiglalis nila ang panumpa maoy katapusan alang sa pagpalig-on.
16For mennesker sverger jo ved den større, og eden er dem en ende på all motsigelse, til stadfestelse.
17Nga niini, ang Dios, sanglit nagasingkamot sa pagpakita nga labing madagayaon ngadto sa mga manununod sa saad, sa pagkadili-mabalhinon sa iyang tambag, nga ginalabanan ug panumpa;
17Derfor, da Gud vilde enn mere vise løftets arvinger hvor uryggelig hans vilje var, gikk han imellem med en ed,
18Nga pinaagi saduha ka butang nga dili mabalhinon, nga tungod kanila dili gayud mahimo nga ang Dios magbakak, may malig-on nga pagpadasig kita, nga mingkalagiw ngadto sa dalangpanan sa pagbaton sa paglaum nga gibutang sa atong atubangan;
18forat vi ved to uryggelige ting, hvori Gud umulig kunde lyve, skulde ha en sterk trøst, vi som har tatt vår tilflukt til å gripe det håp som venter oss,
19Nga atong gibatonan ingon nga sinipit sa kalag, usa ka paglaum nga may katinoan ug malig-on, ug nagasulod ngadto sa sulod sa tabil.
19det vi har som et anker for sjelen, et som er trygt og fast og når innenfor forhenget,
20Diin ingon nga mag-uuna, si Jesus misulod tungod kanato, sa nahimo siyang usa ka labawng sacerdote nga walay katapusan, sunod sa laray ni Melchisedec.
20hvor Jesus gikk inn som forløper for oss, idet han blev yppersteprest til evig tid efter Melkisedeks vis.