¹Kong ako magasulti sa mga dila sa mga tawo ug sa mga manolonda apan walay gugma, mahimo ako nga tumbaga nga nagatunog, kun piyangpiyang nga nagatagingting.

¹Om jag talade både människors och änglars tungomål, men icke hade kärlek, så vore jag allenast en ljudande malm eller en klingande cymbal.

²Ug kong ako may hiyas sa pagpanagna, ug makahibalo sa tanang mga tinago ug sa tanang kaalam; ug kong ako makabaton sa tanang pagtoo, sa pagkaagi nga mabalhin ko ang mga bukid, apan walay gugma, wala akoy kapuslanan.

²Och om jag hade profetians gåva och visste alla hemligheter och ägde all kunskap, och om jag hade all tro, så att jag kunde förflytta berg, men icke hade kärlek, så vore jag intet.

³Ug kong ako magabahinbahin sa tanan ko nga mga bahandi sa pagpakaon sa mga kabus; ug kong ako magatugyan sa akong lawas, aron pagasunogon, apan walay gugma, wala akoy kapuslanan.

³Och om jag gåve bort allt vad jag ägde till bröd åt de fattiga, ja, om jag offrade min kropp till att brännas upp, men icke hade kärlek, så vore detta mig till intet gagn.

⁴Ang gugma mapailubon, ug mapuanguron; ang gugma dili masina; ang gugma dili andakan sa iyang kaugalingon, ang gugma dili moburot;

⁴Kärleken är tålig och mild. Kärleken avundas icke, kärleken förhäver sig icke, den uppblåses icke.

⁵Ang gugma dili magagawi ug kalaw-ayan, dili magapangita sa iyang kaugalingon, dili masuk-anon, dili magtagad sa dautan.

⁵Den skickar sig icke ohöviskt, den söker icke sitt, den förtörnas icke, den hyser icke agg för en oförrätts skull.

⁶Ang gugma dili magakalipay sa pagkadilimatarung, kondili nagakalipay uban sa kamatuoran;

⁶Den gläder sig icke över orättfärdigheten, men har sin glädje i sanningen.

⁷Nagapas-an sa tanang mga butang; nagatoo sa tanang mga butang; nagalaum sa tanang mga butang; nagaantus sa tanang mga butang.

⁷Den fördrager allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting.

⁸Ang gugma dili gayud mapakyas; apan kong adunay mga pagtagna, kini sila mangahanaw; kong adunay mga sinultihan, kini sila mangatapus; kong adunay kaalam; kini mahanaw.

⁸Kärleken förgår aldrig. Men profetians gåva, den skall försvinna, och tungomålstalandet, det skall taga slut, och kunskapen, den skall försvinna.

⁹Kay bahin lamang ang atong hibaloan, ug bahin ang atong matagna.

⁹Ty vår kunskap är ett styckverk, och vårt profeterande är ett styckverk;

¹⁰Apan kong moabut na kadtong hingpit, kadto nga sa bahin, mahanaw.

¹⁰men när det kommer, som är fullkomligt, då skall det försvinna, som är ett styckverk.

¹¹Sa bata pa ako, nagsulti ako nga daw bata, mibati ako nga daw bata, ug nagahunahuna ako nga daw bata; karon nga daku na ako nga tawo, gibiyaan ko ang mga butang binata.

¹¹När jag var barn, talade jag såsom ett barn, mitt sinne var såsom ett barns, jag hade barnsliga tankar; men sedan jag blev man, har jag lagt bort vad barnsligt var.

¹²Kay karon nagatan-aw kita sa kangitngit sa usa ka salamin; apan unya sa nawong ug nawong: karon bahin lamang ang naila ko, apan unya makaila ako sa tanan bisan sama nga ako usab nailhan pag-ayo.

¹²Nu se vi ju på ett dunkelt sätt, såsom i en spegel, men då skola vi se ansikte mot ansikte. Nu är min kunskap ett styckverk, men då skall jag känna till fullo, såsom jag själv har blivit till fullo känd.

¹³Apan karon magapabilin ang pagtoo, ang paglaum, ang gugma, kining totolo; ug ang labing daku niini mao ang gugma.

¹³Så bliva de då beståndande, tron, hoppet, kärleken, dessa tre; men störst bland dem är kärleken.