¹Busa, sa wala na kami makapugong, gihunahuna namo nga maayo nga magapabilin kami lamang sa Atenas.

¹Därför, när vi icke mer kunde uthärda, beslöto vi att stanna ensamma kvar i Aten,

²Ug gisugo namo si Timoteo, nga among igsoon, ug ministro sa Dios sa Maayong Balita ni Cristo, sa pagpalig-on kaninyo ug paglipay kaninyo mahatungod sa inyong pagtoo;

²och sände åstad Timoteus, vår broder och Guds tjänare vid förkunnandet av evangelium om Kristus, för att han skulle styrka och uppmuntra eder i eder tro,

³Aron walay bisan kinsa kaninyo nga pagpahuyangon tungod niini nga mga kagul-anan; kay kamo gayud nasayud nga niini mga tinudlo kita.

³så att ingen bleve vacklande under dessa lidanden. Ty I veten själva att sådana äro oss förelagda.

⁴Kay sa pagkamatuod, sa diha pa kami uban kaninyo gisulti namo nga daan kaninyo, nga manag-antus kita ug mga kagul-anan, ingon sa nahatabo usab ug inyong hingbaloan.

⁴Redan när vi voro hos eder, sade vi ju eder förut att vi skulle komma att utstå lidanden. Så har nu ock skett, det veten I.

⁵Tungod niini, sa wala na ako makapugong, nagsugo usab ako aron mahibaloan ko ang inyong pagtoo, tingali nga sa bisan unsang paagi gitintal kamo sa panulay, ug ang among kabudlay mahimong walay kapuslanan.

⁵Det var också därför som jag sände honom åstad, när jag icke mer kunde uthärda; ty jag ville veta något om eder tro, eftersom jag fruktade att frestaren till äventyrs hade så frestat eder, att vårt arbete skulle bliva utan frukt.

⁶Apan sa mibalik si Timoteo gikan kaninyo, ug nagdala kanamo ug mga balita nga makalipay sa inyong pagtoo ug paghigugma, ug sa gihapon kamo may mga maayo nga paghinumdum kanamo, nga nagahandum gayud sa pagpakigkita kanamo, ingon man usab kami kaninyo;

⁶Men nu, då Timoteus har kommit till oss från eder och förkunnat för oss det glada budskapet om eder tro och kärlek, och sagt oss att I alltjämt haven oss i god hågkomst, och att I längten efter att se oss, likasom vi längta efter eder,

⁷Tungod niini, mga igsoon, nangalipay kami tungod kaninyo sa tanan namo nga mga kagul-anan ug kalisdanan, tungod sa inyong pagtoo:

⁷nu hava vi i fråga om eder, käre bröder, genom eder tro fått hugnad i all vår nöd och allt vårt lidande.

⁸Kay karon mga buhi kami, kong kamo magabarug nga mga malig-on diha sa Ginoo.

⁸Ty nu leva vi, eftersom I stån fasta i Herren.

⁹Kay unsang pagpasalamata ang arang namo ikahatag sa Dios alang kaninyo, tungod sa bug-os nga kalipay nga among ginakalipay tungod kaninyo, sa atubangan sa atong Dios;

⁹Ja, huru skola vi nog kunna tacka Gud för eder, till gengäld för all den glädje som vi genom eder hava inför vår Gud?

¹⁰Nga sa adlaw ug sa gabii nagaampo kami sa hilabihan gayud, nga makakita kami sa inyong nawong, ug nga mapuno namo ang nakulangan sa inyong pagtoo?

¹⁰Natt och dag är det vår innerligaste bön, att vi må få se edra ansikten och avhjälpa vad som kan brista i eder tro.

¹¹Karon hinaut unta nga ang atong Dios ug Amahan sa iyang kaugalingon gayud, ug ang atong Ginoong Jesus, magamando unta sa among pagpanaw nganha kaninyo.

¹¹Men vår Gud och Fader själv och vår Herre Jesus må för oss jämna vägen till eder.

¹²Ug ang Ginoo magadugang ug magapadagaya sa inyong gugma sa usa ug usa, ug sa tanan, bisan ingon usab sa among ginabuhat nganha kaninyo:

¹²Och eder må Herren giva en allt större och mer överflödande kärlek till varandra, ja, till alla människor, en sådan kärlek som vi hava till eder,

¹³Aron magmalig-on ang inyong mga kasingkasing sa walay pagkabadlonganon diha sa pagkaputli, sa atubangan sa atong Dios ug Amahan, sa pag-anhi sa atong Ginoong Jesucristo, uban sa tanan niya nga mga balaan.

¹³så att edra hjärtan styrkas till att vara ostraffliga i helighet inför vår Gud och Fader vid vår Herre Jesu tillkommelse, när han kommer med alla sina heliga.