¹Kay atong hingbaloan, nga kong ang balay nga yutan-on nga atong balongbalong, mabungkag, kita may usa ka tinukod gikan sa Dios, usa ka balay nga dili binuhat sa kamot, balay nga walay katapusan sa mga langit.

¹Ty vi veta, att om vår kroppshydda, vår jordiska boning, nedbrytes, så hava vi en byggnad som kommer från Gud, en boning som icke är gjord med händer, en evig boning i himmelen.

²Kay sa pagkamatuod dinhi mini nagaagulo kita, nga nangandoy nga masul-oban kita sa atong puloy-anan nga gikan sa langit;

²Därför sucka vi ju ock av längtan att få överkläda oss med vår himmelska hydda;

³Kong ugaling matuod nga nasul oban kita, dili kita hikaplagan nga mga hubo.

³ty hava vi en gång iklätt oss denna, skola vi sedan icke komma att befinnas nakna.

⁴Kay sa pagkamatuod kita nga ania niining balongbalong, nagaagulo, sanglit hingbug-atan kita; kay dili kita buot nga mahuboan, kondili nga masul-oban kita, aron ang pagka-may-kamatayon pagalamyon sa kinabuhi.

⁴Ja, vi som ännu leva här i kroppshyddan, vi sucka och äro betungade, eftersom vi skulle vilja undgå att avkläda oss och i stället få överkläda oss, så att det som är dödligt bleve uppslukat av livet.

⁵Karon siya nga nagbuhat gayud kanato niini, mao ang Dios; nga naghatag kanato sa pasalig sa Espiritu.

⁵Och den som har berett oss till just detta, det är Gud, som till en underpant har givit oss Anden.

⁶Busa sa nagasalig kita gihapon, ug sa hingbaloan kana samtang nagapuyo pa kita sa lawas, wala kita didto sa Ginoo,

⁶Så äro vi då alltid vid gott mod. Vi veta väl att vi äro borta ifrån Herren, så länge vi äro hemma i kroppen;

⁷(Kay nagalakaw kita pinaagi sa pagtoo, dili pinaagi sa pagtan-aw).

⁷ty vi vandra här i tro och icke i åskådning.

⁸Kita may maayong pagsalig, naga-ingon ako, ug nahimuot hinoon nga mobiya sa lawas, ug mopuyo uban sa Ginoo.

⁸Men vi äro vid gott mod och skulle helst vilja flytta bort ifrån kroppen och komma hem till Herren.

⁹Busa usab naninguha kita nga bisan sa sulod, kun sa gawas sa lawas, magpahimuot kita kaniya.

⁹Därför söka vi ock vår ära i att vara honom till behag, vare sig vi äro hemma eller borta.

¹⁰Kay kinahanglan kitang tanan igapahayag sa atubangan sa hukmanan ni Cristo, aron ang tagsatagsa makadawat sa mga butang nga nabuhat pinaagi sa lawas, sumala sa iyang paggawi kong maayo ba, kun dautan.

¹⁰Ty vi måste alla, sådana vi äro, träda fram inför Kristi domstol, för att var och en skall få igen sitt jordelivs gärningar, alltefter som han har handlat, vare sig han har gjort gott eller ont.

¹¹Busa sa hingbaloan namo ang kahadlok sa Ginoo, ginalukmay namo ang mga tawo: apan kami nangahimong dayag sa Dios, ug ginalauman ko nga kami nangahimong dayag usab sulod sa inyong mga kaisipan.

¹¹Då vi alltså veta vad det är att frukta Herren, söka vi att »vinna människor», men för Gud är det uppenbart hurudana vi äro; och jag hoppas att det också är uppenbart för edra samveten.

¹²Wala kami magapakaayo pag-usab sa among kaugalingon kaninyo, kondili among ginahatag kaninyo ang higayon sa paghimaya alang kanamo, aron kamo adunay ikatubag niadtong mga nagahimaya sa ilang panagway, ug dili sa kasingkasing.

¹²Vi vilja nu ingalunda åter anbefalla oss själva hos eder, men vi vilja giva eder en anledning att berömma eder i fråga om oss, så att I haven något att svara dem som berömma sig av utvärtes ting och icke av vad som är i hjärtat.

¹³Kay, kun kami nawad-an sa buot, kana alang sa himaya sa Dios; kun mga mabuot kami, kana alang kaninyo.

¹³Ty om vi hava varit »från våra sinnen», så har det varit i Guds tjänst; om vi åter äro vid lugn besinning, så är det eder till godo.

¹⁴Kay ang gugma ni Cristo nagapugos kanamo; kay nagahukom kami sa ingon niini: nga ang usa namatay alang sa tanan, busa ang tanan nangamatay.

¹⁴Ty Kristi kärlek tvingar oss, eftersom vi tänka så: en har dött för alla, alltså hava de alla dött.

¹⁵Ug siya namatay alang sa tanan, aron sila nga mga buhi dili na magkinabuhi alang sa ilang kaugalingon kondili alang niadtong namatay ug nabanhaw alang kanila.

¹⁵Och han har dött för alla, på det att de som leva icke mer må leva för sig själva, utan leva för honom som har dött och uppstått för dem.

¹⁶Busa, kutob karon kita walay bisan kinsa nga giila ingon sa unod; ug bisan si Cristo giila ta kaniadto ingon sa unod, apan karon dili na kita moila kaniya sa maong paagi.

¹⁶Allt ifrån denna tid veta vi därför för vår del icke av någon efter köttet. Och om vi än efter köttet hade lärt känna Kristus, så känna vi honom nu icke mer på det sättet.

¹⁷Busa kong bisan kinsa ang anaa kang Cristo, bag-o siya nga binuhat; ang mga butang nga daan nanagpangagi na; ania karon, sila nangabag-o.

¹⁷Alltså, om någon är i Kristus, så är han en ny skapelse. Det gamla är förgånget; se, något nytt har kommit!

¹⁸Apan ang tanang mga butang gikan sa Dios, nga mao ang nagpasig-uli kanato ngadto sa iyang kaugalingon pinaagi kang Cristo; ug naghatag kanato sa ministerio sa pagpasig-uli;

¹⁸Men alltsammans kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och givit åt oss försoningens ämbete.

¹⁹Nga mao, nga ang Dios diha kang Cristo nga nagapasig-uli sa kalibutan ngadto sa iyang kaugalingon, nga wala niya pag-isipa ang ilang mga paglapas; ug gitugyan kanamo ang pulong sa pagpasig-uli.

¹⁹Ty det var Gud som i Kristus försonade världen med sig själv; han tillräknar icke människorna deras synder, och han har betrott oss med försoningens ord.

²⁰Busa, mga tinugyanan kami tungod kang Cristo, maingon nga ang Dios nagatambag pinaagi kanamo: Nagapangaliyupo kami kaninyo tungod kang Cristo, magpasig-uli kamo sa Dios.

²⁰Å Kristi vägnar äro vi alltså sändebud; det är Gud som förmanar genom oss. Vi bedja å Kristi vägnar: Låten försona eder med Gud.

²¹Siya nga wala makaila ug sala, gipakasalaan siya tungod kanato, aron kita diha kaniya mamahimong pagkamatarung sa Dios.

²¹Den som icke visste av någon synd, honom har han för oss gjort till synd, på det att vi i honom må bliva rättfärdighet från Gud.