¹Ug kaniadto may mga manalagna ug mga magtutudlo nga didto sa Antioquia: si Bernabe, ug si Simon, nga ginganlan Niger, ug si Lucio, nga taga-Cirene, ug si Manahen, nga kasuso ni Herodes nga tetrarca, ug si Saulo.

¹I den församling som fanns i Antiokia verkade nu såsom profeter och lärare Barnabas och Simeon, som kallades Niger, och Lucius från Cyrene, så ock Manaen, landsfursten Herodes' fosterbroder, och Saulus.

²Ug samtang sila nag-alagad sa Ginoo, ug nagpuasa, miingon ang Espiritu Santo: Ipinig kanako si Bernabe ug si Saulo alang sa buhat nga kanila ako nagatawag.

²När dessa förrättade Herrens tjänst och fastade, sade den helige Ande: »Avskiljen åt mig Barnabas och Saulus för det verk som jag har kallat dem till.»

³Unya, sa nakapuasa ug sa nakaampo ug sa nakapandung sila sa ilang mga kamot sa ibabaw kanila, gipalakaw sila.

³Då fastade de och bådo och lade händerna på dem och läto dem begiva sig åstad.

⁴Busa, sanglit gisugo sila sa Espiritu Santo, milugsong sa Seleucia; ug gikan didto misakay sila padulong sa Cipro.

⁴Dessa, som så hade blivit utsända av den helige Ande, foro nu ned till Seleucia och seglade därifrån till Cypern.

⁵Ug sa nakadangat sila sa Salamina, gimantala nila ang pulong sa Dios sa mga sinagoga sa mga Judio. Ug uban usab kanila si Juan ingon nga ilang katabang.

⁵Och när de hade kommit till Salamis, förkunnade de Guds ord i judarnas synagogor. De hade också med sig Johannes såsom tjänare.

⁶Ug sa nalatas na nila ang tibook nga pulo hangtud sa Papho, hingkaplagan nila ang usa ka salamangkero nga Judio, manalagna nga bakakon, nga ginganlan si Barjesus;

⁶Och sedan de hade färdats över hela ön ända till Pafos, träffade de där på en judisk trollkarl och falsk profet, vid namn Barjesus,

⁷Nga kauban sa gobernador nga si Sergio Paulo, usa ka tawo nga masinabuton. Kini nagpatawag ngadto kaniya kang Bernabe ug kang Saulo, ug naninguha siya sa pagpatalinghug sa pulong sa Dios.

⁷som vistades hos landshövdingen Sergius Paulus. Denne var en förståndig man. Han kallade till sig Barnabas och Saulus och begärde att få höra Guds ord.

⁸Apan misukol kanila si Elimas, ang salamangkero nga malimbongon (kay mao kini ang iyang ngalan, kong hubaron), nga naninguha siya sa pagpasalaag sa pagtoo sa gobernador.

⁸Men Elymas (eller trollkarlen, ty namnet har den betydelsen) stod emot dem och ville hindra landshövdingen från att komma till tro.

⁹Unya si Saulo, nga ginganlan usab si Pablo, nga napuno sa Espiritu Santo, mitutok kaniya,

⁹Saulus, som ock kallades Paulus, uppfylldes då av helig ande och fäste ögonen på honom

¹⁰Ug miingon: Ah, ikaw nga napuno sa tanang limbong, ug sa tanang pagluib, anak ikaw sa yawa, ug kaaway sa tanang pagkamatarung, dili ka ba moundang sa pagbalit-ad sa mga matul-id nga dalan sa Ginoo?

¹⁰och sade: »O du djävulens barn, du som är full av allt slags svek och arglistighet och en fiende till allt vad rätt är, skall du då icke upphöra att förvrida Herrens raka vägar?

¹¹Ug tan-awa karon, ang kamot sa Ginoo nagapaibabaw kanimo ug mabuta ka nga dili ka makakita sa adlaw sulod sa usa ka panahon. Ug sa gilayon nahulog kaniya ang usa ka gabon ug kangitngit: ug sa nagalibutlibut siya nangita kong kinsa ang magaagak kaniya sa kamot.

¹¹Se, nu kommer Herrens hand över dig, och du skall till en tid bliva blind och icke kunna se solen.» Och strax föll töcken och mörker över honom; och han gick omkring och sökte efter någon som kunde leda honom.

¹²Unya ang gobernador, sa nakita niya ang nahitabo, mitoo nga nahatingala sa pagtolon-an sa Ginoo.

¹²När då landshövdingen såg vad som hade skett, häpnade han över Herrens lära och kom till tro.

¹³Ug si Pablo ug ang iyang mga kauban milayag gikan sa Papho, ug midunggo sila sa Perge sa Pamphylia. Apan si Juan mibulag kanila, ug mipauli sa Jerusalem.

¹³Paulus och hans följeslagare lade sedan ut ifrån Pafos och foro till Perge i Pamfylien. Där skilde sig Johannes ifrån dem och vände tillbaka till Jerusalem.

¹⁴Ug sa nahaagi sila sa Perge, naka-abut sila sa Antioquia sa Pisidia, ug mingsulod sila sa sinagoga sa adlaw nga igpapahulay ug milingkod.

¹⁴Men själva foro de vidare från Perge och kommo till Antiokia i Pisidien. Och på sabbatsdagen gingo de in i synagogan och satte sig där.

¹⁵Ug sa tapus ang pagbasa sa Kasugoan ug sa mga Manalagna, gipasugoan sila sa mga pangulo sa sinagoga: Kaigsoonan: kong kamo may mga pulong nga tambag alang sa katawohan isulti ninyo.

¹⁵Och sedan man hade föreläst ur lagen och profeterna, sände synagogföreståndarna till dem och läto säga: »Bröder, haven I något förmaningens ord att säga till folket, så sägen det.»

¹⁶Unya mitindog si Pablo, ug sa nakasinyas sa iyang mga kamot, miingon: Magpatalinghug kamo, mga taga-Israel, ug kamo nga mga nangahadlok sa Dios.

¹⁶Då stod Paulus upp och gav tecken med handen och sade: »I män av Israels hus och I som 'frukten Gud', hören mig.

¹⁷Ang Dios niining katawohan sa Israel nagpili sa atong mga ginikanan; ug gibayaw niya ang lungsod samtang sila nagpuyo ingon nga dumuloong sa yuta sa Egipto, ug sila gipagula niya uban ang iyang makagagahum nga bukton.

¹⁷Detta folks, Israels, Gud utvalde våra fäder, och han upphöjde detta folk, medan de ännu bodde såsom främlingar i Egyptens land, och förde dem sedan ut därifrån 'med upplyft arm'.

¹⁸Ug sa giantus niya ang ilang mga batasan sa may kap-atan ka tuig sa kamingawan,

¹⁸Och under en tid av vid pass fyrtio år hade han fördrag med dem i öknen.

¹⁹Ug sa gilaglag niya ang pito ka mga nasud sa yuta sa Canaan, iyang gihatag kanila ang ilang yuta nga usa ka kabilin sa may upat ka gatus ug kalim-an ka tuig.

¹⁹Och sedan han hade utrotat sju folk i Kanaans land, utskiftade han dessas land till arvedelar åt dem.

²⁰Ug sa human niini iyang gihatagan sila ug mga maghuhukom hangtud kang Samuel nga manalagna.

²⁰Därunder förgick en tid av vid pass fyra hundra femtio år. Sedan gav han dem domare, ända till profeten Samuels tid.

²¹Ug unya nangayo sila ug hari; ug gihatag kanila sa Dios si Saulo, nga anak ni Cis, usa ka tawo sa banay ni Benjamin, sa may kap-atan ka tuig.

²¹Därefter begärde de en konung; och Gud gav dem Saul, Kis' son, en man av Benjamins stam, för en tid av fyrtio år.

²²Ug sa iyang gikuha siya, gipatindog niya si David, aron mahimong hari nila; nga gipamatud-an niya usab nga nagaingon: Nakita ko si David nga anak ni Jesse, tawo nga ingon sa akong kasingkasing, nga magabuhat sa tanan nako nga kabubut-on.

²²Men denne avsatte han och gjorde David till konung över dem. Honom gav han ock sitt vittnesbörd, i det han sade: 'Jag har funnit David, Jessais son, en man efter mitt hjärta. Han skall i alla stycken göra min vilja.'

²³Sa kaliwatan niini, ingon sa saad, ang Dios nagpatindog alang sa Israel usa ka Manluluwas nga si Jesus;

²³Av dennes säd har Gud efter sitt löfte låtit Jesus komma, såsom Frälsare åt Israel.

²⁴Sa wala pa siya moanhi si Juan nagwali una sa bautismo sa paghinulsol sa tibook nga katawohan sa Israel.

²⁴Men redan innan han uppträdde, hade Johannes predikat bättringens döpelse för hela Israels folk.

²⁵Ug sa nagtuman si Juan sa iyang katungdanan nag-ingon: Kinsa man ako sa inyong pagdahum? Dili ako mao siya. Apan ania karon, nagasunod ang usa sa akong ulahi, kansang sapin sa iyang mga tiil, dili ako takus makaghubad.

²⁵Och när Johannes höll på att fullborda sitt lopp, sade han: 'Vad I menen mig vara, det är jag icke. Men se, efter mig kommer den vilkens skor jag icke är värdig att lösa av han fötter.'

²⁶Kaigsoonan, mga anak sa kaliwatan ni Abraham, ug kaninyo nga mga nagakahadlok sa Dios, kaninyo gipadala kining pulong sa kaluwasan.

²⁶Mina bröder, I som ären barn av Abrahams släkt, så ock I andra här, I som 'frukten Gud', till oss har ordet om denna frälsning blivit sänt.

²⁷Kay ang mga nagapuyo sa Jerusalem, ug ang ilang mga punoan, tungod sa wala nila pagpakaila kaniya, bisan sa mga tingog sa mga manalagna nga ginabasa sa tanang adlaw nga igpapahulay, nagtuman sa mga tagna pinaagi sa pagsilot kaniya sa kamatayon.

²⁷Ty eftersom Jerusalems invånare och deras rådsherrar icke kände honom, uppfyllde de ock genom sin dom över honom profeternas utsagor, vilka var sabbat föreläses;

²⁸Ug bisan wala silay hingpalgan nga ikapasangil kaniya sa kamatayon, gipangayo nila kang Pilato nga pagapatyon siya.

²⁸och fastän de icke funno honom skyldig till något som förtjänade döden, bådo de likväl Pilatus att han skulle låta döda honom.

²⁹Ug sa natuman nila ang tanang mga butang nga nahisulat mahatungod kaniya gihugos nila gikan sa kahoy, ug gibutang siya sa usa ka lubnganan.

²⁹När de så hade fört till fullbordan allt som var skrivet om honom, togo de honom ned från korsets trä och lade honom i en grav.

³⁰Apan gibanhaw siya sa Dios gikan sa mga minatay;

³⁰Men Gud uppväckte honom från de döda.

³¹Ug sa daghang mga adlaw siya nagpakita sa mga nanungas uban kaniya sa Galilea padulong sa Jerusalem, nga sila mao ang mga saksi niya sa atubangan sa katawohan.

³¹Sedan visade han sig under många dagar för dem som med honom hade gått upp från Galileen till Jerusalem, och som nu äro hans vittnen inför folket.

³²Ug kami nagamantala kaninyo sa Maayong Balita sa saad nga nabuhat ngadto sa mga ginikanan,

³²Och vi förkunna för eder det glada budskapet, att det löfte som gavs åt våra fäder, det har Gud låtit gå i fullbordan för oss, deras barn, därigenom att han har låtit Jesus uppstå,

³³Nga gituman sa Dios sa atong mga anak sa gibanhaw niya si Jesus; ingon usab nga nahisulat sa ikaduha nga Salmo: Ikaw mao ang Anak ko; gipanganak ko ikaw karon.

³³såsom ock är skrivet i andra psalmen: 'Du är min Son, jag har i dag fött dig.'

³⁴Ug mahitungod sa pagbanhaw kaniya gikan sa mga minatay, aron dili na gayud siya pabalikon sa kadunot, namulong sa ingon niini: Igahatag ko kanimo ang balaan ug malig-ong mga panalangin ni David.

³⁴Och att han har låtit honom uppstå från de döda, så att han icke mer skall vända tillbaka till förgängelsen, det har han sagt med dessa ord: 'Jag skall uppfylla åt eder de heliga löften som jag i trofasthet har givit åt David.'

³⁵Tungod kay nagsulti siya usab sa laing Salmo: Dili mo itugot nga ang imong Balaan makakita ug kadunot.

³⁵Därför säger han ock i en annan psalm: 'Du skall icke låta din Helige se förgängelsen.'

³⁶Kay, si David, sa tapus siya makag-alagad sa iyang kaliwatan sumala sa kabubut-on sa Dios, natulog, ug giipon sa iyang mga ginikanan ug nakakita siya ug kadunot;

³⁶När David i sin tid hade tjänat Guds vilja, avsomnade han ju och blev samlad till sina fäder och såg förgängelsen;

³⁷Apan kadtong gibanhaw sa Dios, wala makakita ug kadunot.

³⁷men den som Gud har uppväckt, han har icke sett förgängelsen.

³⁸Busa, hingbaloan ninyo, mga igsoon, nga pinaagi niining tawohana ginamantala kaninyo ang pagpasaylo sa mga sala.

³⁸Så mån I nu veta, mena bröder, att genom honom syndernas förlåtelse förkunnas för eder,

³⁹Ug pinaagi kaniya ang tagsatagsa nga motoo, gipakamatarung gikan sa tanang mga butang, nga gikan niini wala kamo pakamatarunga pinaagi sa Kasugoan ni Moises.

³⁹och att i honom var och en som tror bliver rättfärdig och friad ifrån allt det varifrån I icke under Moses' lag kunden bliva friade.

⁴⁰Busa, magmatngon kamo tingali unya mahatabo kaninyo ang gisulti sa mga Manalagna:

⁴⁰Sen därför till, att över eder icke må komma det som är sagt hos profeterna:

⁴¹Tan-awa, kamong mga yubitan, ug kamo manghitingala, ug kamo; mangawala kay nagabuhat ako ug usa ka buhat sa inyong mga adlaw, usa ka buhat nga dili gayud ninyo pagtohoan, kong kini igasugilon sa uban kaninyo.

⁴¹'Sen här, I föraktare, och förundren eder, och bliven till intet; ty en gärning utför jag i edra dagar, en gärning som I alls icke skullen tro, om den förtäljdes för eder.'»

⁴²Ug sa minggula sila, nagpakilooy sila nga isulti kanila kining mga pulong sa mosunod nga adlaw nga igpapahulay.

⁴²När de sedan gingo därifrån, bad men dem att de nästa sabbat skulle tala för dem om samma sak.

⁴³Karon sa pagpamauli niadtong didto sa sinagoga, daghan sa mga Judio ug sa mga kinabig nga mga masinimbahon mingnunot kang Pablo ug kang Bernabe; nga, sa nagapakigsulti kanila, nagtambag kanila, sa pagpadayon sa gracia sa Dios.

⁴³Och när församlingen åtskildes, följde många judar och gudfruktiga proselyter med Paulus och Barnabas. Dessa talade då till dem och förmanade dem att stadigt hålla sig till Guds nåd.

⁴⁴Ug sa sunod nga adlaw nga igpapahulay hapit ang tibook nga ciudad mingdugok sa pagpatalinghug sa pulong sa Dios.

⁴⁴Följande sabbat kom nästan hela staden tillsammans för att höra Guds ord.

⁴⁵Apan sa pagkakita sa mga Judio sa mga panon sa katawohan, nangapuno sila sa kasina ug mingsupak sa mga butang nga giasoy ni Pablo, ug nanagpasipala sila.

⁴⁵Då nu judarna sågo det myckna folket, uppfylldes de av nitälskan och foro ut i smädelser och motsade det som Paulus talade.

⁴⁶Unya si Pablo ug si Bernabe nanagsulti sa dakung kaisug ug nanag-ingon: Kinahanglan nga ang pulong sa Dios igamantala pag-una kaninyo. Apan kay ginasalikway ninyo, ug ginahukman ninyo ang inyong kaugalingon nga dili takus sa kinabuhi nga walay katapusan, ania karon, mangadto kami sa mga Gentil.

⁴⁶Då togo Paulus och Barnabas mod till sig och sade: »Guds ord måste i första rummet förkunnas för eder. Men eftersom I stöten det bort ifrån eder och icke akten eder själva värdiga det eviga livet, så vända vi oss nu till hedningarna.

⁴⁷Kay mao kini ang gisugo sa Ginoo kanato: Gibutang ko ikaw nga kahayag sa mga Gentil, aron ikaw mamahimo nga alang sa kaluwasan hangtud sa kinatumyan sa yuta.

⁴⁷Ty så har Herren bjudit oss: 'Jag har satt dig till ett ljus för hednafolken, för att du skall bliva till frälsning intill jordens ända.'»

⁴⁸Ug sa pagkadungog sa mga Gentil, nangalipay sila, ug gihimaya nila ang pulong sa Dios, ug mingtoo kadtong tanan nga mga gipili nga daan alang sa kinabuhing walay katapusan.

⁴⁸När hedningarna hörde detta, blevo de glada och prisade Herrens ord; och de kommo till tro, så många det var beskärt att få evigt liv.

⁴⁹Ug ang pulong sa Ginoo nasangyaw sa tibook nga kayutaan.

⁴⁹Och Herrens ord utbredde sig över hela landet.

⁵⁰Apan gisugyotan sa mga Judio ang mga maampoong babaye nga mga dungganan sa kahimtang ug ang mga kadagkuan sa ciudad, ug nagpalihok sila ug usa ka paglutos batok kang Pablo, ug kang Bernabe, ug ilang giabug sila ngadto sa gawas sa ilang mga utlanan.

⁵⁰Men judarna uppeggade de ansedda kvinnor som »fruktade Gud», så ock de förnämsta männen i staden, och uppväckte en förföljelse mot Paulus och Barnabas och drevo dem bort ifrån sin stads område.

⁵¹Apan gitaktak nila ang abug sa mga tiil batok kanila, ug nanagpangadto sila sa Iconio.

⁵¹Dessa skuddade då stoftet av sina fötter mot dem och begåvo sig till Ikonium.

⁵²Ug ang mga tinon-an nangapuno sa kalipay ug sa Espiritu Santo.

⁵²Och lärjungarna uppfylldes alltmer av glädje och helig ande.