¹Hinumdumi usab ang imong Magbubuhat sa mga adlaw sa imong pagkabatan-on, sa dili pa moabut ang dautan nga mga adlaw, ug sa magasing-abut ang mga tuig, sa diha nga ikaw magaingon: Ako walay kalipay kanila;

¹Så tänk då på din Skapare i din ungdomstid, förrän de onda dagarna komma och de år nalkas, om vilka du skall säga: »Jag finner icke behag i dem»;

²Sa dili pa ang adlaw ug ang kahayag, ug ang bulan, ug ang mga bitoon pagangitngitan, ug ang mga dagum mobalik sa tapus sa ulan;

²Ja, förrän solen bliver förmörkad, och dagsljuset och månen och stjärnorna; före den ålder då molnen komma igen efter regnet,

³Sa adlaw nga ang mga magbalantay sa balay mangurog, ug ang mga tawong kusganon managyukbo sa ilang kaugalingon, ug ang mga magagaling mohunong tungod kay sila diyutay lamang , ug kadtong manambo sa mga tamboanan pagangitngitan,

³den tid då väktarna i huset darra och de starka männen kröka sig; då malerskorna sitta fåfänga, så få som de nu hava blivit, och skåderskorna hava det mörkt i sina fönster;

⁴Ug ang mga pultahan pagatak-umon diha sa kadalanan; sa diha nga ang dinahunog sa paggaling mahinay, ug adunay mobangon tungod sa tingog sa usa ka langgam, ug ang tanang mga anak nga babaye sa honi pagapaubson;

⁴då dörrarna åt gatan stängas till, medan ljudet från kvarnen försvagas; då man står upp, när fågeln begynner kvittra, och alla sångens tärnor sänka rösten;

⁵Oo, sila mangahadlok niadtong hataas, ug ang kalisang moanha sa dalan; ug ang kahoyng almendro mamulak, ug ang dulon mahimo nga usa ka lulan, ug ang tinguha mawagtang; tungod kay ang tawo moadto man padulong sa iyang pinuy-anan nga walay katapusan, ug ang mga managbangotan magasuroysuroy sa kadalanan:

⁵då man fruktar för var backe och förskräckelser bo på vägarna; då mandelträdet blommar och gräshoppan släpar sig fram och kaprisknoppen bliver utan kraft, nu då människan skall fara till sin eviga boning och gråtarna redan gå och vänta på gatan;

⁶Sa dili pa mabugto ang pisi nga salapi, kun sa dili pa mabuak ang bulawan nga panaksan, kun mabuak ang banga didto sa tubod, kun madugmok ang ligid didto sa atabay.

⁶ja, förrän silversnöret ryckes bort och den gyllene skålen slås sönder, och förrän ämbaret vid källan krossas och hjulet slås sönder och faller i brunnen

⁷Ug ang abug mobalik nganhi sa yuta ingon sa kaniadto, ug ang espiritu mobalik ngadto sa Dios nga maoy naghatag niini.

⁷och stoftet vänder åter till jorden, varifrån det har kommit, och anden vänder åter till Gud, som har givit den.

⁸Kakawangan sa mga kakawangan, nag-ingon ang Magwawali; ang tanan kakawangan man.

⁸Fåfängligheters fåfänglighet! säger Predikaren. Allt är fåfänglighet! ----

⁹Ug labut pa, tungod kay ang Magwawali manggialamon man, gitudloan pa gayud niya ang katawohan sa kahibalo; oo, siya naghinuktok ug nangita, ug nagahan-ay sa daghanan nga mga sanglitanan.

⁹För övrigt är att säga att Predikaren var en vis man, som också annars lärde folket insikt och övervägde och rannsakade; många ordspråk författade han.

¹⁰Ang Magwawali nangita ug mga pulong nga matarung, ug kadtong gisulat sa pagkamatarung, bisan pa ang mga pulong sa kamatuoran.

¹⁰Predikaren sökte efter att finna välbehagliga ord, sådant som med rätt kunde skrivas, och sådant som med sanning kunde sägas.

¹¹Ang mga pulong sa maalam ingon man sa mga suyak, ug maingon sa mga lansang nga maayo nga pagkatarok ang mga pulong sa mga pangulo sa mga katilingban, nga gihatag gikan sa usa ka magbalantay sa mga karnero.

¹¹De visas ord äro såsom uddar, och lika indrivna spikar äro deras tänkespråk. De äro gåvor från en och samma Herde.

¹²Ug labut pa, anak ko nga lalake, magpatambag ka; sa pagbuhat ug daghan nga mga basahon walay katapusan; ug ang hilabihan nga pagtoon makapabudlay sa unod.

¹²Och för övrigt är utom detta att säga: Min son, låt varna dig! Ingen ände är på det myckna bokskrivandet, och mycket studerande gör kroppen trött.

¹³Kini mao ang katapusan sa butang; ang tanan nadungog na: Kahadloki ang Dios, ug bantayi ang iyang mga sugo; kay kini mao ang tibook nga katungdanan sa tawo.

¹³Änden på talet, om vi vilja höra huvudsumman, är detta: Frukta Gud och håll hans bud, ty det hör alla människor till.

¹⁴Kay pagadad-on sa Dios ang tagsatagsa ka buhat ngadto sa paghukom uban ang tagsatagsa ka tinago nga butang, bisan ang maayo, kun bisan ang dautan.

¹⁴Ty Gud skall draga alla gärningar till doms, när han dömer allt vad förborgat är, evad det är gott eller ont.