¹Ang maayong ngalan labi pang maayo kay sa bililhon nga lana; ug ang adlaw sa pagkamatay kay sa adlaw nga natawohan.

¹Ty vem vet vad gott som skall hända en människa i livet, under de fåfängliga livsdagar som hon får framleva, lik en skugga? Och vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske under solen?

²Labi pang maayo ang pag-adto sa balay sa kasub-anan, kay sa pag-adto sa balay sa nagakombira: kay kana mao ang katapusan sa tanang mga tawo; ug ang buhi magatipig niini sa iyang kasingkasing.

²Bättre är gott namn än god salva, och bättre är dödens dag än födelsedagen.

³Labi pang maayo ang kasubo kay sa pagkatawa: kay tungod sa kasubo sa panagway ang kasingkasing gihimong malipayon.

³Bättre än att gå i gästabudshus är det att gå i sorgehus; ty där är änden för alla människor, och den efterlevande må lägga det på hjärtat.

⁴Ang kasingkasing sa manggialamon anaa sa balay sa kasub-anan; apan ang kasingkasing sa mga buangbuang anaa sa balay sa kalipayan.

⁴Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.

⁵Labi pang maayo ang pagpamati sa pagsaway sa manggialamon, kay sa usa ka tawo sa pagpamati sa awit sa mga buangbuang.

⁵De visas hjärtan äro i sorgehus, och dårarnas hjärtan i hus där man glädes.

⁶Kay sama sa piti-piti sa mga tunok ilalum sa usa ka kolon, ingon man ang pagkatawa sa buangbuang: kini usab kakawangan man.

⁶Bättre är att höra förebråelser av en vis man än att få höra sång av dårar.

⁷Sa pagkatinuod ang pagpanlupig makapabuang sa manggialamong tawo; ug ang hiphip nagalaglag sa salabutan.

⁷Ty såsom sprakandet av törne under grytan, så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.

⁸Labi pang maayo ang katapusan sa usa ka butang kay ang sinugdan niini; ug ang mapailubon sa espiritu labi pang maayo kay sa mapahitas-on sa espiritu.

⁸Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre, och mutor fördärva hjärtat.

⁹Dili nimo pagdalidalion ang imong espiritu sa pagpakasuko: kay ang kasuko nagapuyo sa sabakan sa mga buangbuang.

⁹Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse; bättre är en tålmodig man än en högmodig.

¹⁰Dili ikaw mag-ingon: Unsa may hinungdan nga ang unang mga adlaw labi pang maayo kay niining mga adlawa? kay ikaw wala magapangutana sa minatarung mahatungod niini.

¹⁰Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.

¹¹Ang kaalam sama ra kaayo sa usa ka kabilin, oo, labi pang maayo kini kanila nga nakakita sa adlaw.

¹¹Spörj icke: »Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?» Ty icke av vishet kan du fråga så.

¹²Kay ang kaalam maoy usa ka panagang maingon nga ang salapi usa ka panagang man: apan ang pagkahalangdon sa kahibalo mao, kana nga kaalam nagabantay sa kinabuhi niadtong nagabaton niini.

¹²Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.

¹³Palandunga ang buhat sa Dios: kay kinsa ang makatul-id niadtong iyang gihimong baliko?

¹³Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.

¹⁴Sa adlaw sa kauswagan magmalipayon ka, ug sa adlaw sa kasakit magpalandong ka: oo, gibuhat sa Dios ang usa tupad sa usa, sa katuyoan nga ang tawo dili makakaplag bisan unsang butanga nga mahimong sunod kaniya.

¹⁴Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?

¹⁵Kining tanan nakita ko sa akong mga adlaw sa kakawangan: adunay tawong matarung nga mawala diha sa iyang pagkamatarung, ug adunay tawong dautan nga nagalugway sa iyang kinabuhi diha sa iyang buhat nga dautan.

¹⁵Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.

¹⁶Dili ka magpalabi pagpakamatarung; ni magpalabi ikaw pagpakamanggialamon: ngano man nga laglagon mo ang imong kaugalingon?

¹⁶Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.

¹⁷Dili ka magpalabi pagpakadautan, ni magbinuangbuang ikaw: ngano man nga magpakamatay ka sa dili pa ang imong panahon?

¹⁷Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?

¹⁸Maayo nga kuptan mo kini; oo, gikan usab niana ayaw pagkuhaa ang imong kamot: kay kadtong nagakahadlok sa Dios makalikay gikan niining tanan.

¹⁸Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?

¹⁹Ang kaalam mao ang kusog alang sa tawong manggialamon labi kay sa napulo ka mga punoan nga anaa sa usa ka ciudad.

¹⁹Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.

²⁰Sa pagkatinuod walay tawo nga matarung sa ibabaw sa yuta, nga nagabuhat ug maayo, ug wala magpakasala.

²⁰Visheten gör den vise starkare än tio väldiga i staden.

²¹Ayaw usab pagpatalinghug sa tanan nga mga pulong nga ginasulti; tingali unya nga makadungog ikaw sa imong sulogoon nga magatunglo kanimo;

²¹Ty ingen människa är så rättfärdig på jorden, att hon gör vad gott är och icke begår någon synd.

²²Kay sa nakadaghan usab ang imong kaugalingon nga kasingkasing nasayud nga ikaw gayud sa imong kaugalingon ingon man nagtunglo sa uban.

²²Akta icke heller på alla ord som man talar, eljest kunde du få höra din egen tjänare uttala förbannelser över dig.

²³Kining tanan akong nasulayan sa kaalam. Ako ako miingon: Ako mahimo nga maalamon; apan kini halayo kanako.

²³Ditt hjärta vet ju att du själv mången gång har uttalat förbannelser över andra.

²⁴Kadto nga mao, halayo kaayo ug halalum gayud; kinsa man ang makatugkad niini?

²⁴Detta allt har jag försökt att utröna genom vishet. Jag sade: »Jag vill bliva vis», men visheten förblev fjärran ifrån mig.

²⁵Ako milingi, ug ang akong kasingkasing nahimutang sa pag-ila ug sa pagsusi, ug pagpangita sa kaalam, ug sa hinungdan sa mga butang ug sa pag-ila nga ang pagkadautan binuang man, ug nga ang pinahong mao ang kabuangan.

²⁵Ja, tingens väsen ligger i fjärran, djupt nere i djupet; vem kan utgrunda det?

²⁶Ug hipalgan ko ang labi pang mapait kay sa kamatayon ang babaye, kang kinsang kasingkasing mga lit-ag ug mga pukot, ug kang kinsang mga kamot ingon sa mga bugkos: siya nga nagapahimuot sa Dios makagawas gikan kaniya; apan ang makasasala madakup niya.

²⁶När jag vände mig med mitt hjärta till att eftersinna och begrunda, och till att söka visheten och det som är huvudsumman, och till att förstå ogudaktigheten i dess dårskap och dåraktigheten i dess oförnuft,

²⁷Ania karon, kini hingkaplagan ko, nagaingon ang Magwawali, sa pagtulotimbang sa usa ka butang sunod sa usa, aron sa pagsusi sa hinungdan:

²⁷då fann jag något som var bittrare än döden: kvinnan, hon som själv är ett nät, och har ett hjärta som är en snara, och armar som äro bojor. Den som täckes Gud kan undkomma henne, men syndaren bliver hennes fånge.

²⁸Nga ginapangita pa sa akong kalag, ugaling wala pa nako hikaplagi: ako nakakaplag ug usa ka tawo sa taliwala sa usa ka libo; apan wala ako makakaplag ug usa ka babaye sa taliwala kanilang tanan.

²⁸Se, detta fann jag, säger Predikaren, i det jag lade det ena till det andra för att komma till huvudsumman.

²⁹Ania karon, kini lamang mao ang hingsusihan ko, nga ang tawo gihimo nga matarung sa Dios; apan sila nanagpangita ug daghanang mga paglalang.

²⁹Något gives, som min själ beständigt har sökt, men som jag icke har funnit: väl har jag funnit en man bland tusen, men en kvinna har jag icke funnit i hela hopen.

³⁰Dock se, detta har jag funnit, att Gud har gjort människorna sådana de borde vara, men själva tänka de ut mångahanda funder.