¹Busa, sanglit kita ginalibutan sa usa ka hilabihan ka daku nga panganod sa mga saksi, isalikway ta ang tanan nga kabug-at. ug ang sala nga sa dakung kasayon nagasipit kanato, ug pagdalaganon ta nga mapailubon ang lumba nga gitanyag sa atong atubangan,

¹Alltså, då vi nu hava omkring oss en så stor hop av vittnen, må ock vi lägga av allt som är oss till hinder, och särskilt synden, som så hårt omsnärjer oss, och med uthållighet löpa framåt i den tävlingskamp som är oss förelagd.

²Nga magatutuk kang Jesus, ang Magbubuhat ug ang Maghihingpit sa atong pagtoo, nga tungod sa kalipay nga gibutang sa iyang atubangan nagaantus sa cruz, nga nagatamay sa kaulawan, ug milingkod sa toong kamot sa trono sa Dios.

²Och må vi därvid se på Jesus, trons hövding och fullkomnare, på honom, som i stället för att taga den glädje som låg framför honom, utstod korsets lidande och aktade smäleken för intet, och som nu sitter på högra sidan om Guds tron.

³Kay palandunga siya nga nagaantus sa ingon nga paglalis sa mga makasasala batok kaniya, aron dili kamo pagakapuyan, nga magakaluya sa inyong mga kalag.

³Ja, på honom, som har utstått så mycken gensägelse av syndare, på honom mån I tänka, så att I icke tröttnen och uppgivens i edra själar.

⁴Wala pa kamo makasukol hangtud sa dugo, nga nagpakigbisug batok sa sala;

⁴Ännu haven I icke stått emot ända till blods, i eder kamp mot synden.

⁵Ug nalimot kamo sa tambag nga gimaymay kaninyo ingon nga sa mga anak: Anak ko, dili mo pagtamayon ang castigo nga gikan sa Ginoo, ug dili ka usab magmaluya kong ikaw badlongon niya;

⁵Och I haven alldeles förgätit den förmaningens röst som talar med eder, såsom man talar med söner: »Min son, förkasta icke Herrens aga, och giv dig icke över, när du tuktas av honom.

⁶Kay ang gihigugma sa Ginoo, gicastigo niya, ug ginahampak ang tagsatagsa ka anak nga iyang gidawat.

⁶Ty den Herren älskar, den agar han, och han straffar med riset var son som han har kär.»

⁷Kay alang sa pagpamatarung nga kamo ginapaantus; ang Dios nagamatuto kaninyo sama sa pagmatuto sa mga anak, kay kinsa ba ang anak nga wala castigoha sa amahan?

⁷Det är till eder fostran som I fån utstå lidande; Gud handlar med eder såsom med söner. Ty var finnes den son som icke bliver agad av sin fader?

⁸Apan kong kamo walay castigo, nga niini ang tanan nahimong mga umalambit, tungod niana kamo mga anak sa gawas, ug dili mga anak nga matuod.

⁸Om I lämnadens utan aga, medan alla andra finge sin del därav, så voren I oäkta söner och icke äkta.

⁹Labut pa, may mga amahan kita sa unod sa pagcastigo kanato, ug sila atong gitahud; dili ba magapasakup kita sa labi pa gayud sa Amahan sa mga espiritu, ug mangabuhi kita?

⁹Vidare: vi hava haft köttsliga fäder, som agade oss, och vi visade försyn för dem; skola vi då icke mycket mer vara underdåniga andarnas Fader, så att vi få leva?

¹⁰Kay sila sa pagkamatuod nagacastigo kanato sa hamubo nga mga adlaw sumala sa gihunahuna nilang maayo; apan siya alang sa atong kapuslanan, aron makaambit kita sa iyang pagkabalaan.

¹⁰De förra agade oss ju för en kort tid, såsom det syntes dem gott, men denne agar oss för vårt verkliga gagn, för att vi skola få del av hans helighet.

¹¹Ang tanan nga castigo karon daw dili kalipayan kondili kasakitan; apan sa ulahi magahatag ug makigdaitong bunga alang niadtong nabansay kaniya, bisan ang bunga sa pagkamatarung.

¹¹Väl synes alla aga för tillfället vara icke till glädje, utan till sorg; men efteråt bär den, för dem som hava blivit fostrade därmed, en fridsfrukt som är rättfärdighet.

¹²Busa, ituboy ninyo ang gikapoy nga mga kamot, ug ang mga tuhod nga nangabakul;

¹²Alltså: »stärken maktlösa händer och vacklande knän»,

¹³Ug magbuhat kamo ug mga dalan nga matanos sa inyong mga tiil, aron ang mga piang dili malisa sa dalan, kondili hinonoa mamaayo.

¹³och »gören räta stigar för edra fötter», så att den fot som haltar icke vrides ur led, utan fastmer bliver botad.

¹⁴Paninguhaa ninyo ang pakigdait sa tanang mga tawo, ug ang pagkabalaan nga kong wala kini, walay bisan kinsa nga makakita sa Ginoo:

¹⁴Faren efter frid med alla och efter helgelse; ty utan helgelse får ingen se Herren.

¹⁵Nga magmatngon pag-ayo, kay tingali unya nga adunay tawo nga makulangan sa gracia sa Dios; tingali unya kong may gamut sa kapaitan nga mogitib sa pagsamok kaninyo, ug tungod niana, may daghan nga mahugawan;

¹⁵Och sen till, att ingen går miste om Guds nåd, och att ingen giftig rot skjuter skott och bliver till fördärv, så att menigheten därigenom bliver besmittad;

¹⁶Tingali unya adunay makihilawason, kun tawo nga dili espirituhanon ingon kang Esau, nga sa usa ka pagkaon gibaligya niya ang iyang pagkapanganay.

¹⁶sen till, att ingen är en otuktig människa eller ohelig såsom Esau, han som för en enda maträtt sålde sin förstfödslorätt.

¹⁷Kay hingbaloan ninyo nga bisan sa ulahi gitinguha niya ang pagpanunod sa panalangin, gisalikway siya; kay wala siya makakaplag ug dapit sa pagbalhin sa hunahuna sa iyang amahan, bisan tuod ginapangita niya kini sa dakung kakugi uban ang mga luha.

¹⁷I veten ju att han ock sedermera blev avvisad, när han på grund av arvsrätt ville få välsignelsen; han kunde nämligen icke vinna någon ändring, fastän han med tårar sökte därefter.

¹⁸Kay wala kamo makaduol sa bukid nga mahikap unta, ug nagadilaab sa kalayo, ug ngadto sa kaitum, ug kangitngit, bisan sa bagyo,

¹⁸Ty I haven icke kommit till ett berg som man kan taga på, ett som »brann i eld», icke till »töcken och mörker» och storm,

¹⁹Ug ang tingog sa budyong ug ang tingog sa mga pulong; nga tungod sa maong tingog nga ilang hingbatian, naghangyo sila nga wala nay laing pulong nga igasulti kanila;

¹⁹icke till »basunljud» och till en »röst» som talade så, att de som hörde den bådo att intet ytterligare skulle talas till dem.

²⁰Kay dili na sila makaantus sa gitugon: Kong bisan usa ka mananap nga makatunob sa bukid, pagabatoon;

²⁰Ty de kunde icke härda ut med det påbud som gavs dem: »Också om det är ett djur som kommer vid berget, skall det stenas.»

²¹Ug hilabihan ka makalilisang ang mao nga talan-awon, nga si Moises miingon: Nalisang ako ug nagkurog;

²¹Och så förskräcklig var den syn man såg, att Moses sade: »Jag är förskräckt och bävar.»

²²Apan nahiabut kamo sa bukid sa Sion, ug sa lungsod sa Dios nga buhi, ang langitnon nga Jerusalem, ug sa dili maisip nga panon sa mga manolonda,

²²Nej, I haven kommit till Sions berg och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, och till änglar i mångtusental,

²³Ngadto sa tibook nga katilingban ug iglesia sa mga panganay nga nahisulat na sa langit, ug sa Dios, ang Maghuhukom sa tanan, ug sa mga espiritu sa mga tawong matarung nga gihingpit,

²³till en högtidsskara och församling av förstfödda söner som äro uppskrivna i himmelen, och till en domare som är allas Gud, och till fullkomnade rättfärdigas andar,

²⁴Ug kang Jesus, ang Manlalaban sa usa ka bag-ong tugon, ug sa dugo sa pagsablig nga nagasulti ug labi pang maayo kay sa kang Abel.

²⁴och till ett nytt förbunds medlare, Jesus, och till ett stänkelseblod som talar bättre än Abels blod.

²⁵Magmatngon kamo nga dili ninyo isalikway ang nagasulti. Kay kong dili sila makalikay kong sila magasalikway niadtong nagpasidaan kanila dinhi sa yuta, labi pa nga dili makalikay kita nga mitalikud kaniya nga nagpasidaan kanato gikan sa langit;

²⁵Sen till, att I icke visen ifrån eder honom som talar. Ty om dessa icke kunde undfly, när de visade ifrån sig honom som här på jorden kungjorde Guds vilja, huru mycket mindre skola då vi kunna det, om vi vända oss ifrån honom som kungör sin vilja från himmelen?

²⁶Kang kinsang tingog nakapakurog sa yuta; apan karon nagasaad siya nga nagaingon: Sa makausa pa pakurogon ko dili lamang ang yuta, kondili ang langit usab.

²⁶Hans röst kom då jorden att bäva; men nu har han lovat och sagt: »Ännu en gång skall jag komma icke allenast jorden, utan ock himmelen att bäva.»

²⁷Ug kining pulonga: Sa makausa pa, nagapasabut sa pagbalhin niadtong mga butang nga nangauyog, ingon sa mga butang nga nangabuhat, aron kadtong mga butang nga dili mauyog magapabilin.

²⁷Dessa ord »ännu en gång» giva till känna att de ting, som kunna bäva, skola, eftersom de äro skapade, bliva förvandlade, för att de ting, som icke kunna bäva, skola bliva beståndande.

²⁸Tungod niana, sa pagdawat sa gingharian nga dili mauyog, managbaton kita ug gracia, nga tungod niana makatanyag kita ug pag-alagad nga makapahimuot sa Dios, dala ang pagtahud ug pagkahadlok.

²⁸Därför, då vi nu skola undfå ett rike som icke kan bäva, så låtom oss vara tacksamma. På det sättet tjäna vi Gud, honom till behag, med helig fruktan och räddhåga.

²⁹Kay ang atong Dios usa ka kalayo nga nagaut-ut.

²⁹Ty »vår Gud är en förtärande eld».