Cebuano

Svenska 1917

Hebrews

6

1Busa, sa nasayloan nato ang pulong sa nahaunang mga pagtolon-an ni Cristo, magapadayon kita ngadto sa kahingpitan, dili sa pagbutang pag-usab ug patukoranan sa paghinulsol gikan sa patay nga mga buhat, ug sa pagtoo ngadto sa Dios.
1Låtom oss därför lämna bakom oss de första grunderna av läran om Kristus och gå framåt mot det som hör till fullkomningen; låtom oss icke åter lägga grunden med bättring från döda gärningar och med tro på Gud,
2Mahitungod sa pagtolon-an sa pagbautismo, ug sa pagpandong sa mga kamot, ug sa pagkabanhaw sa mga minatay, ug sa paghukom nga walay katapusan.
2med undervisning om dop och handpåläggning, om de dödas uppståndelse och en evig dom.
3Ug kini pagabuhaton nato kong igatugot sa Dios.
3Ja, detta vilja vi göra, såframt Gud eljest tillstädjer det.
4Kay mahitungod niadtong mga naiwagan sa makausa ug mga nanagpakatilaw sa hatag nga langitnon, ug nahimong mga umalambit sa Espiritu Santo,
4Ty dem till vilka ljuset en gång har kommit, och som hava smakat den himmelska gåvan och blivit delaktiga av helig ande,
5Ug nakatilaw sa maayong pulong sa Dios, ug sa mga gahum sa katuigan nga umalabut,
5och som hava fått smaka det goda gudsordet och den tillkommande tidsålderns krafter,
6Ug unya mahulog, dili na mahimo ang pagpabag-o kanila pag-usab ngadto sa paghinulsol; samtang nga gilansang nila pag-usab ngadto sa ilang kaugalingon ang Anak sa Dios, ug ilang gipakaulawan siya sa dayag.
6men som ändå hava avfallit -- dem är det omöjligt att återföra till ny bättring, eftersom de på nytt korsfästa Guds Son åt sig och utsätta honom för bespottelse.
7Kay ang yuta nga nagasuyop sa ulan nga sa masubsub nagakahulog niini, ug nagapatubo sa mga tanum nga angay niadtong alang kanila ginauma ang yuta, nagadawat sa panalangin gikan sa Dios.
7Det är ju så, att den jord som indricker regnet, när det titt och ofta strömmar ned däröver, och som framalstrar växter, dem till gagn för vilkas räkning den brukas, den jorden får välsignelse från Gud.
8Apan kong nagabunga sa mga sapinit ug mga kadyapa, kini igasalikway ug haduol sa tunglo; kang kinsang katapusan mao ang pagkasunog.
8Den åter som bär törne och tistel, den är ingenting värd och är förbannelsen nära, och slutet bliver att den avbrännes med eld.
9Apan, mga hinigugma, ginadani kami sa labing maayong mga butang alang kaninyo, ug mga butang nga iya sa kaluwasan, bisan nagasulti kami sa ingon niini.
9Men i fråga om eder, I älskade, äro vi vissa om vad bättre är, och vad som länder till frälsning, om vi ock nu tala på detta sätt.
10Kay walay pagka-dili-matarung ang Dios nga mahikalimot sa inyong buhat ug sa gugma nga inyong gipakita alang sa iyang ngalan, sa pagkaagi nga kamo nagaalagad sa mga balaan, ug sa gihapon nagaalagad pa kamo.
10Ty Gud är icke orättvis, så att han förgäter vad I haven verkat, och vilken kärlek I bevisaden mot hans namn, då I tjänaden de heliga, såsom I ännu gören.
11Ug nagapanghinaut kami nga ang tagsatagsa kaninyo magapakita sa mao usab nga kakugi ngadto sa kahingpitan sa paglaum bisan hangtud sa katapusan;
11Men vår åstundan är att var och en av eder visar samma nit att intill änden bevara full visshet i sitt hopp,
12Aron dili kamo magmatapulan, kondili mga magmaawaton niadtong tungod sa pagtoo ug pagpailub nagapanunod sa mga saad.
12så att I icke bliven tröga, utan bliven efterföljare åt dem som genom tro och tålamod få till arvedel vad utlovat är.
13Kay sa pagsaad sa Dios kang Abraham, sanglit walay laing labing daku kay kaniya nga iyang kapanumpaan, nanumpa siya sa iyang kaugalingon,
13Ty när Gud gav löftet åt Abraham, svor han vid sig själv -- eftersom han icke hade någon högre att svärja vid --
14Nga nagaingon: Sa pagkamatuod, sa pagpanalangin pagapanalanginan ko ikaw, ug sa pagpadaghan pagapadaghanon ko ikaw.
14och sade: »Sannerligen, jag skall rikligen välsigna dig och storligen föröka dig.»
15Ug niini, sa nakag-antus siya sa mapailubon gayud, hing-aguman niya ang saad.
15Och när denne tåligt förbidade, fick han så vad utlovat var.
16Kay ang mga tawo nagapanumpa sumala sa mga labi pang daku kay kanila, ug sa tanang pakiglalis nila ang panumpa maoy katapusan alang sa pagpalig-on.
16Människor svärja ju vid den som är högre än de, och eden tjänar dem till bekräftelse och gör en ände på all tvist.
17Nga niini, ang Dios, sanglit nagasingkamot sa pagpakita nga labing madagayaon ngadto sa mga manununod sa saad, sa pagkadili-mabalhinon sa iyang tambag, nga ginalabanan ug panumpa;
17Därför, när Gud ville för dem som skulle få till arvedel vad löftet innebar ännu kraftigare bevisa oryggligheten av sitt rådslut, lade han därtill en ed.
18Nga pinaagi saduha ka butang nga dili mabalhinon, nga tungod kanila dili gayud mahimo nga ang Dios magbakak, may malig-on nga pagpadasig kita, nga mingkalagiw ngadto sa dalangpanan sa pagbaton sa paglaum nga gibutang sa atong atubangan;
18Så skulle vi genom två oryggliga utsagor, i vilka Gud omöjligen kunde ljuga, undfå en kraftig uppmuntran, vi som hava sökt vår räddning i att hålla fast vid det hopp som ligger framför oss.
19Nga atong gibatonan ingon nga sinipit sa kalag, usa ka paglaum nga may katinoan ug malig-on, ug nagasulod ngadto sa sulod sa tabil.
19I det hoppet hava vi ett säkert och fast själens ankare, som når innanför förlåten,
20Diin ingon nga mag-uuna, si Jesus misulod tungod kanato, sa nahimo siyang usa ka labawng sacerdote nga walay katapusan, sunod sa laray ni Melchisedec.
20dit Jesus, såsom vår förelöpare, har gått in för oss, i det han blev en överstepräst »efter Melkisedeks sätt, till evig tid».