¹Alaut kanila nga nanagsugo sa dili matarung nga mga sugo, ug sa mga magsusulat nga nagasulat sa mga butang nga balit-ad;

¹Ve eder som stadgen orättfärdiga stadgar! I skriven, men våldslagar skriven I

²Aron sa paghikaw sa hangul gikan sa justicia, ug sa pag-agaw gikan sa mga kabus sa akong katawohan sa ilang katungod, aron ang mga balo mahimo nga ilang inagaw, ug aron ang ilo mahimo nila nga ilang tukbonon!

²för att vränga de ringas sak och beröva de fattiga i mitt folk deras rätt, för att göra änkor till edert byte och plundra de faderlösa.

³Ug unsa may inyong pagabuhaton sulod sa adlaw sa pagdu-aw, ug sulod sa kalaglagan nga umalabut gikan sa halayo? kang kinsa man kamo modangup aron kamo tabangan? ug asa man ninyo biyai ang inyong himaya?

³Vad viljen I göra på hemsökelsens dag, när ovädret kommer fjärran ifrån? Till vem viljen I fly för att få hjälp, och var viljen I lämna edra skatter i förvar?

⁴Sila motikuko lamang ilalum sa yugo sa mga binilanggo, ug mangapukan ilalum sa yugo sa mga patay. Mahitungod niining tanan ang iyang kasuko wala mapala, kondili gibakyaw pa hinoon ang iyang kamot sa gihapon.

⁴Om man ej böjer knä såsom fånge, så måste man falla bland de dräpta. Vid allt detta vänder hans vrede icke åter, hans hand är ännu uträckt.

⁵Ho Asiriahanon, ang baras sa akong kasuko, ang sungkod nga sa kang kansang kamot anaa ang akong kaligutgut!

⁵Ve över Assur, min vredes ris, som bär min ogunst såsom en stav i sin hand!

⁶Paadtoon ko siya batok sa usa ka nasud nga malaw-ayon, ug batok sa katawohan sa akong kaligutgut pagahatagan ko siya ug sugo, aron sa pagkuha sa inagaw, ug aron sa pagkuha sa tukbonon, ug aron sila pagatumban sama sa lapok sa mga dalan.

⁶Mot ett gudlöst folk sänder jag honom, och mot min förgrymmelses folk bjuder jag honom gå, för att taga rov och göra byte, och för att nedtrampa det såsom orenlighet på gatorna.

⁷Apan siya wala magtinguha sa ingon; ni maghunahuna ang iyang kasingkasing sa ingon; kondili anaa sa iyang kasingkasing ang paglumpag, ug ang paglaglag sa mga nasud nga dili diyutay.

⁷Men så menar icke han, och i sitt hjärta tänker han ej så, utan hans hjärta står efter att förgöra och efter att utrota folk i mängd.

⁸Kay siya nagaingon: Dili ba mga hari ang tanan nga mga principe ko?

⁸Han säger: »Äro mina hövdingar ej allasammans konungar?

⁹Dili ba ang Calno sama sa Carchemis? dili ba ang Hamath sama sa Arphad? dili ba ang Samaria sama sa Damasco?

⁹Har det icke gått Kalno såsom Karkemis, och Hamat såsom Arpad, och Samaria såsom Damaskus?

¹⁰Ingon nga ang akong kamot nakakaplag sa mga gingharian sa mga dios-dios kansang mga larawan nga linilok minglabaw niadtong atua sa Jerusalem ug sa Samaria;

¹⁰Då min hand har träffat de andra gudarnas riken, vilkas beläten voro förmer än Jerusalems och Samarias,

¹¹Dili ba ako, ang ingon sa gibuhat ko sa Samaria ug sa iyang mga dios-dios, pagabuhaton ko usab sa Jerusalem ug sa iyang mga dios-dios?

¹¹skulle jag då ej kunna göra med Jerusalem och dess gudabilder vad jag har gjort med Samaria och dess gudar?»

¹²Sa maong pagkaagi mahitabo, nga, sa mabuhat sa Ginoo ang tibook niyang buhat ibabaw sa bukid sa Sion ug sa Jerusalem, silotan ko ang bunga sa magahi nga kasingkasing sa Asiria, ug ang himaya sa iyang mapahitas-on nga mga pagpanan-aw.

¹²Men när Herren har fullbordat allt sitt verk på Sions berg och i Jerusalem, då skall jag hemsöka den assyriske konungens hjärtas högmodsfrukt och hans stolta ögons förhävelse.

¹³Kay siya miingon: Tungod sa kusog sa akong kamot nahimo nako kini, ug tungod sa akong kaalam; kay ako adunay pagsabut: ug akong nakuha ang mga utlanan sa mga katawohan, ug natulis nako ang ilang mga bahandi, ug sama sa usa ka lalake nga maisug gipakamang ko sila nga nanaglingkod sa mga trono :

¹³Ty han säger: »Med min hands kraft har jag utfört detta och genom min vishet, ty jag har förstånd. Jag flyttade folkens gränser, deras förråd utplundrade jag, och i min väldighet stötte jag härskarna från tronen.

¹⁴Ug hingkaplagan sa akong kamot ingon sa usa ka salag ang mga bahandi sa mga katawohan; ug sama sa usa nga nagahipos sa mga itlog nga biniyaan, gihipos ko ang tanang yuta: ug walay usa nga mikapakapa, kun mibuka sa baba, kun mipiyak.

¹⁴Och min hand grep efter folkens skatter såsom efter fågelnästen, och såsom man samlar övergivna ägg, så samlade jag jordens alla länder; ingen fanns, som rörde vingen eller öppnade näbben till något ljud.»

¹⁵Makapangandak ba ang wasay sa iyang kaugalingon batok niadtong nagagamit kaniya nga nagaputol uban niini? Ang gabas makapadaku ba sa iyang kaugalingon batok niadtong nagasalsal kaniya? Daw ingon sa usa ka baras nga buot mosalsal kanila nga maoy nagaalsa kaniya, daw ingon sa usa ka sungkod nga buot moalsa sa tawo nga dili man kahoy.

¹⁵Skall då yxan berömma sig mot honom som hugger med den, eller sågen förhäva sig mot honom som sätter den i rörelse? Som om käppen satte i rörelse honom som lyfter den, eller staven lyfte en som dock är förmer än ett stycke trä!

¹⁶Tungod niini ang Ginoo, nga si Jehova sa mga panon, magapadala ug kaniwang sa iyang mga matambok; ug ubos sa iyang himaya anaay modilaab nga sama sa kasiga sa kalayo.

¹⁶Så skall då Herren, HERREN Sebaot sända tärande sjukdom i hans feta kropp, och under hans härlighet skall brinna en brand likasom en brinnande eld.

¹⁷Ug ang suga sa Israel mamahimong kalayo, ug ang iyang Balaan mahimong usa ka siga; ug kini mosunog ug magalamoy sa iyang mga tunok ug sa iyang mga sampinit sulod sa usa ka adlaw.

¹⁷Och Israels ljus skall bliva en eld och hans Helige en låga, och den skall bränna upp och förtära dess törnen och dess tistlar, allt på en dag.

¹⁸Ug iyang pagaut-uton ang himaya sa iyang kalasangan, ug ang sa iyang mabungaon nga baul, silang duruha ang kalag ug ang lawas: ug maingon sa usa ka magdadala sa bandila nga gipugdaw.

¹⁸Och på hans skogars och parkers härlighet skall han alldeles göra en ände; det skall vara, såsom när en sjuk täres bort.

¹⁹Ug ang mahabilin sa mga kahoy sa iyang kalasangan nihit lamang , sa ingon masulat lamang sa usa ka bata.

¹⁹De träd som bliva kvar i hans skog skola vara lätt räknade; ett barn skall kunna teckna upp dem.

²⁰Ug mahitabo niadtong adlawa, nga ang mahabilin sa Israel, ug sila nga nanagpakagawas sa balay ni Jacob, dili na mosandig kaniya nga nagdagmal kanila, kondili mosandig hinoon kang Jehova, ang Balaan sa Israel, sa pagkamatuod.

²⁰På den tiden skall kvarlevan av Israel och den räddade skaran av Jakobs hus ej vidare stödja sig vid honom som slog dem; i trohet skola de stödja sig vid HERREN, Israels Helige.

²¹May usa ka salin nga magabalik, nga mao ang nahabilin ni Jacob, ngadto sa Dios nga makagagahum.

²¹En kvarleva skall omvända sig, en kvarleva av Jakob, till Gud, den väldige.

²²Kay bisan ang imong katawohan Israel, maingon sa balas sa dagat, usa ka salin lamang ang mahiuli: ang usa ka paglaglag gilagal na , nga magaawas sa pagkamatarung.

²²Ty om än ditt folk, Israel, vore såsom sanden i havet, så skall dock allenast en kvarleva där omvända sig. Förödelsen är oryggligt besluten, den kommer med rättfärdighet såsom en flod.

²³Kay ang usa ka hingpit nga katapusan, ug kana ginatagal na, hinoon sa Ginoo, nga si Jehova sa mga panon, sa taliwala sa tibook nga yuta.

²³Ty förstöring och oryggligt besluten straffdom skall Herren, HERREN Sebaot låta komma över hela jorden.

²⁴Busa mao kini ang giingon sa Ginoo, nga si Jehova sa mga panon: Oh katawohan ko nga nagapuyo sa Sion, ayaw kahadlok sa Asirianhon, bisan pa siya magabunal kanimo sa usa ka baras, ug pagabakyawon niya ang iyang sungkod batok kanimo, sumala sa batasan sa Egipto.

²⁴Därför säger Herren, HERREN Sebaot så: Frukta icke, mitt folk, du som bor i Sion, för Assur, när han slår dig med riset och upplyfter sin stav mot dig, såsom man gjorde i Egypten.

²⁵Kay sa dili madugay, ug ang kasilag batok kanimo mamatuman, ug ang akong kasuko igapatumong sa iyang pagkagun-ob.

²⁵Ty ännu allenast en liten tid, och ogunsten skall hava en ände, och min vrede skall vända sig till deras fördärv.

²⁶Ug si Jehova sa mga panon magapalihok sa usa ka latigo batok kaniya, ingon sa pagpamatay didto sa Madian duol sa bato sa Horeb: ug ang iyang baras iyang ibakyaw sa ibabaw sa dagat, ug iya kini nga igabakyaw sama sa batasan sa Egipto.

²⁶Och HERREN Sebaot skall svänga sitt gissel över dem, såsom när han slog Midjan vid Orebsklippan; och sin stav, som han räckte ut över havet, skall han åter upplyfta, såsom han gjorde i Egypten.

²⁷Ug mahitabo niadtong adlawa, nga ang iyang palas-anon makuha gikan sa imong abaga, ug ang iyang yugo gikan sa imong liog, ug ang yugo pagabalion pinaagi sa pagkatambok.

²⁷På den tiden skall hans börda tagas bort ifrån din skuldra och hans ok ifrån din hals, ty oket skall brista sönder för fetmas skull.

²⁸Siya miabut sa Ajad, siya miagi sa Migron; didto sa Michmas gipundok niya ang iyang kasangkapan;

²⁸Han kommer över Ajat, han drager fram genom Migron; i Mikmas lämnar han sin tross.

²⁹Sila mingtabok na sa alagianan; sila anaa nanagpuyo sa Geba; ang Rama mikurog; ang Gabaa ni Saulo mikalagiw.

²⁹De draga fram över passet; i Geba taga de nattkvarter. Rama bävar; Sauls Gibea flyr.

³⁰Suminggit ka sa makusug sa imong tingog, Oh anak ni Galim! Panimati, Oh Lais! Oh ikaw alaut nga Anathoth!

³⁰Ropa högt, du dotter Gallim. Giv akt, du Laisa. Arma Anatot!

³¹Madmena maoy katawohan nga kagiw; ang mga molupyo sa Gebim nangalagiw aron maluwas.

³¹Madmena flyktar; Gebims invånare bärga sitt gods.

³²Niini gayud nga adlawa siya mohunong didto sa Nob: ginauyog niya ang iyang kamot diha sa bukid sa anak nga babaye sa Sion, ang bungtod sa Jerusalem.

³²Ännu samma dag står han i Nob; han lyfter sin hand mot dottern Sions berg, mot Jerusalems höjd.

³³Ania karon, ang Ginoo, si Jehova sa mga panon, pamutlan niya ang mga sanga uban sa gahum nga makalilisang: ug ang kahabog sa tindog pagapul-ongon, ug ang hatag-as pagapaub-son.

³³Men se, då avhugger Herren, HERREN Sebaot den lummiga kronan, med förskräckande makt; de resliga stammarna ligga fällda, de höga träden störta ned.

³⁴Ug iyang pagaputlon ang masiut nga kakahoyan sa kalasangan pinaagi sa puthaw, ug ang Libano mahulog pinaagi sa kamot nga makagagahum.

³⁴Den tjocka skogen nedhugges med järnet; Libanons skogar falla för den väldige.