¹Ania karon, ang usa ka hari magahari diha sa pagkamatarung, ug ang mga principe magadumala diha sa justicia.

¹En konung skall uppstå, som skall regera med rättfärdighet, och härskare, som skola härska med rättvisa.

²Ug ang usa ka tawo mahimong ingon sa usa ka tagoanan gikan sa hangin, ug usa ka tabon batok sa bagyo ingon sa mga sapa sa tubig sa usa ka dapit nga mamala, ingon sa usa ka landong sa usa ka dakung pangpang nga bato sa yuta sa kahago.

²Var och en av dem skall vara såsom en tillflykt i stormen, ett skydd mot störtskuren; de skola vara såsom vattenbäckar i en ödemark, såsom skuggan av en väldig klippa i ett törstigt land.

³Ug ang mga mata niadtong managpakakita dili mohanap, ug ang mga igdulungog niadtong managpakadungog magpatalinghug.

³Då skola de seendes ögon icke vara förblindade, och de hörandes öron skola lyssna till.

⁴Ug ang kasingkasing sa madali-dalion makasabut sa kahibalo, ug ang dila sa mga tawong tona-tona maandam sa pagsulti sa matin-aw.

⁴Då skola de lättsinnigas hjärtan bliva förståndiga och vinna kunskap, och de stammandes tungor skola tala flytande och tydligt.

⁵Ang tawong buang dili na pagataw-gon nga halangdon, ni ang hakog pagaingnon nga mahinatagon.

⁵Dåren skall då icke mer heta ädling, ej heller bedragaren kallas herre.

⁶Kay ang tawong buang mosulti sa binuang, ug ang iyang kasingkasing magamugna ug kasal-anan, aron bansayon ang pagkamapasipalahon, ug isulti ang sayup batok kang Jehova, aron himoon nga walay sulod ang kalag nga gigutom, ug aron pahubason ang ilimnon sa giuhaw.

⁶Ty en dåre talar dårskap, och hans hjärta reder till fördärv; så övar han gudlöshet och talar, vad förvänt är, om HERREN, så låter han den hungrige svälta och nekar den törstige en dryck vatten.

⁷Ug ang mga galamiton sa hakog mga dautan man: siya magalalang ug dautan nga mga buhat aron sa paglaglag sa maaghop pinaagi sa bakakong mga pulong, bisan pa sa diha nga ang hangul magasulti sa matarung.

⁷Och bedragaren brukar onda vapen, han tänker ut skändliga anslag till att fördärva de betryckta genom lögnaktiga ord, fördärva en fattig, som har rätt i sin talan.

⁸Apan ang tawong maligdong magalalang ug mga butang nga Pmaligdong; ug diha sa mga butang maligdong siya magapadayon.

⁸Men en ädling tänker ädla tankar och står fast vid det som ädelt är.

⁹Panindog, kamong mga babaye nga anaa sa kasayon, ug patalinghugi ang akong tingog; kamong mga anak nga babaye nga danghag, patalinghugi ang akong pakigpulong.

⁹I kvinnor, som ären så säkra, stån upp och hören min röst; I sorglösa jungfrur, lyssnen till mitt tal.

¹⁰Kay sa tapus ang usa ka tuig ug pila ka adlaw kamo pagagul-on, kamong mga babaye nga danghag; kay ang tingparras makabsan, ang ting-ani dili moabut.

¹⁰När år och dagar hava gått, då skolen I darra, I som ären så sorglösa, ty då är det slut med all vinbärgning, och ingen fruktskörd kommer mer.

¹¹Pangurog kamo, kamong mga babaye nga anaa sa kasayon; panagkaguol kamo, kamong mga danghag; panaghubo kamo, ug panaghukas kamo, ug baksi ang inyong hawak sa sako .

¹¹Bäven, I som ären så säkra, darren, I som ären så sorglösa, läggen av edra kläder och blotten eder, kläden edra länder med säcktyg.

¹²Sila managtampok sa ilang mga dughan tungod sa makapahimuot nga mga uma, tungod sa mabungaon nga parras.

¹²Slån eder för bröstet och klagen över de sköna fälten, över de fruktsamma vinträden,

¹³Sa ibabaw sa yuta sa akong katawohan motubo ang mga tunok ug mga sampinit; oo, sa ibabaw sa tanan nga balay sa kalipay diha sa malipayon nga ciudad.

¹³över mitt folks åkrar som fyllas av törne och tistel, ja, över alla glädjens boningar i den yra staden.

¹⁴Kay ang palacio pagabiyaan, ang ciudad nga adunay daghang mga pumoluyo pagatalikdan; ang bungtod ug ang torre mahimong mga langub sa walay katapusan, usa ka kalipay sa mga asno nga ihalas, usa ka sibsibanan sa panon sa carnero;

¹⁴Ty palatsen äro övergivna, den folkrika staden ligger öde, Ofelhöjden med vakttornet är förvandlad till grotthålor för evig tid, till en plats, där vildåsnor hava sin fröjd och där hjordar beta --

¹⁵Hangtud nga ang Espiritu ikabubo ibabaw kanato gikan sa kahitas-an, ug ang kamingawan mahimong uma nga mabungaon, ug ang kapatagan nga mabungaon pagailhon nga usa ka lasang.

¹⁵detta intill dess att ande från höjden bliver utgjuten över oss. Då skall öknen bliva ett bördigt fält och det bördiga fältet räknas såsom vildmark;

¹⁶Unya ang justicia magapuyo diha sa kamingawan; ug ang pagkamatarung magapuyo diha sa uma nga mabungaon.

¹⁶då skall rätten taga sin boning i öknen och rättfärdigheten bo på det bördiga fältet.

¹⁷Ug ang buhat sa pagkamatarung mahimo nga pakigdait; ug ang sangputanan sa pagkamatarung, sa kalinaw ug sa pagsalig sa walay katapusan.

¹⁷Och rättfärdighetens frukt skall vara frid och rättfärdighetens vinning vara ro med trygghet till evig tid.

¹⁸Ug ang akong katawohan magapuyo sa usa ka makigdaiton nga puloy-anan, ug sa mga puloy-anan nga gawas sa katalagman, sa mga pahulayan nga malinawon.

¹⁸Och mitt folk skall bo i fridshyddor, i trygga boningar och på säkra viloplatser.

¹⁹Apan sa pagkapuril sa lasang magaulan ug ulan-nga-yelo; ug ang ciudad pagalumpagon gayud.

¹⁹Men under hagelskurar skall skogen fällas, och djupt skall staden bliva ödmjukad.

²⁰Bulahan kamo nga nanagpugas sa daplin sa tanan nga mga tubig, nga nanagpalakaw sa mga tiil sa vaca ug asno.

²⁰Sälla ären då I som fån så vid alla vatten, I som kunnen låta edra oxar och åsnor fritt ströva omkring.