¹Kanaug, ug lingkod sa abug, Oh ulay nga anak sa Babilonia; lingkod sa yuta nga walay trono, Oh anak nga babaye sa mga Caldeahanon: kay ikaw dili na pagatawgon nga malomo ug maambong.

¹Stig ned och sätt dig i stoftet, du jungfru dotter Babel, sätt dig på jorden utan tron, du kaldéernas dotter; ty man skall icke mer kalla dig »den bortklemade och yppiga».

²Kuhaa ang mga galingan nga bato, ug galinga ang harina; tangtanga ang imong pandong, kuhaa ang ikog sa saya, huboi ang bitiis, ubog sa kasapaan.

²Tag till kvarnen och mal mjöl, lägg av din slöja, lyft upp släpet, blotta benet, vada genom strömmarna.

³Ang imong pagkahubo pagabuksan, oo, ang imong kaulaw pagahikit-an: ako magapanimalus, ug walay tawo nga pagagawason.

³Din blygd skall varda blottad, och din skam skall ses. Hämnd skall jag utkräva och ej skona någon människa.

⁴Ang atong Manunubos, si Jehova sa mga panon mao ang iyang ngalan, ang Balaan sa Israel.

⁴Vår förlossares namn är HERREN Sebaot, Israels Helige!

⁵Lumingkod ka nga maghilum, ug umadto ka sa kangitngitan, Oh anak nga babaye sa mga Caldeahanon; kay ikaw dili na pagatawgon. Ang reina sa mga gingharian.

⁵Sitt tyst och drag dig undan i mörkret, du kaldéernas dotter; ty du skall icke mer bliva kallad »konungarikenas drottning».

⁶Ako naligutgut sa akong katawohan, gipanamastamasan ko ang akong panulondon, ug gihatag nako sila sa imong kamot: ikaw wala magpakita kanila ug kalooy; apan ang tigulang gipahamug-atan mo pag-ayo sa imong yugo.

⁶Jag förtörnades på mitt folk, jag ohelgade min arvedel och gav dem i din hand. Och du visade dem intet förbarmande; på gamla män lät du ditt ok tynga hårt.

⁷Ug ikaw nag-ingon: Ako mahimong reina sa walay katapusan; busa wala mo ipasantop kining mga butanga sa imong kasingkasing, ni mahinumduman nimo ang katapusan niini.

⁷Du tänkte: »Jag skall evinnerligen förbliva en drottning» därför ville du ej akta på och tänkte ej på änden.

⁸Busa karon pamatia kini, ikaw nga anaa sa mga kalipayan, nga nagalingkod sa malig-on, ug nagaingon sa imong kasingkasing: Ako mao, ug wala nay lain gawas kanako; ako dili magalingkod sama sa usa ka babayeng balo, ni makaila ako sa pagkawalay mga bata:

⁸Så hör nu detta, du som lever i vällust, du som tronar så trygg, du som säger i ditt hjärta: »Jag och ingen annan; aldrig skall jag sitta såsom änka, aldrig veta av, vad barnlöshet är.»

⁹Apan kining duruha ka butang modangat kanimo sa dihadiha sa usa ka adlaw, ang pagkawala sa mga bata, ug ang pagkabalo; sa igo mga sukod sila modangat kanimo, sa kadaghan sa imong mga salamangka, ug sa pagkadaku nga hilabihan sa imong mga lamat.

⁹Se, båda dessa olyckor skola komma över dig med hast, på en och samma dag: både barnlöshet och änkestånd skola komma över dig i fullaste mått, trots myckenheten av dina trolldomskonster, trots dina besvärjelsers starka kraft.

¹⁰Kay ikaw nagsalig sa imong pagkadautan; ikaw nag-ingon: Walay nakakita kanako; ang imong kaalam, ug ang imong kahibalo kana maoy nakapasimang kanimo; ug ikaw nag-ingon sulod sa imong kasingkasing: Ako mao, ug wala nay lain gawas kanako.

¹⁰Du kände dig trygg i din ondska, du tänkte: »Ingen ser mig.» Din vishet och din kunskap var det, som förförde dig, så att du så sade i ditt hjärta: »Jag och ingen annan.»

¹¹Tungod niini ang kadautan modangat kanimo; ikaw dili mahibalo sa pagkabanagbanag niini: ug ang kadaut mahulog sa ibabaw nimo; ikaw dili makahimo sa pagsalikway niini: ug ang kalaglagan modangat sa ibabaw nimo sa kalit, sa wala lamang nimo hibaloi.

¹¹Därför skall en olycka komma över dig, som du ej förmår besvärja bort, och ett fördärv skall falla över dig, som du icke skall kunna avvända; ja, plötsligt skall ödeläggelse komma över dig, när du minst anar det.

¹²Tumindog ka karon uban ang imong mga paglamat, ug uban sa gidaghanon sa imong mga salamangka, diin ikaw nagbuhat gikan pa sa imong pagkabatan-on; sa ingon niana tingali ikaw makapahamulos; ug kong kini mao, tingali ikaw makahimo sa pagdaug.

¹²Träd fram med de besvärjelser och många trolldomskonster som du har mödat dig med från din ungdom; se till, om du så kan skaffa hjälp, om du så kan skrämma bort faran.

¹³Ikaw gikapuyan sa gidaghanon sa imong mga tambag: pasagdi karon ang mga astrologo, ang maghalangad sa mga bitoon, ang mga manalagna sa bulanbulan, manindog, ug magluwas kanimo gikan sa mga butang nga modangat sa ibabaw nimo.

¹³Du har arbetat dig trött med dina många rådslag. Må de nu träda fram, må de frälsa dig, dessa som avmäta himmelen och spana i stjärnorna och var nymånad kungöra, varifrån ditt öde skall komma över dig.

¹⁴Ania karon, sila mahisama sa mga tuod sa balili; ang kalayo magasunog kanila; sila dili makaluwas sa ilang kaugalingon gikan sa gahum sa siga: kini dili man mausa ka baga nga arang pagadangkahan, ni kalayo aron alirongan.

¹⁴Men se, de äro att likna vid strå som brännes upp i eld, de kunna icke rädda sitt liv ur lågornas våld. Detta är ju ingen koleld att värma sig framför, ingen brasa att sitta vid.

¹⁵Sa ingon niini ang mga butang moabut kanimo diin ikaw magbuhat: sila nga nanagpatigayon uban kanimo gikan pa sa imong pagkabatan-on managsalaag ang tagsatagsa ngadto sa iyang kaugalingon nga dapit: wala nay bisan usa nga makaluwas kanimo.

¹⁵Ja, så går det för dig med dem som du mödade dig för. Och dina handelsvänner från ungdomstiden draga bort, var och en åt sitt håll och ingen finnes, som frälsar dig.