¹Mao kini ang giingon ni Jehova: Hain man ang sulat sa pakigbulag sa imong inahan, nga tungod niini ako siya nga gibiyaan? kun kinsa sa akong mga gipangutangan gibaligyaan ko kaninyo? Ania karon, tungod sa inyong mga kasal-anan nabaligya kamo, ug tungod sa inyong mga paglapas nabiniyaan ang inyong inahan.

¹Så säger HERREN: Var är eder moders skiljebrev, det, varmed jag skulle hava förskjutit henne? Eller finnes bland mina borgenärer någon som jag har sålt eder åt? Nej, genom edra missgärningar bleven I sålda, och för edra överträdelsers skull blev eder moder förskjuten.

²Ngano man nga sa akong pag-abut walay tawo? sa akong pagtawag, wala bay usa nga mitubag? Giputlan ba gayud ang akong kamot aron kini dili makagtubos? kun wala ba akoy gahum aron sa pagluwas? Ania karon, tungod sa akong pagbadlong gipamala ko ang dapat, gihimo ko ang mga sapa nga usa ka kamingawan: ang ilang mga isda nangabaho, tungod kay wala nay tubig, ug nangamatay tungod sa kauhaw.

²Varför var ingen tillstädes, när jag kom? Varför svarade ingen, när jag ropade? Har då min arm blivit för kort, så att den ej kan förlossa, eller finnes hos mig ingen kraft till att hjälpa? Med min näpst uttorkar jag ju havet, och strömmarna gör jag till torrt land, så att fiskarna ruttna och dö av törst, eftersom vattnet är borta;

³Ako nagsaput sa mga langit sa kangitngit, ug ako naghimo sa sako nga ilang tabon.

³själva himmelen kläder jag i mörker och giver den sorgdräkt att bära.

⁴Ang Ginoong Jehova nagahatag kanako sa dila niadtong mga tinon-an, aron mahibalo ako sa paglig-on uban ang mga pulong nga angay kaniya nga gikapuyan: siya nagapukaw sa buntagbuntag, siya nagapukaw sa akong igdulungog aron sa pagpamati ingon kanila nga mga tinon-an.

⁴Herren, HERREN har givit mig en tunga med lärdom, så att jag förstår att genom mina ord hugsvala den trötte; han väcker var morgon mitt öra, han väcker det till att höra på lärjungesätt.

⁵Ang Ginoong Jehova nag-abli sa akong igdulungog, ug ako wala magmasinuklanon, ni motalikod.

⁵Ja, Herren, HERREN har öppnat mitt öra, och jag har ej varit gensträvig, jag har ej vikit tillbaka.

⁶Ako naghatag sa akong likod sa mga maghahampak, ug sa akong mga aping kanila nga nanag-ibut sa buhok; wala nako tagoi ang akong nawong gikan sa kaulaw ug pagluwa.

⁶Jag höll fram min rygg åt dem som slogo mig och mina kinder åt dem som ryckte mig i skägget; jag skylde icke mitt ansikte mot smädelse och spott.

⁷Kay ang Ginoong Jehova mobulig kanako; tungod niini ako, wala paglibuga; busa gipahaluna ko ang akong nawong sama sa usa ka batong lag-it, ug ako nasayud nga ako dili pagapakaulawan.

⁷Men Herren, HERREN hjälper mig, därför kände jag ej smädelsen, därför gjorde jag min panna hård såsom sten; jag visste ju, att jag ej skulle komma på skam.

⁸Siya nga nagapamatarung kanako; ania sa haduol kinsa bay makigbisug batok kanako? magtingub kita sa pagtindog: kinsa bay akong kabatok? paduola siya kanako.

⁸Den som dömer mig fri är nära, vem vill då gå till rätta med mig? Må han träda fram jämte mig. Vem vill vara min anklagare? Må han komma hit till mig.

⁹Ania karon, ang Ginoong Jehova motabang kanako; kinsa ba siya nga magasilot kanako? tan-awa, silang tanan mangagabok ingon sa saput; ang tangkob magakutkot kanila.

⁹Se, Herren, HERREN hjälper mig; vem vill då döma mig skyldig? Se, de skola allasammans falla sönder såsom en klädnad; mal skall förtära dem.

¹⁰Kinsa ba ang anaa sa taliwala ninyo nga nagakahadlok kang Jehova, nga nagatuman sa tingog sa iyang alagad? siya nga nagalakaw sa kangitngitan, ug walay kahayag, pasaliga siya sa ngalan ni Jehova, ug patugyana diha sa iyang Dios.

¹⁰Vem bland eder, som fruktar HERREN och hör hans tjänares röst? Om han än vandrar i mörkret och icke ser någon ljusning, så förtröste han dock på HERRENS namn och stödje sig vid sin Gud.

¹¹Ania karon, kamong tanan nga nagahaling ug kalayo, nga nagabakus sa inyong mga kaugalingon ug mga agipo; lumakaw kamo sa kasiga sa inyong kalayo, ug sa mga agipo nga inyong gihaling. Kini modangat kaninyo gikan sa akong kamot; kamo manghigda sa kasub-anan.

¹¹Men se, I alla som tänden upp en brand och väpnen eder med glödande pilar, I hemfallen själva åt lågorna från eder brand och åt pilarna som I haven antänt. Av min hand skall detta vederfaras eder; i kval skolen I komma att ligga.