¹Ug sa wala pa ang fiesta sa pasko, si Jesus nga nanghibalo nga miabut ang iyang takna sa iyang paggikan niining kalibutana paingon sa Amahan, sa gihigugma niya ang mga iya nga ania sa kalibutan, gihigugma niya sila hangtud sa katapusan.

¹Före påskhögtiden hände sig detta. Jesus visste att stunden var kommen för honom att gå bort ifrån denna världen till Fadern; och såsom han allt hittills hade älskat sina egna här i världen, så gav han dem nu ett yttersta bevis på sin kärlek.

²Ug sa miabut ang panihapon, sa nakapatidlum na ang yawa sa kasingkasing ni Judas Iscariote, nga anak ni Simon, ang sa mabudhion magtugyan kaniya.

²De höllo nu aftonmåltid, och djävulen hade redan ingivit Judas Iskariot, Simons son, i hjärtat att förråda Jesus.

³Si Jesus, nga nahibalo nga gitugyan sa Amahan ang tanan nga mga butang sa iyang mga kamot, ug nga siya migikan sa Dios, ug sa Dios mopaingon.

³Och Jesus visste att Fadern hade givit allt i hans händer, och att han hade gått ut från Gud och skulle gå till Gud.

⁴Mitindog gikan sa panihapon, ug mihubo sa iyang mga bisti; ug mikuha sa usa ka pamahiran, ug iyang gibakus.

⁴Men han stod upp från måltiden och lade av sig överklädnaden och tog en linneduk och band den om sig.

⁵Unya iyang gisudlan ug tubig ang dolang, ug gisugdan niya paghugas ang mga tiil sa mga tinon-an, ug sa pagpahid kanila sa pamahiran, nga iyang gibakus.

⁵Sedan slog han vatten i ett bäcken och begynte två lärjungarnas fötter och torkade dem med linneduken som han hade bundit om sig.

⁶Unya mingduol siya kang Simon Pedro. Siya miingon kaniya: Ginoo, pagahugasan mo ba ang akong mga tiil?

⁶Så kom han till Simon Petrus. Denne sade då till honom: »Herre, skulle du två mina fötter?»

⁷Si Jesus mitubag, ug miingon kaniya: Sa akong ginabuhat ikaw dili karon makasabut; apan makasabut ka ra sa ulahi.

⁷Jesus svarade och sade till honom: »Vad jag gör förstår du icke nu, men framdeles skall du fatta det.»

⁸Si Pedro miingon kaniya: Dili ka gayud maghugas sa akong mga tiil. Si Jesus mitubag kaniya: Kong dili ako magahugas kanimo, ikaw dili makaambit kanako.

⁸Petrus sade till honom: »Aldrig någonsin skall du två mina fötter!» Jesus svarade honom: »Om jag icke tvår dig, så har du ingen del med mig.»

⁹Miingon kaniya si Simon Pedro: Ginoo, dili lamang ang akong mga tiil, kondili ang ako usab nga mga kamot ug ang akong ulo.

⁹Då sade Simon Petrus till honom: »Herre, icke allenast mina fötter, utan ock händer och huvud!»

¹⁰Si Jesus miingon kaniya: Ang nakakaligo, dili kinahanglan magpanghugas, gawas sa mga tiil, apan ang tibook mahinlo. Ug kamo mga mahinlo, apan dili kamong tanan.

¹⁰Jesus svarade honom: »Den som är helt tvagen, han behöver allenast två fötterna; han är ju i övrigt hel och hållen ren. Så ären ock I rena -- dock icke alla.»

¹¹Kay naila niya kadtong sa mabudhion magatugyan kaniya; tungod niini miingon siya: Kamong tanan dili mga mahinlo.

¹¹Han visste nämligen vem det var som skulle förråda honom; därför sade han att de icke alla voro rena.

¹²Ug sa nahugasan niya sila sa mga tiil, ug nakakuha sa iyang mga bisti, milingkod pag-usab sa lamesa, ug miingon kanila: Nakasabut ba kamo sa akong gihimo kaninyo?

¹²Sedan han nu hade tvagit deras fötter och tagit på sig överklädnaden och åter lagt sig ned vid bordet, sade han till dem: »Förstån I vad jag har gjort med eder?

¹³Kamo nagangalan kanako nga Magtutudlo ug Ginoo; ug kamo nanag-ingon sa maayo, kay mao ako.

¹³I kallen mig 'Mästare' och 'Herre', och I säger rätt, ty jag är så.

¹⁴Busa kong ako nga Ginoo ug Magtutudlo mihugas kaninyo sa mga tiil, kinahanglan usab kamo maghinugasay sa mga tiil ang usa ug usa.

¹⁴Har nu jag, eder Herre och Mästare, tvagit edra fötter, så ären ock I pliktiga att två varandras fötter.

¹⁵Kay ako nagahatag kaninyo ug panig-ingnan, aron kamo magbuhat usab ingon sa akong gibuhat kaninyo.

¹⁵Jag har ju givit eder ett föredöme, för att I skolen göra såsom jag har gjort mot eder.

¹⁶Sa pagkamatuod, sa pagkamatuod, nagaingon ako kaninyo: Ang ulipon dili labaw sa iyang agalon; ug ang gisugo dili labaw sa nagsugo kaniya.

¹⁶Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Tjänaren är icke förmer än sin herre, ej heller sändebudet förmer än den som har sänt honom.

¹⁷Kong kamo nakasabut niining mga butanga, bulahan kamo kong inyong gibuhat sila.

¹⁷Då I veten detta, saliga ären I, om I ock gören det.

¹⁸Ako wala magsulti mahatungod kaninyo ngatanan; ako nakaila sa akong mga gipili, apan aron matuman ang Kasulatan; Ang mokaon sa tinapay uban kanako, gipatindog niya batok kanako ang iyang tikod.

¹⁸Jag talar icke om eder alla; jag vet vilka jag har utvalt. Men detta skriftens ord skulle ju fullbordas: 'Den som åt mitt bröd, han lyfte mot mig sin häl.'

¹⁹Sukad karon magasugilon ako kaninyo, sa dili pa mahitabo, aron kong unya mahitabo na, motoo kamo, nga ako mao si Cristo.

¹⁹Redan nu, förrän det sker, säger jag eder det, för att I, när det har skett, skolen tro att jag är den jag är.

²⁰Sa pagkamatuod, sa pagkamatuod, nagaingon ako kaninyo: Ang nagadawat sa bisan kang kinsa nga akong pagasugo-on, kanako nagadawat; ug ang nagadawat kanako nagadawat niadtong nagsugo kanako.

²⁰Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tager emot den jag sänder, han tager emot mig; och den som tager emot mig, han tager emot honom som har sänt mig.»

²¹Sa nakasulti si Jesus niini, nasamok siya sa iyang espiritu, ug nagpamatuod ug miingon: Sa pagkamatuod, sa pagkamatuod, nagaingon ako kaninyo, nga usa kaninyo nagabudhi sa pagtugyan kanako.

²¹När Jesus hade sagt detta, blev han upprörd i sin ande och betygade och sade: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig.»

²²Unya ang mga tinon-an nagtinan-away ang usa sa usa, nga nagaduhaduha kong tungod kang kinsa ang gisulti niya.

²²Då sågo lärjungarna på varandra och undrade vilken han talade om.

²³Ug ang usa kanila nga gihigugma ni Jesus, miuraray sa iyang dughan;

²³Nu var där bland lärjungarna en som låg till bords invid Jesu bröst, den lärjunge som Jesus älskade.

²⁴Busa, kini giyangoan ni Simon Pedro sa iyang ulo, aron pangutan-on kong kinsa ang ginasulti niya.

²⁴Åt denne gav då Simon Petrus ett tecken och sade till honom: »Säg vilken det är som han talar om.»

²⁵Ug siya nga miuraray sa dughan ni Jesus, miingon kaniya: Ginoo, kinsa ba?

²⁵Han lutade sig då mot Jesu bröst och frågade honom: »Herre, vilken är det?»

²⁶Unya si Jesus mitubag: Mao kadto nga alang kaniya pagahumdon ko ang tinapay ug ihatag ko kaniya. Ug sa iyang nahumod na ang tinapay, gihatag niya kang Judas Iscariote, nga anak ni Simon.

²⁶Då svarade Jesus: »Det är den åt vilken jag räcker brödstycket som jag nu doppar.» Därvid doppade han brödstycket och räckte det åt Judas, Simon Iskariots son.

²⁷Ug sa tapus madawat ang tinapay, misulod si Satanas kaniya. Unya si Jesus miingon kaniya: Ang imong pagabuhaton, buhata sa madali.

²⁷Då, när denne hade tagit emot brödstycket, for Satan in i honom. Och Jesus sade till honom: »Gör snart vad du gör.»

²⁸Apan sa mga nagalingkod sa lamesa walay bisan kinsa nga nanghibalo kong ngano nga iyang gipamulongan siya niini.

²⁸Men ingen av dem som lågo där till bords förstod varför han sade detta till honom.

²⁹Kay ang uban nanaghunahuna nga tungod kay si Judas mao ang tinugyanan sapuntil, si Jesus miingon kaniya: Pumalit ka sa atong kinahanglanon sa fiesta, kun maghatag siya ug diyutay sa mga hangul.

²⁹Ty eftersom Judas hade penningpungen om hand, menade några att Jesus hade velat säga till honom: »Köp vad vi behöva till högtiden», eller ock att han hade tillsagt honom att giva något åt de fattiga.

³⁰Unya sa nadawat niya ang tinapay, migula gilayon; ug gabii kadto.

³⁰Då han nu hade tagit emot brödstycket, gick han strax ut; och det var natt.

³¹Busa, sa nakagula siya, miingon si Jesus: Karon ang Anak sa tawo pagahimayaon, ug ang Dios pagahimayaon pinaagi kaniya.

³¹Och när han hade gått ut, sade Jesus: »Nu är Människosonen förhärligad, och Gud är förhärligad i honom.

³²Ug ang Dios magahimaya kaniya sa kaugalingon niya, ug magahimaya siya gilayon kaniya.

³²Är nu Gud förhärligad i honom, så skall ock Gud förhärliga honom i sig själv, och han skall snart förhärliga honom.

³³Mga anak, ania pa ako uban kaninyo sa diyutay nga panahon. Kamo managpangita kanako, ug sumala sa giingon ko sa mga Judio: Didto sa akong pagaadtoan, dili kamo makahimo sa pag-adto; busa nagaingon ako karon kaninyo.

³³Kära barn, allenast en liten tid är jag ännu hos eder; I skolen sedan söka efter mig, men det som jag sade till judarna: 'Dit jag går, dit kunnen I icke komma', detsamma säger jag nu ock till eder.

³⁴Nagahatag ako kaninyo ug usa ka bag-ong sugo, nga maghigugmaay kamo ang usa ug usa; maingon nga ako nahigugma kaninyo, nga kamo usab maghigugmaay ang usa ug usa.

³⁴Ett nytt bud giver jag eder, att I skolen älska varandra; ja, såsom jag har älskat eder, så skolen ock I älska varandra.

³⁵Tungod niini ang tanan makaila nga kamo akong mga tinon-an, kong kamo maghigugmaay ang usa ug usa.

³⁵Om I haven kärlek inbördes, så skola alla därav förstå att I ären mina lärjungar.»

³⁶Si Simon Pedro miingon: Ginoo, asa ba ikaw moadto? Si Jesus mitubag kaniya: Kong asa ako moadto, dili ka makahimo sa pagnunot kanako karon; apan moapas ra ikaw kanako sa ulahi.

³⁶Då frågade Simon Petrus honom: »Herre, vart går du?» Jesus svarade: »Dit jag går, dit kan du icke nu följa mig; men framdeles skall du följa mig.»

³⁷Si Pedro miingon kaniya: Ginoo, nganong dili ako makahimo sa pagnunot kanimo karon? Ihatag ko ang akong kinabuhi tungod kanimo.

³⁷Petrus sade till honom: »Herre, varför kan jag icke följa dig nu? Mitt liv vill jag giva för dig.»

³⁸Si Jesus mitubag kaniya: Ihatag mo ba ang imong kinabuhi tungod kanako? Sa pagkamatuod, sa pagkamatuod, naga-ingon ako kanimo: Dili makatuktugaok ang manok samtang dili mo ako ikalimod samakatolo.

³⁸Jesus svarade: »Ditt liv vill du giva för mig? Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Hanen skall icke gala, förrän du tre gånger har förnekat mig.»