¹Sa human niining mga butanga, may usa ka fiesta sa mga Judio, ug si Jesus mitungas sa Jerusalem.

¹Därefter inföll en av judarnas högtider, och Jesus for upp till Jerusalem.

²Karon, didto sa Jerusalem, haduol sa ganghaan sa mga carnero, may usa ka kaligoanan nga ginganlan sa Hebreohanon Betsaida, nga may lima ka pasilonganan.

²Vid Fårporten i Jerusalem ligger en damm, på hebreiska kallad Betesda, och invid den finnas fem pelargångar.

³Niini kanila nanagpanghay-ad ang usa ka panon sa mga masakiton: mga buta, mga piang, mga paralitico, nga nagahulat sa paglihok sa tubig.

³I dessa lågo många sjuka, blinda, halta, förtvinade.

⁴Kay may usa ka manolonda nga magakanaugan sa kaligoanan sa naha-tudlong panahon, ug magkutaw sa tubig. Busa bisan kinsa ang nakauna sa pagkanaug sa human makutaw ang tubig, naayo sa bisan unsang sakit niya.

⁵Ug didtoy usa ka tawo nga may katloan-ug-walo na ka tuig nga naga-masakiton.

⁵Där fanns nu en man som hade varit sjuk i trettioåtta år.

⁶Sa nakakita si Jesus kaniya nga nagahay-ad, ug sa nakaila nga siya dugay na niadtong kahimtanga, siya miingon kaniya: Buot ba ikaw nga mamaayo?

⁶Då Jesus fick se denne, där han låg, och fick veta att han redan lång tid hade varit sjuk, sade han till honom: »Vill du bliva frisk?»

⁷Mingtubag kaniya ang masakiton: Ginoo, wala akoy tawo nga magatuslob kanako sa kaligoanan kong makutaw ang tubig; kondili, sa magapadulong pa ako, ang uban nanaug na una kanako.

⁷Den sjuke svarade honom: »Herre, jag har ingen som hjälper mig ned i dammen, när vattnet har kommit i rörelse; och så stiger en annan ditned före mig, medan jag ännu är på väg.»

⁸Si Jesus miingon kaniya: Tumindog ka, kuhaa ang imong higdaanan, ug lumakaw.

⁸Jesus sade till honom: »Stå upp, tag din säng och gå.»

⁹Ug gilayon naayo ang tawo, ug gikuha niya ang iyang higdaanan ug milakaw. Ug kadtong adlawa, adlaw nga igpapahulay.

⁹Och strax blev mannen frisk och tog sin säng och gick. Men det var sabbat den dagen.

¹⁰Busa ang mga Judio nanag-ingon sa tawo nga giayo: Adlaw karon nga igpapahulay, ug dili uyon sa Kasugoan kanimo ang pagdala sa imong higdaanan.

¹⁰Därför sade judarna till mannen som hade blivit botad: »Det är sabbat; det är icke lovligt för dig att bära sängen.»

¹¹Apan siya mitubag kanila: Ang nagaayo kanako nag-ingon kanako: Kuhaa ang imong higdaanan, ug lumakaw ka.

¹¹Men han svarade dem: »Den som gjorde mig frisk, han sade till mig: 'Tag din säng och gå.'»

¹²Sila nangutana kaniya: Kinsang tawohana ang miingon kanimo: Kuhaa ang imong higdaanan ug lumakaw ka?

¹²Då frågade de honom: »Vem var den mannen som sade till dig att du skulle taga sin säng och gå?»

¹³Apan ang giayo wala manghibalo kong kinsa kadto, kay si Jesus mingpahawa didto, sanglit may panon sa katawohan didto niadtong dapita.

¹³Men mannen som hade blivit botad visste icke vem det var; ty Jesus hade dragit sig undan, eftersom mycket folk var där på platsen. --

¹⁴Sa tapus niini, siya hingkit-an ni Jesus sa templo, ug miingon kaniya: Ania karon, maayo na ikaw, ayaw na pagpakasala, aron dili mahitabo kanimo ang labi pang mangil-ad nga mga butang.

¹⁴Sedan träffade Jesus honom i helgedomen och sade till honom: »Se, du har blivit frisk; synda icke härefter, på det att icke något värre må vederfaras dig.»

¹⁵Ang tawo milakaw ug nagsugilon sa mga Judio nga si Jesus mao ang nag-ayo kaniya.

¹⁵Mannen gick då bort och omtalade för judarna, att det var Jesus som hade gjort honom frisk.

¹⁶Ug tungod niini nga hinungdan gilutos sa mga Judio si Jesus, ug gipani-nguha nila ang pagpatay kaniya, kay nagabuhat siya niining mga butanga sa adlaw nga igpapahulay.

¹⁶Därför förföljde nu judarna Jesus, eftersom han gjorde sådant på sabbaten.

¹⁷Apan si Jesus mingtubag kanila: Ang akong Amahan nagabuhat bisan hangtud karon, ug ako nagabuhat.

¹⁷Men han svarade dem: »Min Fader verkar ännu alltjämt; så verkar ock jag.»

¹⁸Busa tungod niini nga hinungdan, ang mga Judio labi pang naninguha sa pagpatay kaniya, kay dili lamang gilapas niya ang adlaw nga igpapahulay, kondili nagangalan sa Dios nga iyang kaugalingon nga Amahan, nga nagapakig-angay siya sa Dios.

¹⁸Och därför stodo judarna ännu mer efter att döda honom, eftersom han icke allenast ville göra sabbaten om intet, utan ock kallade Gud sin Fader och gjorde sig själv lik Gud.

¹⁹Busa si Jesus mitubag ug miingon kanila: Sa pagkamatuod, sapagkamatuod, nagaingon ako kaninyo: Ang Anak dili makahimo sa pagbuhat bisan unsa sa iyang kaugalingon, kondili ang nakita niya nga gibuhat sa Amahan; kay ang pagabuhaton niya, kini ginabuhat usab sa Anak sa maong paagi.

¹⁹Då talade Jesus åter och sade till dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Sonen kan icke göra något av sig själv, utan han gör allenast vad han ser Fadern göra; ty vad han gör, det gör likaledes ock Sonen.

²⁰Kay ang Amahan nahagugma sa Anak, ug nagapahayag kaniya sa tanang mga butang nga iyang gibuhat sa iyang kaugalingon, ug labi pang dagkung mga buhat kay niini ang iyang igapahayag kaniya, aron kamo managpanghibulong.

²⁰Ty Fadern älskar Sonen och låter honom se allt vad han själv gör; och större gärningar, än dessa äro, skall han låta honom se, så att I skolen förundra eder.

²¹Kay ingon nga ang Amahan naga-banhaw sa mga minatay ug nagahatag kanila sa kinabuhi, niini nga paagi ang Anak nagahatag usab sa kinabuhi sa mga nahamut-an niya.

²¹Ty såsom Fadern uppväcker döda och gör dem levande, så gör ock Sonen levande vilka han vill.

²²Kay ang Amahan dili magahukom kang bisan kinsa, kondili nga gitugyan niya sa Anak ang tibook nga gahum sa paghukom.

²²Icke heller dömer Fadern någon, utan all dom har han överlåtit åt Sonen,

²³Aron ang tanan motahud sa Anak, ingon nga sila nagatahud sa Amahan. Ang wala motahud sa Anak, wala motahud sa Amahan nga nagasugo kaniya.

²³för att alla skola ära Sonen såsom de ära Faderns. Den som icke ärar Sonen, han ärar icke heller Fadern, som har sänt honom.

²⁴Sa pagkamatuod, sa pagkamatuod, nagaingon ako kaninyo: Ang nagapatalinghug sa akong pulong ug nagatoo kaniya nga nagsugo kanako, may kinabuhi nga walay katapusan, ug dili pagahukman sa silot, kondili miagi na gikan sa kamatayon ngadto sa kinabuhi.

²⁴Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som hör mina ord och tror honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer icke under någon dom, utan har övergått från döden till livet.

²⁵Sa pagkamatuod, sa pagkamatuod, nagaingon ako kaninyo: Ang takna mo-abut, ug ming-abut na, nga ang mga minatay managpatalinghug sa tingog sa Anak sa Dios; ug ang mga nagpatalinghug mangabuhi.

²⁵Sannerligen säger jag eder: Den stund kommer, jag, den är redan inne, så de döda skola höra Guds Sons röst, och de som höra den skola bliva levande.

²⁶Kay ingon nga ang Amahan may kinabuhi sa iyang kaugalingon, sa maong pagkaagi nagahatag usab siya sa Anak aron nga kini makabaton ug kinabuhi sa iyang kaugalingon.

²⁶Ty såsom Fadern har liv i sig själv, så har han ock givit åt Sonen att hava liv i sig själv.

²⁷Ug siya nagahatag kaniya ug pagbulot-an sa pagpahamtang sa hukom, kay siya Anak sa tawo.

²⁷Och han har givit honom makt att hålla dom, eftersom han är Människoson.

²⁸Ayaw kahibulong niini; kay ang takna moabut nga ang tanan nga anaa sa mga lubnganan makadungog sa iyang tingog.

²⁸Förundren eder icke över detta. Ty den stund kommer, då alla som äro i gravarna skola höra hans röst

²⁹Ug managpanggula ang mga nanag-buhat sa maayo ngadto sa pagkabanhaw sa kinabuhi; ug ang mga nanagbuhat sa dautan ngadto sa pagkabanhaw sa paghukom.

²⁹och gå ut ur dem: de som hava gjort vad gott är skola uppstå till liv, och de som hava gjort vad ont är skola uppstå till dom.

³⁰Sa akong kaugalingon dili ako makahimo sa pagbuhat sa bisan unsa: Ingon sa akong pagpatalinghug, ako nagahukom; ug ang akong paghukom matarung; kay dili ako maninguha sa akong kaugalingong kabubut-on, kondili sa kabubut-on sa akong Amahan nga nagsugo kanako.

³⁰Jag kan icke göra något av mig själv. Såsom jag hör, så dömer jag; och min dom är rättvis, ty jag söker icke min vilja, utan dens vilja, som har sänt mig.

³¹Kong ako nagahatag sa pagpamatuod sa akong kaugalingon, ang akong pagpamatuod dili tinuod.

³¹Om jag själv vittnar om mig, så gäller icke mitt vittnesbörd.

³²Lain ang nagpamatuod kanako, ug nahibalo ako nga ang pagpamatuod nga iyang gihatag mahitungod kanako tinuod.

³²Men det är en annan som vittnar om mig, och jag vet att hans vittnesbörd om mig är sant.

³³Gipasugoan ninyo si Juan, ug siya mihatag sa pagpamatuod sa kamatuoran.

³³I haven sänt bud till Johannes, och han har vittnat för sanningen,

³⁴Apan ang pagpamatuod nga akong dawaton dili gikan sa tawo; apan ako nagasulti niining mga butanga aron kamo maluwas.

³⁴Dock, det är icke av någon människa som jag tager emot vittnesbörd om mig; men jag säger detta, för att I skolen bliva frälsta.

³⁵Siya mao ang lamparahan nga nagasiga ug nagadilaab, ug kamo may tinguha sa pagkalipay sulod sa usa ka panahon sa iyang kahayag.

³⁵Han var den brinnande, skinande lampan, och för en liten stund villen I fröjdas i dess ljus.

³⁶Apan ang pagpamatuod nga akong gibatonan labi pang daku kay sa kang Juan: kay ang mga buhat nga gihatag sa Amahan kanako aron akong pagahingpiton, ang mao gayud nga mga buhat nga akong ginabuhat, nagapama-tuod kanako, nga ang Amahan nagsugo kanako.

³⁶Men jag har ett vittnesbörd om mig, som är förmer än Johannes' vittnesbörd: de gärningar som Fadern har givit mig att fullborda, just de gärningar som jag gör, de vittna om mig, att Fadern har sänt mig.

³⁷Ug ang Amahan nga nagsugo kanako, siya nagapamatuod kanako. Kamo wala makadungog sa iyang tingog sa bisan unsang panahon, bisan makakita sa iyang pamayhon.

³⁷Ja, Fadern, som har sänt mig, han har själv vittnat om mig. Hans röst haven I aldrig någonsin hört, ej heller haven I sett hans gestalt,

³⁸Ug ang iyang pulong wala mag-puyo kaninyo; kay sa iyang gisugo wala kamo motoo.

³⁸och hans ord haven I icke låtit förbliva i eder. Ty den han har sänt, honom tron I icke.

³⁹Kamo nagasusi sa mga Kasulatan tungod kay kamo nanaghunahuna nga diha kanila may kinabuhi kamo nga walay katapusan; ug kini sila mao ang nanagpamatuod kanako.

³⁹I rannsaken skrifterna, därför att I menen eder i dem hava evigt liv; och det är dessa som vittna om mig.

⁴⁰Ug kamo dili moduol kanako, aron makabaton kamo sa kinabuhi.

⁴⁰Men I viljen icke komma till mig för att få liv.

⁴¹Ang himaya nga gikan sa mga tawo dili ko dawaton.

⁴¹Jag tager icke emot pris av människor;

⁴²Apan nakaila ako kaninyo, nga wala kamoy gugma sa Dios sa sulod ninyo.

⁴²men jag känner eder och vet att I icke haven Guds kärlek i eder.

⁴³Ako mianhi sa ngalan sa akong Amahan, ug kamo wala modawat kanako; kong lain ang moanhi sa iyang kauga-lingon nga ngalan, siya pagadawaton ninyo.

⁴³Jag har kommit i min Faders namn, och I tagen icke emot mig; kommer en annan i sitt eget namn, honom skolen I nog mottaga.

⁴⁴Unsaon ninyo sa pagtoo, nga nanagdawat kamo sa himaya sa usa ug usa, ug ang himaya nga gikan sa Dios lamang wala ninyo pangitaa?

⁴⁴Huru skullen I kunna tro, I som tagen emot pris av varandra och icke söken det pris som kommer från honom som allena är Gud?

⁴⁵Ayaw paghunahuna nga isumbong ko kamo sa Amahan. May usa nga nagasumbong kaninyo, si Moises, kang kinsa kamo nagalaum.

⁴⁵Menen icke att det är jag som skall anklaga eder hos Fadern. Den som anklagar eder är Moses, han till vilken I sätten edert hopp.

⁴⁶Kay kong mingtoo kamo kang Moises, motoo usab unta kamo kanako; kay siya nagsulat mahitungod kanako.

⁴⁶Trodden I Moses, så skullen I ju tro mig, ty om mig har han skrivit.

⁴⁷Apan kong kamo wala motoo sa iyang mga sinulat, unsaon ninyo sa pagtoo sa akong mga pulong?

⁴⁷Men tron I icke hans skrifter, huru skolen I då kunna tro mina ord?»