¹Ug si Jesus misulod ug milatas sa lungsod sa Jerico.

¹Och han kom in i Jeriko och gick fram genom staden.

²Ug ania karon, usa ka lalake nga ginganlan si Zaqueo, ug siya punoan sa mga maniningil sa buhis, ug siya dato.

²Där fanns en man, vid namn Sackeus, som var förman för publikanerna och en rik man.

³Ug siya nagatinguha sa pagtan-aw kong kinsa si Jesus; apan wala siya makahimo tungod sa panon sa katawohan kay hamubo siya.

³Denne ville gärna veta vem som var Jesus och ville se honom, men han kunde det icke för folkets skull, ty han var liten till växten.

⁴Ug midalagan siya nga nag-una, ug misaka sa usa ka kahoyng sicomoro aron sa pagtan-aw kaniya, kay moagi siya didto.

⁴Då skyndade han i förväg och steg upp i ett mullbärsfikonträd för att få se honom, ty han skulle komma den vägen fram.

⁵Ug sa nakaabut si Jesus niadtong dapita, mihangad ug miingon kaniya: Zaqueo, pagdali, kumanaug ka, kay karong adlawa kinahanglan ako moabut sa imong balay.

⁵När Jesus nu kom till det stället, såg han upp och sade till honom: »Sackeus, skynda dig ned, ty i dag måste jag gästa i ditt hus.»

⁶Ug nagdali siya, ug nanaug, ug midawat kaniya nga malipayon.

⁶Och han skyndade sig ned och tog emot honom med glädje.

⁷Ug sa pagkakita nila niini, silang tanan nanagbagutbot sa pag-ingon: Misulod siya sa pagpuyo uban sa usa ka tawo nga makasasala.

⁷Men alla som sågo det knorrade och sade: »Han har gått in för att gästa hos en syndare.»

⁸Ug mitindog si Zaqueo ug miingon sa Ginoo: Ania karon, Ginoo, ang katunga sa akong kahimtang ihatag ko sa mga kabus; ug kong ako nakalimbong sa bisan unsa kang bisan kinsa, ginauli ko sa upat pa ka kapin.

⁸Men Sackeus trädde fram och sade till Herren: »Herre, hälften av mina ägodelar giver jag nu åt de fattiga; och om jag har utkrävt för mycket av någon, så giver jag fyradubbelt igen.

⁹Ug si Jesus miingon kaniya: Karon miabut ang kaluwasan dinhi niining balaya tungod kay siya anak usab ni Abraham.

⁹Och Jesus sade om honom: »I dag har frälsning vederfarits detta hus, eftersom också han är en Abrahams son.

¹⁰Kay ang Anak sa tawo mianhi sa pagpangita ug sa pagluwas niadtong nawala.

¹⁰Ty Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat.»

¹¹Ug sa nanagpatalinghug sila niining mga butanga, midugang siya ug nagsulti ug usa ka sambingay, tungod kay didto na siya duol sa Jerusalem, ug tungod kay nagadahum sila nga igapadayag dihadiha ang gingharian sa Dios.

¹¹Medan de hörde härpå, framställde han ytterligare en liknelse, eftersom han var nära Jerusalem och de nu menade att Guds rike strax skulle uppenbaras.

¹²Busa miingon siya: Usa ka tawong dungganan miadto sa usa ka halayong yuta aron sa pagdawat alang sa iyang kaugalingon ug usa ka gingharian, ug sa pagpauli.

¹²Han sade alltså: »En man av förnämlig släkt tänkte fara bort till ett avlägset land för att utverka åt sig konungslig värdighet; sedan skulle han komma tillbaka.

¹³Ug gitawag niya ang napulo sa iyang mga ulipon, ug gihatagan niya sa napulo ka mina, ug nag-ingon: Ipatigayon kini ninyo hangtud nga ako mahauli.

¹³Och han kallade till sig tio sin tjänare och gav dem tio pund och sade till dem: 'Förvalten dessa, till dess jag kommer tillbaka.'

¹⁴Apan ang iyang mga katagilungsod nanagdumot kaniya, ug gipadad-an ug usa ka tugon sa ulahi niya sa pag-ingon: Dili kami buot nga kining tawohana maghari kanamo.

¹⁴Men hans landsmän hatade honom och sände, efter hans avfärd, åstad en beskickning och läto säga: 'Vi vilja icke att denne skall bliva konung över oss.»

¹⁵Ug nahatabo nga sa nakapauli na siya, sa nakadawat na sa gingharian, iyang gipasugoan kadtong mga ulipon nga iyang gihatagan sa salapi, aron paatubangon kaniya sa paghatag kasayuran kong pilay ilang nakita sa ilang pagpatigayon.

¹⁵När han sedan kom tillbaka, efter att hava utverkat åt sig den konungsliga värdigheten, lät han kalla till sig de tjänare åt vilka han hade givit penningarna, ty han ville veta vad var och en genom sin förvaltning hade förvärvat.

¹⁶Ug ang nahauna miabut sa atubangan niya ug miingon: Ginoo, ang imong mina hingdugangan ug napulo pa ka mina.

¹⁶Då kom den förste fram och sade: 'Herre, ditt pund har givit i vinst tio pund.'

¹⁷Ug siya miingon kaniya: Maayo, maayong ulipon; tungod kay ikaw nagmatinumanon sa diyutay gayud, magbaton ka ug pagbulot-an sa ibabaw sa napulo ka lungsod.

¹⁷Han svarade honom: 'Rätt så, du gode tjänare! Eftersom du har varit trogen i en mycket ringa sak, skall du få makt och myndighet över tio städer.'

¹⁸Ug ang ikaduha miabut nga nagaingon: Ginoo, ang imong mina hingdugangan ug lima ka mina.

¹⁸Därefter kom den andre i ordningen och sade: 'Herre, ditt pund har avkastat fem pund.'

¹⁹Ug siya miingon usab kaniya: Ikaw usab may pagbulot-an sa lima ka lungsod.

¹⁹Då sade han jämväl till denne: 'Så vare ock du satt över fem städer.'

²⁰Ug ang usa miabut usab nga nagaingon: Ginoo, ania karon ang imong mina nga giputos ko sa usa ka panyo,

²⁰Och den siste kom fram och sade: 'Herre, se här är ditt pund; jag har haft det förvarat i en duk.

²¹Kay nahadlok ako kanimo, kay ikaw maoy tawo nga magahi; nagakuha ikaw sa wala mo ibutang, ug ginaani mo ang wala mo ipugas.

²¹Ty jag fruktade för dig, eftersom du är en sträng man; du vill taga upp vad du icke har lagt ned, och skörda vad du icke har sått.'

²²Ug siya miingon kaniya: Gikan sa imong kaugalingong baba pagahukman ko ikaw, dautan nga ulipon. Hingbaloan mo nga ako usa ka tawo nga magahi, nga nagakuha sa wala ko ibutang, ug nagaani sa wala ko ipugas;

²²Han sade till honom: 'Efter dina egna ord vill jag döma dig, du onde tjänare. Du visste alltså att jag är en sträng man, som vill taga upp vad jag icke har lagt ned, och skörda vad jag icke har sått?

²³Busa, nganong wala mo ihatag sa banco ang akong salapi, ug ako sa akong pag-abut makapaningil unta uban ang tubo?

²³Varför satte du då icke in mina penningar i en bank? Då hade jag, när jag kom hem, fått uppbära dem med ränta.'

²⁴Ug siya miingon sa mga nanagtindog sa haduol: Kuhaa ninyo kaniya ang mina, ug ihatag kaniya nga adunay napulo ka mina.

²⁴Och han sade till dem som stodo vid hans sida: 'Tagen ifrån honom hans pund, och given det åt den som har de tio punden.'

²⁵Ug sila nanag-ingon kaniya: Ginoo, adunay napulo siya ka mina.

²⁵De sade till honom: 'Herre, han har ju redan tio pund.'

²⁶Kay nagaingon ako kaninyo nga ang tanan nga adunay iya, pagahatagan; apan ang walay iya, bisan pa ang iya pagakuhaon gikan kaniya.

²⁶Han svarade: 'Jag säger eder: Var och en som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.

²⁷Apan kining akong mga kaaway nga dili mobuot nga ako magahari kanila, dad-a sila dinhi, ug patya sila sa akong atubangan.

²⁷Men dessa mina ovänner, som icke ville hava mig till konung över sig, fören dem hit huggen ned dem här inför mig.»

²⁸Ug sa nakapamulong si Jesus sa ingon, milakat siya pag-una nga nagatungas sa Jerusalem.

²⁸Sedan Jesus hade sagt detta, gick han framför de andra upp mot Jerusalem.

²⁹Ug nahatabo nga sa nagakahaduol siya sa Betfage ug sa Betania, sa bukid nga ginganlan bukid sa mga Olivo, gisugo niya ang duha sa mga tinon-an,

²⁹När han då nalkades Betfage och Betania, vid det berg som kallas Oljeberget, sände han åstad två av lärjungarna

³⁰Nga nagaingon: Umadto kamo sa lungsod nga anaa sa inyong atubangan, diin, sa inyong pagsulod, hikit-an ninyo ang usa ka nati sa asna nga gihigut nga wala pa gayud makabay-i ug tawo, hubara ug dad-a dinhi siya.

³⁰och sade: »Gån in i byn som ligger här mitt framför. Och när I kommen ditin, skolen I finna en åsnefåle stå där bunden, som ingen människa någonsin har suttit på, lösen den och fören den hit.

³¹Ug kong adunay mangutana kaninyo: Nganong inyong gibadbaran siya? magasulti kamo kaniya sa ingon niini: ang Ginoo adunay kinahanglan kaniya.

³¹Och om någon frågar eder varför I lösen den skolen I svara så: 'Herren behöver den.'»

³²Ug nangadto ang mga gisugo, ug hingkaplagan nila ingon sa iyang gisulti kanila.

³²Och de som hade blivit utsända gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem.

³³Ug sa nagabadbad sila sa nati sa asna, ang mga tag-iya nanag-ingon kanila: Nganong gibadbaran ninyo ang nati sa asna?

³³Och när de löste fålen, frågade ägaren dem: »Varför lösen I fålen?»

³⁴Ug sila nanag-ingon: ang Ginoo adunay kinahanglan kaniya.

³⁴De svarade: »Herren behöver den.»

³⁵Ug gidala nila kini kang Jesus; ug ilang gitaklap ang ilang mga kupo sa nati sa asna, ug niini gipakabayo nila si Jesus.

³⁵Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den och läto Jesus sätta sig därovanpå.

³⁶Ug sa nagalakaw siya, nanagpamuklad sila sa ilang mga kupo sa dalan.

³⁶Och där han färdades fram bredde de ut sina mantlar under honom på vägen.

³⁷Ug sa nagakahiduol siya sa lusaran sa bukid sa mga Olivo, ang tibook nga panon sa iyang mga tinon-an misugod sa paglipay ug pagdayeg sa Dios sa makusog nga tingog tungod sa tanang mga gamhanang buhat nga ilang hingkit-an.

³⁷Och då han var nära foten av Oljeberget, begynte hela lärjungaskaran i sin glädje att med hög röst lova Gud för alla de kraftgärningar som de hade sett;

³⁸Nga nagaingon: Bulahan ang hari nga nagaanhi sa ngalan sa Ginoo! Pakigdait sa langit, ug himaya sa kahitas-an!

³⁸och de sade: »Välsignad vare han som kommer, konungen, i Herrens namn. Frid vare i himmelen och ära i höjden!»

³⁹Ug may uban sa mga Fariseo sa taliwala sa katawohan nanag-ingon kaniya: Magtutudlo, badlunga ang imong mga tinon-an.

³⁹Och några fariséer som voro med i folkhopen sade till honom: »Mästare, förbjud dina lärjungar att ropa så.»

⁴⁰Ug siya mitubag ug miingon kanila: Ako nagaingon kaninyo nga kong sila managhilum, ang mga bato managsinggit.

⁴⁰Men han svarade och sade: »Jag säger eder: Om dessa tiga, skola stenarna ropa.»

⁴¹Ug sa nagkaduol na siya, nakita niya ang lungsod, ug mihilak siya tungod kaniya,

⁴¹Då han nu kom närmare och fick se staden, begynte han gråta över den

⁴²Nga nagaingon: Oh, kong ikaw, ikaw gayud, nakaila pa lamang unta niining adlawa, sa mga butang nga iya sa pakigdait! Apan karon hingsalipdan na sila sa imong mga mata.

⁴²och sade: »O att du i dag hade insett, också du, vad din frid tillhör! Men nu är det fördolt för dina ögon.

⁴³Kay moabut kanimo ang mga adlaw nga ang imong mga kaaway magatukod ug paril sa libut nimo, ug paglikusan ka nila, ug pagapiiton ka sa tanang mga dapit.

⁴³Ty den tid skall komma över dig, då dina fiender skola omgiva dig med belägringsvall och innesluta dig och tränga dig på alla sidor.

⁴⁴Ug pagapukanon ka ngadto sa yuta, ug ang imong mga anak sa sulod nimo, ug walay bato nga mahipatong sa usa ka bato, nga igabilin kanimo; tungod kay wala mo pag-ilha ang panahon sa pagduaw kanimo.

⁴⁴Och de skola slå ned dig till jorden, tillika med dina barn, som äro i dig, och skola icke lämna kvar i dig sten på sten, därför att du icke aktade på den tid då du var sökt.»

⁴⁵Ug misulod siya sa templo, ug misugod sa pag-abog ngadto sa gawas sa mga nanagbaligya ug mga nanagpamalit didto,

⁴⁵Och han gick in i helgedomen och begynte driva ut dem som sålde därinne;

⁴⁶Nga nag-ingon kanila: Nahisulat na, Ug ang akong balay, balay sa pag-ampo, apan gibuhat ninyo kini nga lungib sa mga tulisan.

⁴⁶och han sade till dem: »Det är skrivet: 'Och mitt hus skall vara ett bönehus.' Men I haven gjort det till en rövarkula.»

⁴⁷Ug nagtudlo siya sa matag-adlaw sa templo. Apan ang mga pangulong sacerdote ug ang mga escriba, ug ang mga dagkung tawo sa lungsod naninguha sa paglaglag kaniya.

⁴⁷Och han undervisade var dag i helgedomen. Och översteprästerna och de skriftlärde och folkets förnämste män sökte efter tillfälle att förgöra honom;

⁴⁸Ug wala silay hingkaptagan nga arang pagabuhaton, kay ang tanang katawohan nanaghangad nga nagapatalinghug kaniya.

⁴⁸men de kunde icke finna någon utväg därtill, ty allt folket höll sig till honom och hörde honom.