¹Niadtong adlawa mipahawa si Jesus sa balay, ug milingkod sa daplin sa dagat.

¹Samma dag gick Jesus ut från huset där han bodde och satte sig vid sjön.

²Ug mingdugok kaniya ang daghang katawohan; tungod niini misakay siya sa usa ka sakayan ug milingkod, ug ang tanang katawohan nanindog sa baybayon.

²Då församlade sig mycket folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den, medan allt folket stod på stranden.

³Ug siya nagsulti kanila ug daghang mga butang pinaagi sa sambingay, sa pag-ingon: Ania karon, usa ka magpupugas miadto sa pagpugas.

³Och han talade till dem mycket i liknelser; han sade: »En såningsman gick ut för att så.

⁴Ug sa nagpugas siya, ang uban nga lugas nahulog sa daplin sa dalan, ug nanugok ang mga langgam ug ilang gituka.

⁴Och när han sådde, föll somt vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det.

⁵Ang uban nahulog sa kabatoan diin walay daghang yuta, ug gilayon miturok tungod kay wala si lay kalawom sa yuta.

⁵Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;

⁶Apan sa pagsubang sa adlaw, nangalawos sila; ug tungod kay walay gamut, nangalaya.

⁶men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort.

⁷Ug ang uban nahulog sa kasapinitan, ug mitubo ang mga sapinit ug nagtabon ug naglumos kanila.

⁷Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det.

⁸Apan ang uban nahulog sa maayong yuta, ug nagapamunga: ang uban, usa ka gatus; ang uban, kan-uman, ug ang uban, katloan.

⁸Men somt föll i god jord, och det gav frukt, dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.

⁹Ang adunay mga igdulungog magpatalinghug.

⁹Den som har öron, han höre.»

¹⁰Ug sa miduol ang iyang mga tinon-an, nanag-ingon kaniya: Nganong nagasulti ikaw kanila sa mga sambingay?

¹⁰Då trädde lärjungarna fram och sade till honom: »Varför talar du till dem i liknelser?»

¹¹Ug siya, sa mitubag, miingon kanila: kay kaninyo gitugot ang paghibalo sa mga tinago sa gingharian sa langit, apan kanila wala itugot.

¹¹Han svarade och sade: »Eder är givet att lära känna himmelrikets hemligheter, men dem är det icke givet.

¹²Kay ang adunay iya, pagahatagan ug magadagaya, apan ang walay iya, pagakuhaon gikan kaniya bisan pa ang iya.

¹²Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.

¹³Tungod niini nagasulti ako kanila sa mga sambingay; kay sa nagatan-aw sila wala makakita, ug sa nagapatalinghug sila wala makadungog ug wala usab sila makasabut;

¹³Därför talar jag till dem i liknelser, eftersom de med seende ögon intet se, och med hörande öron intet höra, och intet heller förstå.

¹⁴Ug natuman kanila ang tagna ni Isaias nga nagaingon: Pinaagi sa pagpatalinghug makadungog kamo, ug dili kamo makasabut; pinaagi sa pagtan-aw makakita kamo ug dili kamo makatukib.

¹⁴Så fullbordas på dem Esaias' profetia, den som säger: 'Med hörande öron skolen I höra, och dock alls intet förstå, och med seende ögon skolen I se, och dock alls intet förnimma.

¹⁵Kay ang kasingkasing niining lungsora gikubalan, ug ang ilang dalunggan nabungol sa pagpatalinghug, ug gipiyong nila ang ilang mga mata, aron dili sila makakita pinaagi sa ilang mga mata, ug makadungog pinaagi sa ilang mga igdulungog, ug makasabut pinaagi sa ilang kasingkasing ug aron dili sila managbalik ug pagaayohon ko.

¹⁵Ty detta folks hjärta har blivit förstockat, och med öronen höra de illa, och sina ögon hava de tillslutit, så att de icke se med sina ögon, eller höra med sina öron, eller förstå med sina hjärtan, och omvända sig och bliva helade av mig.

¹⁶Apan bulahan ang inyong mga mata kay makakita, ug ang inyong mga igdulungog kay makadungog.

¹⁶Men saliga äro edra ögon, som se, och edra öron, som höra.

¹⁷Kay sa pagkamatuod nagaingon ako kaninyo nga daghan nga mga manalagna ug mga matarung nga buot motan-aw sa mga butang nga inyong nakita ug wala magpakakita, ug sa pagpatalinghug sa mga butang nga inyong ginapatalinghugan ug wala magpakadungog.

¹⁷Ty sannerligen säger jag eder: Många profeter och rättfärdiga män åstundade att se det som I sen, men fingo dock icke se det, och att höra det som I hören, men fingo dock icke höra det.

¹⁸Busa patalinghugi ninyo ang sambingay sa magpupugas.

¹⁸Hören alltså I vad som menas med liknelsen om såningsmannen.

¹⁹Bisan kinsa nga nagapatalinghug sa mga pulong sa gingharian ug dili niya sabton, moanhi ang dautan ug moilog sa napugas sa iyang kasingkasing; mao kini ang nahapugas sa daplin sa dalan.

¹⁹När någon hör ordet om riket, men icke förstår det, då kommer den onde och river bort det som såddes i hans hjärta. Om en sådan människa kan det sägas att säden såddes vid vägen.

²⁰Ug ang nahapugas sa kabatoan, mao kadtong nagapatalinghug sa pulong, ug sa gilayon gidawat niya nga malipayon;

²⁰Och att den såddes på stengrunden, det är sagt om den som väl hör ordet och strax tager emot det med glädje,

²¹Apan kaniya walay gamut, kondili milungtad sa diyutayng panahon lamang; ug kong moabut ang kalisdanan kun paglutos tungod sa hinungdan sa pulong, gilayon siya mahipangdol.

²¹men som icke har någon rot i sig, utan bliver beståndande allenast till en tid, och när bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då kommer han strax på fall.

²²Ug ang nahapugas sa kasapinitan; kini mao kadtong nagapatalinghug sa pulong, apan ang pag-atiman niini nga kalibutan ug ang limbong sa mga bahandi nagalumos sa pulong, ug mahimo siyang dili mabungahon.

²²Och att den såddes bland törnena, det är sagt om den som väl hör ordet, men låter tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse förkväva det, så att han bliver utan frukt.

²³Apan ang nahapugas sa maayong yuta, mao kadto ang nagapatalinghug sa pulong, ug nakasabut niini. Siya sa pagkamatuod nagapamunga: ang usa, usa ka gatus; ang usa, kan-uman; ug ang usa, katloan.

²³Men att den såddes i den goda jorden, det är sagt om den som både hör ordet och förstår det, och som jämväl bär frukt och giver dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.»

²⁴Usa na usab ka sambingay iyang giasoy kanila sa pag-ingon: Ang gingharian sa langit sama sa usa ka tawo nga nagapugas sa maayong binhi sa iyang uma.

²⁴En annan liknelse framställde han för dem; han sade: »Med himmelriket är det, såsom när en man sådde god säd i sin åker;

²⁵Apan samtang nagakatulog ang mga tawo, miabut ang iyang kaaway ug nagpugas sa bunglayon sa taliwala sa trigo, ug milakaw.

²⁵men när folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg.

²⁶Apan sa nagtubo ang trigo ug namunga, midayag usab ang bunglayon.

²⁶När nu säden sköt upp och satte frukt, så visade sig ock ogräset.

²⁷Ug sa nanagpanuol ang mga ulipon sa amahan sa panimalay, nanag-ingon kaniya: Ginoo, wala ba ikaw magpugas ug maayong binhi sa imong uma? Busa: diin man gikan ang bunglayon?

²⁷Då trädde husbondens tjänare fram och sade till honom: 'Herre, du sådde ju god säd i din åker; varifrån har den då fått ogräs?

²⁸Ug siya nag-ingon kanila: Usa ka kaaway nagbuhat niini. Ug ang mga ulipon nanag-ingon kaniya: Buot ba ikaw nga mangadto kami ug pangibton namo?

²⁸Han svarade dem: 'En ovän har gjort detta.' Tjänarna sade till honom: 'Vill du alltså att vi skola gå åstad och samla det tillhopa?'

²⁹Apan siya miingon: Ayaw, tingali nga sa pag-ibut ninyo sa bunglayon, maibut usab ninyo pag-apil ang trigo.

²⁹Men han svarade: 'Nej; ty då kunden I rycka upp vetet jämte ogräset, när I samlen detta tillhopa.

³⁰Pasagdi ninyo nga managtubo una sila pagdungan hangtud sa pag-ani, ug unya sa panahon sa ting-ani, magaingon ako sa mga mangangani: Ibton ninyo una ang bunglayon ug hugpungon sa pinungpong aron pagasunogon, apan ang trigo tigumon ninyo sa akong dapa.

³⁰Låten båda slagen växa tillsammans intill skördetiden; och när skördetiden är inne, vill jag säga till skördemännen: 'Samlen först tillhopa ogräset, och binden det i knippor till att brännas upp, och samlen sedan in vetet i min lada.'»

³¹Lain na usab nga sambingay iyang giasoy kanila sa pag-ingon: Ang gingharian sa langit sama sa usa ka lugas nga mostaza nga gidala sa usa ka tawo ug gipugas niya sa iyang uma.

³¹En annan liknelse framställde han för dem; han sade: »Himmelriket är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin åker.

³²Nga, sa pagkamatuod, mao ang labing diyutay sa tanang mga binhi, apan sa motubo na, labi pang daku kay sa mga utanon, ug mahimo nga usa ka kahoy; mao nga ang mga langgam sa kalangitan nagadugok ug nagabatog sa iyang mga sanga.

³²Det är minst av alla frön, men när det har växt upp, är det störst bland kryddväxter; ja, det bliver ett träd, så att himmelens fåglar komma och bygga sina nästen på dess grenar.»

³³Usa usab ka sambingay ang iyang gisulti kanila: Ang gingharian sa langit sama sa usa ka levadura nga gikuha sa usa ka babaye ug gisagol sa totolo ka takus nga harina, hangtud ang tanan mitubo.

³³En annan liknelse framställde han för dem: »Himmelriket är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat.»

³⁴Tanan kining mga butanga gipamulong ni Jesus sa mga sambingay sa panon sa katawohan, ug wala siya magasulti kanila bisan unsa gawas sa sambingay;

³⁴Allt detta talade Jesus i liknelser till folket, och utan liknelser talade han intet till dem.

³⁵Aron matuman ang gisulti sa manalagna nga miingon: Magabuka ako sa akong baba sa mga sambingay; magalitok ako sa mga butang tinago sukad sa pagbuhat sa kalibutan.

³⁵Ty det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade: »Jag vill öppna min mun till liknelser, uppenbara vad förborgat har varit från världens begynnelse.»

³⁶Unya sa gipapauli na niya ang mga panon sa katawohan, si Jesus misulod sa balay, ug mingduol kaniya ang iyang mga tinon-an nga nagaingon: Saysayi kami sa sambingay sa bunglayon sa uma,

³⁶Därefter lät han folket gå och gick själv hem. Och hans lärjungar trädde fram till honom och sade: »Uttyd för oss liknelsen om ogräset i åkern.»

³⁷Ug sa mitubag siya miingon kanila: Ang nagapugas sa maayong binhi mao ang Anak sa tawo;

³⁷Han svarade och sade: »Den som sår den goda säden är Människosonen.

³⁸Ang uma mao ang kalibutan, ang maayong binhi mao ang mga anak sa gingharian; apan ang mga bunglayon mao ang mga anak sa dautan.

³⁸Åkern är världen. Den goda säden, det är rikets barn, men ogräset är ondskans barn.

³⁹Ang kaaway nga nagpugas kaniya mao ang yawa, ang pag-ani mao ang katapusan sa kalibutan, ug ang mga mangangani mao ang mga manolonda.

³⁹Ovännen, som sådde det, är djävulen. Skördetiden är tidens ände. Skördemännen är änglar.

⁴⁰Busa, ingon sa pag-ibut sa bunglayon ug pagsunog sa kalayo, mao ang mahitabo sa katapusan sa kalibutan.

⁴⁰Såsom nu ogräset samlas tillhopa och brännes upp i eld, så skall det ock ske vid tidens ände.

⁴¹Magapadala ang Anak sa tawo sa iyang mga manolonda, ug pagakuhaon nila sa iyang gingharian ang tanan nga mga kahigayonan sa pagkapangdol, ug ang mga nagabuhat sa mangil-ad.

⁴¹Människosonen skall då sända ut sina änglar, och de skola samla tillhopa och föra bort ur hans rike alla dem som äro andra till fall, och dem som göra vad orätt är,

⁴²Ug igasalibay sila sa hudno sa kalayo. Didto mahitabo ang paghilak ug pagkagut sa mga ngipon.

⁴²och skola kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.

⁴³Unya ang mga matarung managsidlak ingon sa adlaw didto sa gingharian sa ilang Amahan. Ang may igdulungog sa pagpatalinghug, magapatalinghug.

⁴³Då skola de rättfärdiga lysa såsom solen, i sin Faders rike. Den som har öron, han höre.

⁴⁴Ang gingharian sa langit sama sa usa ka bahandi nga natago sa uma, nga sa hingkaplagan sa usa ka tawo, gitagoan niya, ug sa kalipay milakaw siya, ug gibaligya niya ang tanan niyang kahimtang, ug iyang gipalit kadtong uma.

⁴⁴Himmelriket är likt en skatt som har blivit gömd i en åker. Och en man finner den, men håller det hemligt; och i sin glädje går han bort och säljer allt vad han äger och köper den åkern.

⁴⁵Ingon man usab, ang gingharian sa langit sama sa usa ka magpapatigayon nga nagapangita sa maayong mga mutya.

⁴⁵Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en köpman söker efter goda pärlor;

⁴⁶Ug nga, sa pagkakaplag niya sa usa ka mutya nga hamili, milakaw ug gibaligya niya ang tanan nga iyang kahimtang, ug iyang gipalit kadto.

⁴⁶och då han har funnit en dyrbar pärla, går han bort och säljer vad han äger och köper den.

⁴⁷Ingon man usab, ang gingharian sa langit sama sa usa ka pukot nga gitaktak sa dagat, ug nakakuha ug mga isda nga nagakalainlain;

⁴⁷Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en not kastas i havet och samlar tillhopa fiskar av alla slag.

⁴⁸Nga, sa napuno kini, gibutad nila ngadto sa baybayon, ug sa nanagpanlingkod sila gitigum nila ang mga maayo sa mga sudlanan, apan gisalibay nila ang mga dautan.

⁴⁸När den så bliver full, drager man upp den på stranden och sätter sig ned och samlar de goda i kärl, men de dåliga kastar man bort. --

⁴⁹Maingon usab niana ang katapusan sa kalibutan: manggula ang mga manolonda, ug pagapinigon nila ang mga dautan gikan sa mga matarung.

⁴⁹Så skall det ock ske vid tidens ände: änglarna skola gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga

⁵⁰Ug igasalibay sila sa hudno sa kalayo; didto mahitabo ang paghilak ug pagkagut sa mga ngipon.

⁵⁰och kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.

⁵¹Si Jesus nagaingon kanila: Hingsabtan ba ninyo ngatanan kining mga butanga? Sila mingtubag: Oo, Ginoo.

⁵¹Haven I förstått allt detta?» De svarade honom: »Ja.»

⁵²Ug siya miingon kanila: Tungod niini ang tanang escriba nga nangahimong tinon-an sa gingharian sa langit, sama sa usa ka amahan sa panimalay nga nagakuha sa iyang bahandi sa mga butang nga mga bag-o ug daan.

⁵²Då sade han till dem: »Så är nu var skriftlärd, som har blivit en lärjunge för himmelriket, lik en husbonde som ur sitt förråd bär fram nytt och gammalt.»

⁵³Ug nahatabo nga sa tapus si Jesus makapamulong niining mga sambingay, migikan siya didto.

⁵³När Jesus hade framställt alla dessa liknelser, drog han bort därifrån.

⁵⁴Ug sa miadto siya sa iyang yuta nga natawohan, nanudlo siya sa sinagoga nila sa pagkaagi nga nanghibulong sila, ug nanag-ingon: Diin makadawat kining tawohana niining kinaadman ug niining mga katingalahan?

⁵⁴Och han kom till sin fädernestad, och där undervisade han folket i deras synagoga, så att de häpnade och sade: »Varifrån har han fått denna vishet? Och hans kraftgärningar, varifrån komma de?

⁵⁵Dili ba mao kini ang anak sa panday sa kahoy? Dili ba ang iyang inahan ginganlan si Maria, ug ang iyang mga igsoon si Jacobo ug si Jose, ug si Simon ug si Judas?

⁵⁵Är då denne icke timmermannens son? Heter icke hans moder Maria, och heta icke hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas?

⁵⁶Ug ang iyang mga igsoon nga babaye, wala ba dinhi ang tanan kauban nato? Busa, diin gikan kining tawohana makadawat niining tanang mga butanga?

⁵⁶Och hans systrar, bo de icke alla hos oss? Varifrån har han då fått allt detta?»

⁵⁷Ug kaniya hingkaplagan nila ang kahigayonan sa pagkapangdol. Apan si Jesus miingon kanila: Walay usa ka manalagna nga walay kadungganan gawas sa iya da nga kaugalingong yuta ug sa iyang kaugalingong balay.

⁵⁷Så blev han för dem en stötesten. Men Jesus sade till dem: »En profet är icke föraktad utom i sin fädernestad och i sitt eget hus.»

⁵⁸Ug wala siya magbuhat didto sa daghang mga katingalahan, tungod sa pagkakulang sa pagtoo nila.

⁵⁸Och för deras otros skull gjorde han där icke många kraftgärningar.