¹Maingon sa nieve sa ting-init, ug maingon sa ulan sa ting-ani, Mao man ang kadungganan dili angay sa usa ka buang.

¹Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden, så höves det ej heller att dåren får ära.

²Maingon sa gorion sa iyang pagpanaw, maingon sa ayaw sa iyang paglupad, Mao man ang pagpanghimaraut nga walay gipasikaran dili matuman.

²Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så far en oförtjänt förbannelse förbi.

³Usa ka pudlos alang sa kabayo, usa ka busal alang sa asno, Ug ang usa ka bunal alang sa likod sa mga buang.

³Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!

⁴Ayaw gayud pagtubaga ang usa ka buang sumala sa iyang binuang, Tingali unya ikaw mahasama usab kaniya.

⁴Svara icke dåren efter hans oförnuft, så att du icke själv bliver honom lik.

⁵Tubaga ang usa ka buang sumala sa iyang binuang, Tingali unya siya mahimong manggialamon sa iyang kaugalingong paghunahuna.

⁵Svara dåren efter hans oförnuft, för att han icke må tycka sig vara vis.

⁶Kadtong nagapadala ug usa ka panugon pinaagi sa kamot sa usa ka buang, Nagaputol sa iyang kaugalingong mga tiil, ug nagainum diha sa kapildihon.

⁶Den som sänder bud med en dåre, han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.

⁷Ang mga paa sa piang magabitay nga nanagtabyog; Ingon niana ang usa ka sambingay sa baba sa mga buang.

⁷Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned, äro ordspråk i dårars mun.

⁸Maingon sa usa ka tawo nga nagatakgos sa usa ka bato diha sa usa ka saplong, Ingon man usab siya nga nagahatag ug kadungganan sa usa ka buang.

⁸Såsom att binda slungstenen fast vid slungan, så är det att giva ära åt en dåre.

⁹Ingon sa usa ka tunok nga nagalagbas sa kamot sa usa ka palahubog, Mao usab niana ang usa ka sambingay diha sa baba sa mga buang.

⁹Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand, så är det med ordspråk i dårars mun.

¹⁰Maingon sa usa ka magpapana nga nagasamad sa tanan, Mao man usab siya nga nagasuhol sa usa ka buang ug siya nga nagasuhol kanila nga nagapanlabay.

¹⁰En mästare gör själv allt, men dåren lejer, och lejer vem som kommer.

¹¹Maingon sa usa ka iro nga nagabalik sa iyang sinuka, Ingon niana ang usa ka buang nga nagabalikbalik sa iyang binuang.

¹¹Lik en hund som vänder åter till i sina spyor dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.

¹²Nakita mo ba ang usa ka tawo nga manggialamon sa iyang kaugalingong paghunahuna? Aduna pay labaw nga paglaum sa usa ka buang kay kaniya.

¹²Ser du en man som tycker sig själv vara vis, det är mer hopp om en dåre än om honom.

¹³Ang tapulan nagaingon: Adunay usa ka leon sa dalan; Usa ka leon anaa sa kadalanan.

¹³Den late säger: »Ett vilddjur är på vägen, ja, ett lejon är på gatorna.

¹⁴Maingon nga ang pultahan motakoptak-op diha sa iyang mga bisagra, Ingon niana ang tapulan ibabaw sa iyang higdaanan.

¹⁴Dörren vänder sig på sitt gångjärn, och den late vänder sig i sin säng.

¹⁵Ang tapulan nagalubong sa iyang kamot diha sa pinggan; Nakapakapoy na kaniya ang pagdala pag-usab niini ngadto sa iyang baba.

¹⁵Den late sticker sin hand i fatet, men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.

¹⁶Ang tapulan manggialamon pa sa iyang kaugalingon paghunahuna Kay sa pito ka tawo nga nakahatag ug usa ka katarungan.

¹⁶Den late tycker sig vara vis, mer än sju som giva förståndiga svar.

¹⁷Kadtong molabay, ug magabudlay sa iyang kaugalingon sa pagpakig-away nga dili iya, Sama sa usa ka tawo nga nagadakup sa usa ka iro pinaagi sa mga dalunggan.

¹⁷Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.

¹⁸Maingon sa usa ka nabuang tawo nga nagasalibay sa mga agipo, Mga udyong, ug kamatayon,

¹⁸Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar,

¹⁹Mao man ang tawo nga nagalimbong sa iyang isigkatawo, Ug nagaingon: Wala ba ako magti-aw lamang?

¹⁹är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: »Jag gjorde det ju på skämt.»

²⁰Tungod sa kakulang sa kahoy nga isugnod ang kalayo mapalong; Ug diin walay witwitan, ang pagpakig-away mohunong.

²⁰När veden tager slut, slocknar elden. och när örontasslaren är borta, stillas trätan.

²¹Maingon nga ang mga uling alang sa mainit nga mga abo, ug ang kahoy nga isugnod alang sa kalayo, Ingon niana ang usa ka makigawayon nga tawo aron sa pagpasilaub sa away.

²¹Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved, så upptändes kiv av en trätgirig man.

²²Ang mga pulong sa usa ka witwitan maingon sa lamian nga mga hungit, Ug sila mosulod ngadto sa halalum uyamut nga mga bahin.

²²Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.

²³Ang mainit nga mga ngabil ug ang usa ka dunot nga kasingkasing Sama sa usa ka sudlanan nga yuta nga hinal-upan sa taya sa salapi.

²³Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.

²⁴Siya nga nagadumot ngalimbong tungod sa iyang mga ngabil; Apan nagahan-ay siya ug limbong sa sulod niya:

²⁴En fiende förställer sig i sitt tal, men i sitt hjärta bär han på svek.

²⁵Sa diha nga siya magasulti ug maayo-ayo, ayaw siya pagtohoi; Kay adunay pito ka mga dulumtanan diha sa iyang kasingkasing:

²⁵Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.

²⁶Bisan pa nga ang iyang pagdumot nagatabon ug limbong sa iyang kaugalingon, Ang iyang pagkadautan madayag sa atubangan sa katilingban.

²⁶Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.

²⁷Bisan kinsa nga nagakalot ug usa ka gahong mahulog niana; Ug kadtong nagaligid ug usa ka bato, kini igabalik sa ibabaw niya.

²⁷Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.

²⁸Ang usa ka bakakon nga dila nagadumot niadtong iyang gipanamaran; Ug ang usa ka maulog-ulogon nga baba nagabuhat sa kalaglagan.

²⁸En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.