¹Ayaw pagpakahilum, Oh Dios, sa akong pagdayeg;

¹För sångmästaren; av David; en psalm. Min lovsångs Gud, tig icke.

²Kay ang baba sa tawong dautan, ug ang baba sa limbongan ilang ginga-nga batok kanako: Nanagsulti sila batok kanako nga may dila nga bakakon.

²Ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun hava de upplåtit mot mig, de hava talat mot mig med lögnaktig tunga.

³Ila akong gilikusan usab sa mga pulong sa pagdumot, Ug nakig-away sila batok kanako sa walay gipasikaran.

³Med hätska ord hava de omgivit mig, de hava begynt strid mot mig utan sak.

⁴Tungod sa akong gugma nahimo silang mga kabatok ko. Apan ako nagatugyan sa akong kaugalingon sa pag-ampo.

⁴Till lön för min kärlek stå de mig emot, men jag beder allenast.

⁵Ug tungod sa maayo ako gibaslan nila ug dautan, Ug ang pagdumot gibalus tungod sa akong gugma.

⁵De hava bevisat mig ont för gott och hat för min kärlek.

⁶Ibutang mo sa ibabaw niya ang usa ka tawo nga dautan; Ug patindoga ang usa ka kabatok sa iyang toong kamot.

⁶Låt en ogudaktig man träda upp emot honom, och låt en åklagare stå på hans högra sida.

⁷Sa diha nga siya pagahukman na, ipahulog siya nga sad-an; Ug himoa nga ang iyang pag-ampo mahimong sala.

⁷När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig, och hans bön vare synd.

⁸Pagapahamub-a ang iyang mga adlaw; Ug lain ang pakuhaa sa iyang katungdanan.

⁸Blive hans dagar få, hans ämbete tage en annan.

⁹Himoa nga mangailo ang iyang mga anak, Ug ang iyang asawa nga usa ka balo.

⁹Varde hans barn faderlösa och hans hustru änka.

¹⁰Himoa nga ang iyang mga anak managlibud-suroy ug managpakilimos; Ug ipapangita kanila ang ilang tinapay gikan sa ilang biniyaang mga dapit,

¹⁰Må hans barn alltid gå husvilla och tigga och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.

¹¹Pasagdi nga ang magpapautang magasakmit sa tanan nga anaa kaniya; Ug pasagdi nga ang mga dumuloong magadawat sa tanan niyang kinabudlayan.

¹¹Må ockraren få i sin snara allt vad han äger, och må främmande plundra hans gods.

¹²Ayaw itugot nga may malooy pa kaniya; Ni may bisan kinsa nga malooy pa sa iyang mga anak nga ilo.

¹²Må ingen finnas, som hyser misskund med honom, och ingen, som förbarmar sig över hans faderlösa.

¹³Ipaputol ang iyang kaliwatan; Sa mosunod nga kaliwatan ipapala ang iyang ngalan.

¹³Hans framtid varde avskuren, i nästa led vare sådanas namn utplånat.

¹⁴Pahinumdumi kang Jehova ang kasal-anan sa ilang mga amahan; Ug ayaw ipapala ang sala sa iyang inahan.

¹⁴Hans fäders missgärning varde ihågkommen inför HERREN, och hans moders synd varde icke utplånad.

¹⁵Pasagdi sila nga anaa sa atubangan ni Jehova sa kanunay, Aron nga iyang pagapalaon gikan sa yuta ang paghandum kanila;

¹⁵Må den alltid stå inför HERRENS ögon; ja, sådana mäns åminnelse må utrotas från jorden.

¹⁶Tungod kay wala siya mahinumdum sa pagpakita ug kalooy, Kondili gilutos niya ang tawong kabus ug hangul, Ug ang nadugmokan sa kasing-kasing, aron sa pagpatay kanila .

¹⁶Ty han tänkte ju icke på att öva misskund, utan förföljde den som var betryckt och fattig och den vilkens hjärta var bedrövat, för att döda dem.

¹⁷Oo, nahagugma siya sa panunglo, ug midangat kini kaniya; Ug wala ikalipay niya ang panalangin, ug kini halayo gikan kaniya.

¹⁷Han älskade förbannelse, och den kom över honom; han hade icke behag till välsignelse, och den blev fjärran ifrån honom.

¹⁸Gisul-oban niya usab sa panunglo ang iyang kaugalingon ingon sa iyang bisti, Ug mituhop kini sa iyang sulod nga mga bahin sama sa tubig; Ug sama sa lana ngadto sa iyang kabukogan.

¹⁸Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad, och såsom vatten trängde den in i hans liv och såsom olja in i hans ben.

¹⁹Ipahimo kini diha kaniya nga ingon sa bisti nga iyang gitabon sa iyang kaugalingon, Ug ingon sa bakus nga ginabakus kaniya sa kanunay

¹⁹Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i, och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.

²⁰Mao kini ang balus sa akong mga kabatok nga gikan kang Jehova, Ug kanila nga nanagsulti ug dautan batok sa akong kalag.

²⁰Detta vare mina motståndares lön från HERREN, och deras som tala ont mot min själ.

²¹Apan himoon mo kanako, Oh Jehova nga Ginoo, sumala sa imong ngalan: Tungod kay ang imong mahigugmaong-kalolot maayo man, luwason mo ako;

²¹Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, så må du då rädda mig.

²²Kay ako kabus ug hangul, Ug ang akong kasingkasing nasamaran sa sulod nako.

²²Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.

²³Nagapanaw na ako sama sa anino nga nagalingay: Ginabola-bola ako ingon sa dulon.

²³Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.

²⁴Ang akong mga tuhod maluya tungod sa pagpuasa; Ug ang akong unod mikupos tungod sa kakulang sa katambok.

²⁴Mina knän äro vacklande av fasta, och min kropp förlorar sitt hull.

²⁵Ako nahimo usab nga talamayon alang kanila: Sa nanagtan-aw sila kanako, nanaglingo-lingo sila sa ulo nila.

²⁵Till smälek har jag blivit inför dem; när de se mig, skaka de huvudet.

²⁶Tabangi ako, Oh Jehova, Dios ko; Oh luwasa ako sumala sa imong mahigugmaong-kalolot:

²⁶Hjälp mig, HERRE, min Gud; fräls mig efter din nåd;

²⁷Aron sila mahibalo nga kini mao ang imong kamot; Nga ikaw, Jehova, ang nagbuhat niini.

²⁷och må de förnimma att det är din hand, att du, HERRE, har gjort det.

²⁸Patungloha sila, apan ikaw magpanalangin: Sa diha nga managpanindog na sila, pagapakaulawan sila, Apan ang imong ulipon magakalipay.

²⁸Om de förbanna, så välsigna du; om de resa sig upp, så komme de på skam, men må din tjänare få glädja sig.

²⁹Pabistihi sa kaulawan ang akong mga kabatok, Ug pataboni sila sa ilang kaugalingong kaulaw ingon sa usa ka kupo.

²⁹Mina motståndare varde klädda i blygd och höljda i skam såsom i en mantel.

³⁰Magahatag ako ug dagkung mga pasalamat ngadto kang Jehova pinaagi sa akong baba; Oo, pagadayegon ko siya sa taliwala sa panon sa katawohan.

³⁰Min mun skall storligen tacka HERREN; mitt ibland många vill jag lova honom.

³¹Kay siya motindog diha sa toong kamot sa hangul, Aron sa pagluwas kaniya gikan sa mga nagahukom sa iyang kalag.

³¹Ty han står på den fattiges högra sida för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.