¹Busa nagaingon ako: Gisalikway ba sa Dios ang iyang katawohan? Kana dili mahimo! Kay ako Israelihanon usab, sa kaliwatan ni Abraham, sa banay ni Benjamin.

¹Så frågar jag nu: Har då Gud förskjutit sitt folk? Bort det! Jag är ju själv en israelit, av Abrahams säd och av Benjamins stam.

²Wala magsalikway ang Dios sa iyang katawohan nga naila niyang daan. Kun wala ba kamo mahibalo sa ginaingon sa Kasulatan mahitungod kang Elias? kong unsa ang iyang pagpangamuyo sa Dios batok sa Israel:

²Gud har icke förskjutit sitt folk, som redan förut hade blivit känt av honom. Eller veten I icke vad skriften säger, där den talar om Elias, huru denne inför Gud träder upp mot Israel med dessa ord:

³Ginoo, gipamatay nila ang imong mga manalagna, ug giluka nila ang imong mga halaran; ug ako gibiyaan nila nga usa lamang; ug gipangita nila ang akong kinabuhi.

³»Herre, de hava dräpt dina profeter och rivit ned dina altaren; jag allena är kvar, och de stå efter mitt liv»?

⁴Apan, unsa ang ginaingon sa tubag sa Dios kaniya? Adunay gibilin ako alang kanako pito ka libo ka tawo, nga wala magapiko sa ilang tuhod sa atubangan ni baal.

⁴Och vad får han då för svar av Gud? »Jag har låtit bliva kvar åt mig sju tusen män, som icke hava böjt knä för Baal.»

⁵Sa ingon usab niana niining panahona karon, adunay nahabilin nga mga pinili sumala sa gracia.

⁵Likaså finnes ock, i den tid som nu är, en kvarleva, i kraft av en utkorelse som har skett av nåd.

⁶Apan kong kana tungod sa gracia dili na gikan sa mga buhat; kay kong dili, ang gracia dili na gracia. Apan kong kana gikan sa mga buhat, nan dili na gracia; sa lain nga pagkaagi, ang buhat dili na buhat.

⁶Men har den skett av nåd, så har den icke skett på grund av gärningar; annars vore nåd icke mer nåd.

⁷Busa unsa man? Ang gipangita sa Israel, wala niya hingbatoni; apan ang mga pinili nakabaton niini ug ang uban gipatig-a.

⁷Huru är det alltså? Vad Israel står efter, det har det icke fått; allenast de utvalda hava fått det, medan de andra hava blivit förstockade.

⁸Ingon sa nahisulat: Ang Dios nag-hatag kanila ug espiritu sa pagkaburingog, mga mata nga dili makakita, mga dalunggan nga dili makadungog, hangtud karon nga adlawa.

⁸Så är ju skrivet: »Gud har givit dem en sömnaktighetens ande, ögon som de icke kunna se med och öron som de icke kunna höra med; så är det ännu i dag.»

⁹Ug nagaingon si David: Pasagdi nga ang ilang lamesa mahimong usa ka bitik, ug usa ka lit-ag, ug usa ka kapangdolan, ug usa ka balus kanila;

⁹Och David säger: »Må deras bord bliva dem till en snara, så att de bliva fångade; må det bliva dem till ett giller, så att de få sin vedergällning.

¹⁰Pasagdi nga mongitngit ang ilang mga mata, aron dili sila makakita, ug pagapaboktoton mo sa gihapon ang ilang mga boko-boko.

¹⁰Må deras ögon förmörkas, så att de icke se; böj deras rygg alltid.»

¹¹Busa nagaingon ako: Nanghipangdol ba sila aron sila mahulog? Kana dili mahimo! Kondili tungod sa ilang pagkapangdol miabut ang kaluwasan sa mga Gentil, aron sa paghagit kanila sa pagpangabugho.

¹¹Så frågar jag nu: Var det då för att de skulle komma på fall som de stapplade? Bort det! Men genom deras fall har frälsningen kommit till hedningarna, för att de själva skola »uppväckas till avund».

¹²Apan kong ang ilang pagkahulog mao ang pagkadato sa kalibutan, ug ang ilang pagkawala mao ang pagkadato sa mga Gentil, unsa ang pagkalabaw pa niini ang ilang kahupnganan?

¹²Och har nu redan deras fall varit till rikedom för världen, och har deras fåtalighet varit till rikedom för hedningarna, huru mycket mer skall icke deras fulltalighet så bliva!

¹³Apan nagasulti ako kaninyo nga mga Gentil. Tungod kay ako apostol sa mga Gentil, ginahimaya ko ang akong pag-alagad.

¹³Men till eder, I som ären av hednisk börd, säger jag: Eftersom jag nu är en hedningarnas apostel, håller jag mitt ämbete högt --

¹⁴Basin na lamang mahagit ko sa pangabugho kadtong akong mga kaigsoonan sa unod, ug maluwas ko ang uban kanila.

¹⁴om jag till äventyrs så skulle kunna »uppväcka avund» hos dem som äro mitt kött och blod och frälsa några bland dem.

¹⁵Kay kong ang pagsalikway kanila mao ang pagpasig-uli sa kalibutan, unsa man ang pagdawat kanila, kondili kinabuhi gikan sa mga minatay?

¹⁵Ty om redan deras förkastelse hade med sig världens försoning, vad skall då deras upptagande hava med sig, om icke liv från de döda?

¹⁶Ug kong balaan ang inunahang bunga, mao usab ang tibook nga minasa; ug kong balaan ang gamut, mao usab ang mga sanga.

¹⁶Om förstlingsbrödet är heligt, så är ock hela degen helig; och om roten är helig, så äro ock grenarna heliga.

¹⁷Apan kong ang uban sa mga sanga nangabanggi, ug ikaw, sanglit oliva nga ihalas, gisumpay ka sa taliwala nila, ug nakig-ambit ka sa ilang mga gamut ug sa katambok sa kahoyng oliva;

¹⁷Men om nu några av grenarna hava brutits bort, och du, som är av ett vilt olivträd, har blivit inympad bland grenarna och med dem har fått delaktighet i det äkta olivträdets saftrika rot,

¹⁸Dili ka magpangandak tungod sa mga sanga; apan kong mangandak ka, dili ikaw ang nagadala sa gamut, kondili ang gamut kanimo.

¹⁸så må du icke därför förhäva dig över grenarna. Nej, om du skulle vilja förhäva dig, så besinna att det icke är du som bär roten, utan att roten bär dig.

¹⁹Busa, magaingon ka: Ang mga sanga gibanggi, aron ako igasumpay.

¹⁹Nu säger du kanhända: »Det var för att jag skulle bliva inympad som en del grenar brötos bort.»

²⁰Maayo; tungod sa ilang pagkadili-matinohoon ginabanggi sila, ug ikaw nagabarug tungod sa inyong pagtoo. Dili ka magmapahitas-on, kondili mag-kahadlok ka.

²⁰Visserligen. För sin otros skull blevo de bortbrutna, och du får vara kvar genom din tro. Hav då inga högmodiga tankar, utan lev i fruktan.

²¹Kay kong ang Dios wala magpagawas sa mga sanga nga unay, dili usab magpagawas siya kanimo.

²¹Ty har Gud icke skonat de naturliga grenarna, så skall han icke heller skona dig.

²²Busa tan-awa ang pagkamaayo ug ang pagkabangis sa Dios; alang sa mga nangahulog, kabangis; apan alang kanimo, ang kaayo sa Dios, kong magpadayon ka sa iyang pagkamaayo; kay kong dili ikaw usab pagaputlon.

²²Se alltså här Guds godhet och stränghet: Guds stränghet mot dem som föllo och hans godhet mot dig, om du nämligen håller dig fast vid hans godhet; annars bliver också du borthuggen.

²³Ug sila usab, kong dili managpadayon sa ilang pagkadili-matinohoon, igasumpay sila; kay ang Dios may gahum sa pagsumpay pag-usab kanila.

²³Men jämväl de andra skola bliva inympade, om de icke hålla fast vid sin otro; Gud är ju mäktig att åter inympa dem.

²⁴Kay kong ikaw giputol gikan sa unay nga kahoyng oliva nga ihalas, ug gisumpay batok sa kinaiya, sa maayong oliva; dili ba labi pa gayud kini sila sa mga sanga nga unay, igasumpay sa ilang kaugalingon nga oliva?

²⁴Ty om du har blivit borthuggen från ditt av naturen vilda olivträd och mot naturen inympats i ett ädelt olivträd, huru mycket snarare skola då icke dessa kunna inympas i sitt eget äkta olivträd, det som de efter naturen tillhöra!

²⁵Kay dili ako buot, mga igsoon, nga dili ninyo hisayran kini nga tinago, aron dili kamo magpaka-makinaadmanon sa inyong kaugalingon, nga miabut sa usa ka pagkaagi ang pagkatig-a sa Israel, hangtud nga ang kahupnganan sa mga Gentil moabut.

²⁵Ty för att I, mina bröder, icke skolen hålla eder själva för kloka, vill jag yppa för eder denna hemlighet: Förstockelse har drabbat en del av Israel och skall fortfara intill dess hedningarna i fulltalig skara hava kommit in;

²⁶Ug mao kini ang tibook Israel maluwas; ingon sa nahisulat na: Magagikan sa Sion ang Manluluwas; siya magakuha sa pagkadili-diosnon gikan kang Jacob.

²⁶och så skall hela Israel bliva frälst, såsom det är skrivet: »Från Sion skall förlossaren komma, han skall skaffa bort all ogudaktighet från Jakob.

²⁷Ug kini mao ang akong tugon kanila, sa diha nga kuhaon ko ang ilang mga sala.

²⁷Och när jag borttager deras synder, då skall detta vara det förbund, som jag gör med dem.»

²⁸Mahatungod sa Maayong Balita, mga kaaway sila tungod kaninyo; apan mahatungod sa pagpili, mga hinigugma sila tungod sa mga ginikanan.

²⁸Se vi nu på evangelium, så äro de hans ovänner, för eder skull; men se vi på utkorelsen, så äro de hans älskade, för fädernas skull.

²⁹Kay ang mga hatag ug pagtawag sa Dios wala niya basuli.

²⁹Ty sina nådegåvor och sin kallelse kan Gud icke ångra.

³⁰Kay maingon nga kamo, sa miaging panahon malalison sa Dios, apan karon gikaloy-an kamo tungod sa pagkamalalison nila;

³⁰Såsom I förut voren ohörsamma mot Gud, men nu genom dessas ohörsamhet haven fått barmhärtighet,

³¹Ingon usab kini sila karon malalison, aron nga, tungod sa kalooy nga gipahayag kaninyo, makabaton usab sila ug kalooy.

³¹så hava nu ock dessa varit ohörsamma, för att de, genom den barmhärtighet som har vederfarits eder, också själva skola få barmhärtighet.

³²Kay gilukban sa Dios ang tanan ngadto sa pagkamalalison, aron malooy siya sa tanan.

³²Ty Gud har givit dem alla till pris åt ohörsamhet, för att sedan förbarma sig över dem alla.

³³Oh, ang pagkahalalum sa pagkadato sa duha, ang kinaadman ug ang kahibalo sa Dios! Pagkadili-matugkad ang iyang mga paghukom, ug pagkadili-masusi ang iyang mga paagi!

³³O, vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Huru outgrundliga äro icke hans domar, och huru outrannsakliga hans vägar!

³⁴Kay, kinsa ang nasayud sa salabutan sa Ginoo? Kun, kinsa ang nahimong magtatambag niya?

³⁴Ty »vem har lärt känna Herrens sinne, eller vem har varit hans rådgivare?

³⁵Kun kinsa ang nakaghatag kaniya pag-una, ug kini igabalus kaniya pag-usab?

³⁵Eller vem har först givit honom något, som han alltså bör betala igen?»

³⁶Kay kaniya, ug pinaagi kaniya, ug alang kaniya ang tanang mga butang: kaniya ang himaya sa walay katapusan. Amen.

³⁶Av honom och genom honom och till honom är ju allting. Honom tillhör äran i evighet, amen.