¹Buksi ang imong mga pultahan, Oh Libano, aron lamyon sa kalayo ang imong mga kahoy nga cedro.

¹Öppna dina dörrar, Libanon, ty eld skall nu förtära dina cedrar.

²Magbakho ka, Oh kahoy nga haya; kay ang cedro napukan na, kay ang mga kahoy nga malig-on nangalaglag; pagbakho, Oh kamo nga mga kahoy nga encina sa Basan; kay ang kalasangan nga malig-on nangapukan na.

²Jämra dig, du cypress, ty cedern måste falla, de härliga träden skola förödas. Jämren eder, I Basans ekar, ty skogen, den ogenomträngliga, varder fälld.

³Adunay tingog sa pagbakho sa mga magbalantay sa mga carnero! kay ang ilang himaya nawagtang na; adunay tingog sa nagangulob nga mga batan-ong leon! kay ang garbo sa Jordan nalumpag na.

³Hör huru herdarna jämra sig, när deras härlighet bliver förödd! Hör huru de unga lejonen ryta, när Jordanbygdens snår varda förödda!

⁴Mao kini ang giingon ni Jehova nga akong Dios: Pasibsiba ang panon nga alang sa ihawan,

⁴Så sade HERREN, min Gud: »Bliv en herde för slaktfåren,

⁵Kang kansang mga tag-iya nagapatay kanila, ug wala moila sa ilang kaugalingon nga mga sad-an; ug sila nga nagabaligya kanila nag-ingon: Bulahan si Jehova, kay ako adunahan man; ug ang ilang kaugalingon nga mga magbalantay wala malooy kanila.

⁵ty deras köpare slakta dem utan all försyn, och deras säljare säga: 'Lovad vare HERREN att jag bliver allt rikare.' Ej heller skonas de av sina egna herdar.»

⁶Kay ako dili na malooy pag-usab sa mga pumoluyo sa yuta, nagaingon si Jehova; apan, ania karon, igatugyan ko ang mga tawo sa tagsatagsa ka kamot sa iyang isigkatawo, ug sa kamot sa iyang hari; ug laglagon nila ang yuta, ug gikan sa ilang mga kamot ako dili magaluwas kanila.

⁶»Se, jag vill nu icke mer skona landets inbyggare», säger HERREN, »utan låta människorna falla i varandras hand och i sina konungars hand, och dessa skola fördärva landet, och jag skall icke rädda någon ur deras hand.»

⁷Busa gipasibsib ko ang mga carnero nga alang sa ihawan, sa tinuod gayud ang mga alaut sa panon. Ug mikuha ako ug duruha ka mga sungkod; ang usa ginganlan ko nga Madanihong-Katahum, ug ang usa ginganlan ko nga mga Higut; ug akong gipasibsib ang panon sa mga carnero .

⁷Så blev jag en herde för slaktfåren, de arma fåren. Och jag tog mig två stavar, den ena kallade jag Ljuvlig ro, den andra kallade jag Endräkt; och jag vaktade så fåren

⁸Ug gilaglag ko ang totolo ka mga magbalantay sa carnero sa usa ka bulan; kay ang akong kalag gikapuyan na tungod kanila, ug ako giayran usab sa ilang kalag.

⁸Men sedan jag inom en månad hade förgjort de tre herdarna, blev jag led vid fåren, likasom ock deras sinne var avogt mot mig.

⁹Unya miingon ako: Ako dili magapakaon kaninyo: kadto nga nagakamatay, pakamatya; ug kadto nga pagalaglagon, ipalaglag lamang ; ug tugoti ang nanghibilin sa pagkaon sa unod sa usa ug usa.

⁹Då sade jag: »Jag vill icke mer vara eder herde. Vad som vill dö, det må dö, och vad som vill förgås, det må förgås; och de som sedan bliva kvar må äta varandras kött.»

¹⁰Ug akong gikuha ang akong sungkod nga Madanihong-Katahum, ug akong gibulag pagputol kini, aron kuhaan ko sa gahum ang akong tugon nga gihimo ko uban sa tanang mga katawohan.

¹⁰Så tog jag min stav Ljuvlig ro och bröt sönder den, till att upplösa det förbund som jag hade slutit med alla folk.

¹¹Ug kini nakuhaan sa gahum niadtong adlawa; ug sa ingon niana ang mga alaut sa panon sa carnero nga nanagtagad kanako, nanghibalo nga kadto pulong man ni Jehova.

¹¹Och när detta nu på den dagen blev upplöst, förnummo de arma fåren, som aktade på mig, att det var HERRENS ord.

¹²Ug ako miingon kanila: Kong gihunahuna ninyo nga maayo, ihatag kanako ang akong suhol; ug kong dili ugaling , pasagdi na lamang . Busa ako gitimbangan nila alang sa akong suhol sa katloan ka book nga salapi.

¹²Därefter sade jag till dem: »Om I så finnen för gott, så given mig min lön; varom icke, må det så vara.» Och de vägde upp trettio siklar silver såsom lön åt mig.

¹³Ug si Jehova miingon kanako: Ihulog mo sa magkokolon, ang usa ka maayong bili nga ilang gibili kanako. Ug akong gikuha ang katloan ka book nga salapi, ug gihulog ko sa magkokolon, didto sa balay ni Jehova.

¹³Då sade HERREN till mig: »Kasta det åt krukmakaren» -- det härliga pris vartill jag hade blivit värderad av dem! Och jag tog de trettio silversiklarna och kastade dem i HERRENS hus åt krukmakaren.

¹⁴Unya akong gibulag pagputol ang lain ko nga sungkod, bisan ngani ang mga Higut aron maputol ko ang pagkamanagsoon sa Juda ug Israel.

¹⁴Därefter bröt jag sönder min andra stav, Endräkt, till att upplösa broderskapet mellan Juda och Israel.

¹⁵Ug si Jehova miingon kanako: Dad-on mo sa makausa pa ang mga kasangkapan sa usa ka buang-buang nga magbalantay sa carnero.

¹⁵Och HERREN sade till mig: »Tag dig nu redskap såsom en oförnuftig herde;

¹⁶Kay, ania karon, bangonon ko ang usa ka magbalantay diha sa yuta, nga dili modu-aw sa mga carnero nga nangapiang, ni mangita sa mga nanghisalaag, ni ayohon niya ang nabalian sa bukog , ni pasibsibon niya ang mga maayo sa panglawas; kondili kan-on hinoon niya ang unod sa matambok nga carnero , ug gision niya hangtud ang ilang kuko.

¹⁶ty se, jag vill låta en herde uppstå i landet, som icke vårdar sig om de får som hålla på att förgås, icke uppsöker det förskingrade, icke helar det sargade, icke sörjer för det som är helbrägda, utan allenast äter köttet av de feta och river sönder klövarna på dem.»

¹⁷Alaut ang walay pulos nga magbalantay nga mibiya sa iyang panon sa mga carnero ! ang espada mahulog ibabaw sa iyang bukton, ug ibabaw sa iyang too nga mata: ang iyang bukton maitus sa hingpit, ug ang iyang too nga mata mangitngitan gayud.

¹⁷Ve över denne ovärdige herde, som övergiver sin hjord! Må ett svärd träffa hans arm och hans högra öga! Må hans arm alldeles förtvina och hans högra öga förmörkas i grund!