1 Y mae enw da yn well nag ennaint gwerthfawr, a dydd marw yn well na dydd geni.
1Ty vem vet vad gott som skall hända en människa i livet, under de fåfängliga livsdagar som hon får framleva, lik en skugga? Och vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske under solen?
2 Y mae'n well mynd i du375? galar na mynd i du375? gwledd; oherwydd marw yw tynged pawb, a dylai'r byw ystyried hyn.
2Bättre är gott namn än god salva, och bättre är dödens dag än födelsedagen.
3 Y mae tristwch yn well na chwerthin; er i'r wyneb fod yn drist, gall y galon fod yn llawen.
3Bättre än att gå i gästabudshus är det att gå i sorgehus; ty där är änden för alla människor, och den efterlevande må lägga det på hjärtat.
4 Y mae calon y doethion yn nhu375? galar, ond calon y ffyliaid yn nhu375? pleser.
4Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.
5 Y mae'n well gwrando ar gerydd y doeth na gwrando ar g�n ffyliaid.
5De visas hjärtan äro i sorgehus, och dårarnas hjärtan i hus där man glädes.
6 Oherwydd y mae chwerthin y ffu373?l fel clindarddach drain o dan grochan. Y mae hyn hefyd yn wagedd.
6Bättre är att höra förebråelser av en vis man än att få höra sång av dårar.
7 Yn wir, y mae gormes yn gwneud y doeth yn ynfyd, ac y mae cil-dwrn yn llygru'r meddwl.
7Ty såsom sprakandet av törne under grytan, så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.
8 Y mae diwedd peth yn well na'i ddechrau, ac amynedd yn well nag ymffrost.
8Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre, och mutor fördärva hjärtat.
9 Paid � rhuthro i ddangos dig, oherwydd ym mynwes ffyliaid y mae dig yn aros.
9Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse; bättre är en tålmodig man än en högmodig.
10 Paid � dweud, "Pam y mae'r dyddiau a fu yn well na'r rhai hyn?" Oherwydd ni ddangosir doethineb wrth ofyn hyn.
10Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.
11 Y mae cael doethineb cystal ag etifeddiaeth, ac yn fantais i'r rhai sy'n gweld yr haul.
11Spörj icke: »Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?» Ty icke av vishet kan du fråga så.
12 Y mae doethineb yn gystal amddiffyn ag arian; mantais deall yw bod doethineb yn rhoi bywyd i'w pherchennog.
12Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.
13 Ystyria'r hyn a wnaeth Duw; pwy all unioni'r hyn a wyrodd ef?
13Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.
14 Bydd lawen pan yw'n dda arnat, ond yn amser adfyd ystyria hyn: Duw a wnaeth y naill beth a'r llall, fel na all neb ganfod beth a fydd yn dilyn.
14Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?
15 Yn ystod fy oes o wagedd gwelais y cyfan: un cyfiawn yn darfod yn ei gyfiawnder, ac un drygionus yn cael oes faith yn ei ddrygioni.
15Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.
16 Paid � bod yn rhy gyfiawn, a phaid � bod yn or-ddoeth; pam y difethi dy hun?
16Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.
17 Paid � bod yn rhy ddrwg, a phaid � bod yn ffu373?l; pam y byddi farw cyn dy amser?
17Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?
18 Y mae'n werth iti ddal dy afael ar y naill beth, a pheidio � gollwng y llall o'th law. Yn wir, y mae'r un sy'n ofni Duw yn eu dilyn ill dau.
18Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?
19 Y mae doethineb yn rhoi mwy o gryfder i'r doeth nag sydd gan ddeg llywodraethwr mewn dinas.
19Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.
20 Yn wir, nid oes neb cyfiawn ar y ddaear sydd bob amser yn gwneud daioni, heb bechu.
20Visheten gör den vise starkare än tio väldiga i staden.
21 Paid � chymryd sylw o bob gair a ddywedir, rhag ofn iti glywed dy was yn dy felltithio;
21Ty ingen människa är så rättfärdig på jorden, att hon gör vad gott är och icke begår någon synd.
22 yn wir fe wyddost dy fod ti dy hun wedi melltithio eraill lawer gwaith.
22Akta icke heller på alla ord som man talar, eljest kunde du få höra din egen tjänare uttala förbannelser över dig.
23 Yr wyf wedi rhoi prawf ar hyn i gyd trwy ddoethineb. Dywedais, "Yr wyf am fod yn ddoeth," ond yr oedd yn bell oddi wrthyf.
23Ditt hjärta vet ju att du själv mången gång har uttalat förbannelser över andra.
24 Y mae'r hyn sy'n digwydd yn bell ac yn ddwfn iawn; pwy a all ei ganfod?
24Detta allt har jag försökt att utröna genom vishet. Jag sade: »Jag vill bliva vis», men visheten förblev fjärran ifrån mig.
25 Fe euthum ati i ddeall �'m meddwl, i chwilio a cheisio doethineb a rheswm, a deall drygioni ffolineb, a ffolineb ynfydrwydd.
25Ja, tingens väsen ligger i fjärran, djupt nere i djupet; vem kan utgrunda det?
26 A chanf�m rywbeth chwerwach na marwolaeth: gwraig sydd �'i chalon yn faglau a rhwydau, a'i dwylo'n rhwymau. Y mae'r un sy'n dda yng ngolwg Duw yn dianc oddi wrthi, ond fe ddelir y pechadur ganddi.
26När jag vände mig med mitt hjärta till att eftersinna och begrunda, och till att söka visheten och det som är huvudsumman, och till att förstå ogudaktigheten i dess dårskap och dåraktigheten i dess oförnuft,
27 "Edrych, dyma'r peth a ganf�m," medd y Pregethwr, "trwy osod y naill beth wrth y llall i chwilio am ystyr,
27då fann jag något som var bittrare än döden: kvinnan, hon som själv är ett nät, och har ett hjärta som är en snara, och armar som äro bojor. Den som täckes Gud kan undkomma henne, men syndaren bliver hennes fånge.
28 oherwydd yr oeddwn yn chwilio amdano'n ddyfal ond yn methu ei gael; canf�m un dyn ymhlith mil, ond ni chefais yr un wraig ymhlith y cyfan ohonynt.
28Se, detta fann jag, säger Predikaren, i det jag lade det ena till det andra för att komma till huvudsumman.
29 Edrych, hyn yn unig a ganf�m: bod Duw wedi creu pobl yn uniawn; ond y maent hwy wedi ceisio llawer o gynlluniau."
29Något gives, som min själ beständigt har sökt, men som jag icke har funnit: väl har jag funnit en man bland tusen, men en kvinna har jag icke funnit i hela hopen.
30Dock se, detta har jag funnit, att Gud har gjort människorna sådana de borde vara, men själva tänka de ut mångahanda funder.