¹ Ar y dydd cyntaf o'r trydydd mis yn yr unfed flwyddyn ar ddeg, daeth gair yr ARGLWYDD ataf a dweud;

¹I elfte året, på första dagen i tredje månaden, kom HERRENS ord till mig; han sade:

² "Fab dyn, dywed wrth Pharo brenin yr Aifft ac wrth ei finteioedd, 'I bwy yr wyt yn debyg yn dy fawredd?

²Du människobarn, säg till Farao, konungen i Egypten, och till hans larmande hop: Vem kan förliknas med dig i din storhet?

³ Edrych ar Asyria; yr oedd fel cedrwydden yn Lebanon, ac iddi gangen brydferth yn bwrw cysgod dros y goedwig, yn tyfu'n uchel, a'i brig yn uwch na'r cangau trwchus.

³Se, du är ett ädelt träd, en ceder på Libanon, med sköna grenar och skuggrik krona och hög stam, en som med sin topp räcker upp bland molnen.

⁴ Yr oedd dyfroedd yn ei chyfnerthu a'r dyfnder yn peri iddi dyfu, a'u nentydd yn llifo o amgylch ei gwreiddiau, ac yn ffrydio'n aberoedd i holl goed y maes.

⁴Vatten gåvo den växt, djupets källor gjorde den hög. Ty med sina strömmar omflöto de platsen där den var planterad; först sedan sände de sina flöden till alla andra träd på marken.

⁵ Felly tyfodd yn uwch na holl goed y maes; yr oedd ei cheinciau'n ymestyn a'i changau'n lledaenu, am fod digon o ddu373?r yn y sianelau.

⁵Så fick den högre stam än alla träd på marken, den fick talrika kvistar och långa grenar, genom det myckna vatten den hade, när den sköt skott.

⁶ Yr oedd holl adar y nefoedd yn nythu yn ei cheinciau, a'r holl anifeiliaid gwylltion yn epilio dan ei changau, a'r holl genhedloedd mawrion yn byw yn ei chysgod.

⁶Alla himmelens fåglar byggde sig nästen bland dess kvistar, under dess grenar födde alla markens djur sina ungar, och i dess skugga bodde allahanda stora folk.

⁷ Yr oedd ei mawredd yn brydferth, a'i cheinciau'n ymestyn, oherwydd yr oedd ei gwreiddiau'n cyrraedd at ddigon o ddu373?r.

⁷Och den blev skön genom sin storhet och genom sina grenars längd, där den stod med sin rot invid stora vatten.

⁸ Ni allai cedrwydd o ardd Duw gystadlu � hi, ac nid oedd y pinwydd yn cymharu o ran ceinciau; nid oedd y ffawydd yn debyg iddi o ran cangau, ac ni allai'r un goeden o ardd Duw gystadlu � hi o ran prydferthwch.

⁸Ingen ceder i Guds lustgård gick upp emot denna, ingen cypress hade kvistar som kunde förliknas med dennas, ingen lönn bar grenar, jämförliga med dennas; nej, intet träd i Guds lustgård liknade den i skönhet

⁹ Gwneuthum hi'n brydferth � digon o ganghennau, nes bod holl goed Eden, gardd Duw, yn cenfigennu wrthi.

⁹Så skön hade jag låtit den bliva, i dess rikedom på grenar, att alla Edens träd i Guds lustgård måste avundas den.

¹⁰ "'Felly, fel hyn y dywed yr Arglwydd DDUW: Oherwydd iddi dyfu'n uchel, gan godi ei phen yn uwch na'r cangau ac ymfalch�o yn ei huchder,

¹⁰Därför säger Herren, HERREN så Eftersom du växte så hög, ja, eftersom ditt träd sträckte sin topp upp bland molnen och förhävde sig i sitt hjärta över att det var så högt,

¹¹ rhoddais hi yn llaw rheolwr y cenhedloedd, iddo wneud � hi yn �l ei drygioni. Bwriais hi o'r neilltu.

¹¹därför skall jag prisgiva det åt en som är väldig bland folken. Han skall förvisso utföra sitt verk därpå, ty för dess ogudaktighets skull har jag förkastat det.

¹² Estroniaid, y greulonaf o'r cenhedloedd, a'i torrodd i lawr a'i gadael. Syrthiodd ei changhennau ar y mynyddoedd ac i'r holl ddyffrynnoedd; yr oedd ei changau wedi eu torri yn holl gilfachau'r tir; daeth holl genhedloedd y ddaear allan o'i chysgod a'i gadael.

¹²Ja, främlingar hava fått hugga ned det, de grymmaste folk, och hava låtit det ligga. Dess kvistar hava nu fallit på bergen och i alla dalar; dess grenar hava blivit avbrutna och kastade i alla landets bäckar, och alla folk på jorden hava måst draga bort därifrån och försaka dess skugga och låta det ligga.

¹³ Aeth holl adar y nefoedd i fyw ar ei boncyff, a'r holl anifeiliaid gwylltion i'w brigau.

¹³På dess kullfallna stam bo alla himmelens fåglar, och på dess grenar lägra sig alla markens djur.

¹⁴ Oherwydd hyn, nid yw'r holl goed eraill wrth y dyfroedd i dyfu'n uchel na chodi eu pennau'n uwch na'r cangau; nid ydynt, oherwydd bod digon o ddu373?r, i sefyll mor uchel; y maent i gyd wedi eu tynghedu i farwolaeth yn y tir isod, gyda meidrolion, ymhlith y rhai sy'n disgyn i'r pwll.

¹⁴Så sker, för att ett träd som växer vid vatten aldrig skall yvas över sin höjd och sträcka sin topp upp bland molnen; ja, för att icke ens de väldigaste av dem skola stå och yvas, intet träd som har haft vatten att dricka. Ty de äro allasammans hemfallna åt döden och måste ned i jordens djup, till att vara där bland människors barn, hos dem som hava farit ned i graven.

¹⁵ "'Fel hyn y dywed yr Arglwydd DDUW: Yn y dydd yr aed � hi i lawr i Sheol, gorchuddiais y dyfnder � galar drosti; ateliais ei hafonydd a dal yn �l ei digonedd o ddu373?r. O'i herwydd hi gwisgais Lebanon � phrudd-der, a chrinodd holl goed y maes.

¹⁵Så säger Herren, HERREN: På den dag då det for ned till dödsriket lät jag djupet för dess skull hölja sig i sorgdräkt; jag hämmade strömmarna där, och de stora vattnen höllos tillbaka. Jag lät Libanon för dess skull kläda sig i svart, och alla träd på marken förtvinade i sorg över det.

¹⁶ Gwneuthum i'r cenhedloedd grynu gan su373?n ei chwymp, pan ddygais hi i lawr i Sheol gyda'r rhai sy'n disgyn i'r pwll; felly cysurir yn y tir isod holl goed Eden sy'n cael eu dyfrhau, y rhai gorau a mwyaf dewisol yn Lebanon.

¹⁶Genom dånet av dess fall kom jag folken att bäva, när jag störtade det ned i dödsriket, till dem som hade farit ned i graven. Men då tröstade sig i jordens djup alla Edens träd, de yppersta och bästa på Libanon, alla de som hade haft vatten att dricka.

¹⁷ Aethant hwythau hefyd gyda hi i lawr i Sheol at y rhai a laddwyd �'r cleddyf; gwasgarwyd y rhai oedd yn byw yn ei chysgod ymhlith y cenhedloedd.

¹⁷Också de hade, såsom det trädet, måst fara ned till dödsriket, till dem som voro slagna med svärd; dit foro ock de som hade varit dess stöd och hade bott i dess skugga bland folken.

¹⁸ Prun o goed Eden sy'n debyg i ti mewn gogoniant a mawredd? Ond fe'th ddygir dithau hefyd gyda choed Eden i'r tir isod, a byddi'n gorwedd gyda'r dienwaededig a laddwyd �'r cleddyf. Dyna Pharo a'i holl finteioedd,' medd yr Arglwydd DDUW."

¹⁸Kan nu något bland Edens träd förliknas med dig i härlighet och storhet? Och dock skall du, såsom Edens träd, störtas ned i jordens djup och ligga där bland oomskurna, hos dem som äro slagna med svärd. Så skall det gå Farao och hela hans larmande hop, säger Herren, HERREN.