1 Yr oracl am Fabilon; yr hyn a welodd Eseia fab Amos.
1Detta är en utsaga om Babel, vad som uppenbarades för Jesaja, Amos' son.
2 Dyrchafwch faner ar fynydd moel, codwch lef tuag atynt; amneidiwch �'ch dwylo iddynt ddod i mewn i byrth y pendefigion.
2Resen upp ett baner på ett kalt berg, ropen högt till dem; viften med handen att de må draga in genom de mäktiges portar.
3 Gorchmynnais i'r rhai a gysegrais; ie, gelwais ar fy ngwu375?r cedyrn i weithredu fy nicter, y rhai sy'n falch o'm gorchest.
3Jag själv har bådat upp mina invigda, ja, kallat mina hjältar till mitt vredesverk, min stolta skara, som jublar.
4 Clywch, su373?n tyrfa ar y mynyddoedd, fel pobloedd heb rifedi! Clywch, dwndwr teyrnasoedd, fel cenhedloedd wedi eu crynhoi. ARGLWYDD y Lluoedd sydd yn cynnull y llu ar gyfer brwydr.
4Hör, det larmar på bergen såsom av ett stort folk. Hör, det sorlar av riken med hopade hednafolk. HERREN Sebaot mönstrar sin krigarskara.
5 D�nt o wlad bell, o eithaf y nefoedd � offer llid yr ARGLWYDD � i ddifa'r holl dir.
5Ifrån fjärran land komma de, ifrån himmelens ända, HERREN och hans vredes redskap, för att fördärva hela jorden.
6 Udwch, y mae dydd yr ARGLWYDD yn agos; daw fel dinistr oddi wrth yr Hollalluog.
6Jämren eder, ty nära är HERRENS dag; såsom våld från den Allsvåldige kommer den.
7 Am hynny fe laesa'r holl ddwylo, a bydd pob calon yn toddi gan fraw.
7Därför sjunka alla händer ned, och alla människohjärtan förfäras.
8 Bydd poen ac artaith yn cydio ynddynt; byddant mewn gwewyr fel gwraig wrth esgor. Edrychant yn syn ar ei gilydd, a'u hwynebau'n gwrido fel fflam.
8Man förskräckes, man gripes av ångest och kval, ja, våndas såsom en barnaföderska. Häpen stirrar den ene på den andre; röda såsom eldslågor äro deras ansikten.
9 Wele, daw dydd yr ARGLWYDD, yn greulon gan ddigofaint a llid, i wneud y ddaear yn ddiffaith a dileu ei phechaduriaid ohoni.
9Se, HERRENS dag kommer, gruvlig och med förgrymmelse och med vredesglöd, för att göra jorden till en ödemark och utrota syndarna som där bo.
10 Bydd s�r y nefoedd a'u planedau yn atal eu goleuni; tywylla'r haul ar ei godiad, ac ni oleua'r lloer �'i llewyrch.
10Ty himmelens stjärnor och stjärnbilder sända ej mer ut sitt ljus, solen går mörk upp, och månens ljus skiner icke.
11 Cosbaf y byd am ei bechod, a'r drygionus am eu camwedd; gwnaf i falchder y beiddgar beidio, gostyngaf ymffrost y trahaus.
11Jag skall hemsöka jordens krets för dess ondska och de ogudaktiga för deras missgärning; jag skall göra slut på de fräckas övermod och slå ned våldsverkarnas högmod.
12 Gwnaf bobl yn brinnach nag aur coeth, a'r ddynoliaeth nag aur Offir.
12Jag skall göra en man mer sällsynt än fint guld, en människa mer sällsynt än guld från Ofir.
13 Am hynny fe gryna'r nefoedd ac ysgydwir y ddaear o'i lle, oherwydd digofaint ARGLWYDD y Lluoedd yn nydd angerdd ei lid.
13Därför skall jag komma himmelen att darra, och jorden skall bäva och vika från sin plats -- genom HERREN Sebaots förgrymmelse, på hans glödande vredes dag.
14 Fel ewig wedi ei tharfu, fel praidd heb neb i'w corlannu, bydd pawb yn troi at ei dylwyth, a phob un yn ffoi i'w gynefin.
14Och likasom jagade gaseller och en hjord som ingen samlar vända de då hem, var och en till sitt folk, och fly, var och en till sitt land.
15 Trywenir pob un a geir, a lleddir �'r cleddyf bob un a ddelir.
15Men envar som upphinnes bliver genomborrad, och envar som gripes faller för svärd.
16 Dryllir eu plant o flaen eu llygaid, ysbeilir eu tai, treisir eu gwragedd.
16Deras späda barn krossas inför deras ögon, deras hus plundras, och deras kvinnor skändas.
17 Wele, yr wyf yn cyffroi yn eu herbyn y Mediaid, rhai nad yw arian yn cyfrif ganddynt, ac na roddant bris ar aur.
17Ty se, jag vill uppväcka mot dem mederna, som akta silver för intet och icke fråga efter guld.
18 Dryllia'u bw�u y gwu375?r ifanc; ni thosturiant wrth ffrwyth y groth, nac edrych yn drugarog ar blant.
18Deras bågar skola fälla de unga männen, med frukten i moderlivet hava de intet förbarmande, och barnen skona de icke.
19 A bydd Babilon, yr odidocaf o'r teyrnasoedd, a gogoniant ysblennydd y Caldeaid, fel Sodom a Gomorra wedi i Dduw eu dinistrio.
19Och det skall gå med Babel, rikenas krona, kaldéernas ära och stolthet, likasom när Gud omstörtade Sodom och Gomorra.
20 Ni chyfanheddir hi o gwbl, na phreswylio ynddi dros y cenedlaethau; ni phabella'r Arab o'i mewn, ac ni chorlanna'r bugail ynddi.
20Aldrig mer skall det bliva bebyggt, från släkte till släkte skall det ligga obebott; ingen arab skall där slå upp sitt tält, ingen herde lägra sig där med sin hjord.
21 Ond bydd anifeiliaid gwyllt yn gorwedd yno; llenwir hi gan ffeuau i greaduriaid swnllyd; bydd yr estrys yn trigo yno, a bychod yn llamu yno;
21Nej, öknens djur skola lägra sig där, och dess hus skola fyllas av uvar; strutsar skola bo där, och gastar skola hoppa där.
22 bydd y siacal yn cyfarth yn ei thyrau, a'r hiena yn ei phlastai hyfryd. Y mae ei hamser wrth law, ac nid estynnir ei dyddiau.
22Schakaler skola tjuta i dess palatser och ökenhundar i praktbyggnaderna. Snart kommer dess tid; dess dagar skola ej fördröjas.