¹ "Y pryd hwnnw bydd teyrnas nefoedd yn debyg i ddeg o enethod a gymerodd eu lampau a mynd allan i gyfarfod �'r priodfab.

¹»Då skall det vara med himmelriket, såsom när tio jungfrur togo sina lampor och gingo ut för att möta brudgummen.

² Yr oedd pump ohonynt yn ff�l a phump yn gall.

²Men fem av dem voro oförståndiga, och fem voro förståndiga.

³ Cymerodd y rhai ff�l eu lampau ond heb gymryd olew gyda hwy,

³De oförståndiga togo väl sina lampor, men togo ingen olja med sig.

⁴ ond cymerodd y rhai call, gyda'u lampau, olew mewn llestri.

⁴De förståndiga åter togo olja i sina kärl, tillika med lamporna.

⁵ Gan fod y priodfab yn hwyr yn dod aethant i gyd i hepian a chysgu.

⁵Då nu brudgummen dröjde, blevo de alla sömniga och somnade.

⁶ Ac ar ganol nos daeth gwaedd: 'Dyma'r priodfab, ewch allan i'w gyfarfod.'

⁶Men vid midnattstiden ljöd ett anskri: 'Se brudgummen kommer! Gån ut och möten honom.'

⁷ Yna cododd y genethod hynny i gyd a pharatoi eu lampau.

⁷Då stodo alla jungfrurna upp och redde till sina lampor.

⁸ Dywedodd y rhai ff�l wrth y rhai call, 'Rhowch i ni beth o'ch olew, oherwydd y mae'n lampau ni yn diffodd.'

⁸Och de oförståndiga sade till de förståndiga: 'Given oss av eder olja, ty våra lampor slockna.'

⁹ Atebodd y rhai call, 'Na yn wir, ni fydd digon i ni ac i chwithau. Gwell i chwi fynd at y gwerthwyr a phrynu peth i chwi eich hunain.'

⁹Men de förståndiga svarade och sade: 'Nej, den skulle ingalunda räcka till för både oss och eder. Gån hellre bort till dem som sälja, och köpen åt eder.'

¹⁰ A thra oeddent yn mynd i brynu'r olew, cyrhaeddodd y priodfab, ac aeth y rhai oedd yn barod i mewn gydag ef i'r wledd briodas, a chlowyd y drws.

¹⁰Men när de gingo bort för att köpa, kom brudgummen, och de som voro redo gingo in med honom till bröllopet, och dörren stängdes igen.

¹¹ Yn ddiweddarach dyma'r genethod eraill yn dod ac yn dweud, 'Syr, syr, agor y drws i ni.'

¹¹Omsider kommo ock de andra jungfrurna och sade: 'Herre, herre, låt upp för oss.'

¹² Atebodd yntau, 'Yn wir, 'rwy'n dweud wrthych, nid wyf yn eich adnabod.'

¹²Men han svarade och sade: 'Sannerligen säger jag eder: Jag känner eder icke.'

¹³ Byddwch wyliadwrus gan hynny, oherwydd ni wyddoch na'r dydd na'r awr.

¹³Vaken fördenskull; ty I veten icke dagen, ej heller stunden.

¹⁴ "Y mae fel dyn a oedd yn mynd oddi cartref ac a alwodd ei weision a rhoi ei eiddo yn eu gofal.

¹⁴Ty det skall ske, likasom när en man som ville fara utrikes kallade till sig sina tjänare och överlämnade åt dem sina ägodelar;

¹⁵ I un fe roddodd bum cod o arian, i un arall ddwy, i un arall un, i bob un yn �l ei allu, ac fe aeth oddi cartref.

¹⁵åt en gav han fem pund, åt en annan två och åt en tredje ett pund, åt var och en efter hans förmåga, och for utrikes.

¹⁶ Ar unwaith aeth yr un a dderbyniodd bum cod a masnachu � hwy, ac fe enillodd atynt bump arall.

¹⁶Strax gick då den som hade fått de fem punden bort och förvaltade dem så, att han med dem vann andra fem pund.

¹⁷ Felly hefyd enillodd yr un a gafodd ddwy god ddwy arall atynt.

¹⁷Den som hade fått de två punden vann på samma sätt andra två.

¹⁸ Ond y sawl a dderbyniodd un god, aeth ef ymaith a chloddio twll yn y ddaear a chuddio arian ei feistr.

¹⁸Men den som hade fått ett pund gick bort och grävde en grop i jorden och gömde där sin herres penningar.

¹⁹ Ymhen cryn dipyn o amser daeth meistr y gweision hynny yn �l ac fe adolygodd eu cyfrifon hwy.

¹⁹En lång tid därefter kom tjänarnas herre hem och höll räkenskap med dem.

²⁰ Daeth yr un a dderbyniodd bum cod a chyflwyno iddo bump arall. 'Meistr,' meddai, 'rhoddaist bum cod o arian yn fy ngofal; dyma bum cod arall a enillais i atynt.'

²⁰Då trädde den fram, som hade fått de fem punden, och bar fram andra fem pund och sade: 'Herre, du överlämnade åt mig fem pund; se, andra fem pund har jag vunnit.'

²¹ 'Ardderchog, fy ngwas da a ffyddlon,' meddai ei feistr wrtho, 'buost yn ffyddlon wrth ofalu am ychydig, fe osodaf lawer yn dy ofal; tyrd i ymuno yn llawenydd dy feistr.'

²¹Hans herre svarade honom: 'Rätt så, du gode och trogne tjänare! När du var satt över det som ringa är, var du trogen; jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.'

²² Yna daeth yr un �'r ddwy god, a dywedodd, 'Meistr, rhoddaist ddwy god o arian yn fy ngofal; dyma ddwy god arall a enillais i atynt.'

²²Så trädde ock den fram, som hade fått de två punden, och sade: 'Herre, du överlämnade åt mig två pund; se, andra två pund har jag vunnit.'

²³ Meddai ei feistr wrtho, 'Ardderchog, fy ngwas da a ffyddlon; buost yn ffyddlon wrth ofalu am ychydig, fe osodaf lawer yn dy ofal; tyrd i ymuno yn llawenydd dy feistr.'

²³Hans herre svarade honom: 'Rätt så, du gode och trogne tjänare! När du var satt över det som ringa är, var du trogen; jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.'

²⁴ Yna daeth yr un oedd wedi derbyn un god, a dywedodd, 'Meistr, gwyddwn dy fod yn ddyn caled, yn medi lle heuodd eraill ac yn casglu lle gwasgarodd eraill.

²⁴Sedan trädde ock den fram, som hade fått ett pund, och sade: 'Herre, jag hade lärt känna dig såsom en sträng man, som vill skörda, där du icke har sått, och inbärga, där du icke har utstrött;

²⁵ Yn fy ofn euthum a chuddio dy god o arian yn y ddaear. Dyma i ti dy eiddo yn �l.'

²⁵och av fruktan för dig gick jag bort och gömde ditt pund i jorden. Se här har du vad dig tillhör.'

²⁶ Atebodd ei feistr ef, 'Y gwas drwg a diog, yr oeddit yn gwybod, meddi, fy mod yn medi lle heuodd eraill ac yn casglu lle gwasgarodd eraill.

²⁶Då svarade hans herre och sade till honom: 'Du onde och late tjänare, du visste att jag vill skörda, där jag icke har sått, och inbärga, där jag icke har utstrött?

²⁷ Dylit felly fod wedi gosod fy arian yn y banc, a buasai fy eiddo wedi ennill llog erbyn i mi ddod i'w hawlio.

²⁷Då borde du också hava satt in mina penningar i en bank, så att jag hade fått igen mitt med ränta, när jag kom hem.

²⁸ Felly cymerwch y god o arian oddi arno a rhowch hi i'r un a chanddo ddeg cod.

²⁸Tagen därför ifrån honom hans pund, och given det åt den som har de tio punden.

²⁹ Oherwydd i bawb y mae ganddo y rhoddir, a bydd ar ben ei ddigon, ond oddi ar yr hwn nad oes ganddo fe gymerir hyd yn oed hynny sydd ganddo.

²⁹Ty var och en som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.

³⁰ A bwriwch y gwas diwerth i'r tywyllwch eithaf; bydd yno wylo a rhincian dannedd.'

³⁰Och kasten den oduglige tjänaren ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.

³¹ "Pan ddaw Mab y Dyn yn ei ogoniant, a'r holl angylion gydag ef, yna bydd yn eistedd ar orsedd ei ogoniant.

³¹Men när Människosonen kommer i sin härlighet, och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron.

³² Fe gesglir yr holl genhedloedd ger ei fron, a bydd ef yn eu didoli oddi wrth ei gilydd, fel y mae bugail yn didoli'r defaid oddi wrth y geifr,

³²Och inför honom skola församlas alla folk och han skall skilja dem från varandra, såsom en herde skiljer fåren ifrån getterna.

³³ ac fe esyd y defaid ar ei law dde a'r geifr ar y chwith.

³³Och fåren skall han ställa på sin högra sida, och getterna på den vänstra.

³⁴ Yna fe ddywed y Brenin wrth y rhai ar y dde iddo, 'Dewch, chwi sydd dan fendith fy Nhad, i etifeddu'r deyrnas a baratowyd ichwi er seiliad y byd.

³⁴Därefter skall Konungen säga till dem som stå på hans högra sida: 'Kommen, I min Faders välsignade, och tagen i besittning det rike som är tillrett åt eder från världens begynnelse.

³⁵ Oherwydd b�m yn newynog a rhoesoch fwyd imi, b�m yn sychedig a rhoesoch ddiod imi, b�m yn ddieithr a chymerasoch fi i'ch cartref;

³⁵Ty jag var hungrig, och I gåven mig att äta; jag var törstig, och I gåven mig att dricka; jag var husvill, och I gåven mig härbärge,

³⁶ b�m yn noeth a rhoesoch ddillad amdanaf, b�m yn glaf ac ymwelsoch � mi, b�m yng ngharchar a daethoch ataf.'

³⁶naken, och I klädden mig; jag var sjuk, och I besökten mig; jag var i fängelse, och I kommen till mig.'

³⁷ Yna bydd y rhai cyfiawn yn ei ateb: 'Arglwydd,' gofynnant, 'pryd y'th welsom di'n newynog a'th borthi, neu'n sychedig a rhoi diod iti?

³⁷Då skola de rättfärdiga svara honom och säga: 'Herre, när sågo vi dig hungrig och gåvo dig mat, eller törstig och gåvo dig att dricka?

³⁸ A phryd y'th welsom di'n ddieithr a'th gymryd i'n cartref, neu'n noeth a rhoi dillad amdanat?

³⁸Och när sågo vi dig husvill och gåvo dig härbärge, eller naken och klädde dig?

³⁹ Pryd y'th welsom di'n glaf neu yng ngharchar ac ymweld � thi?'

³⁹Och när sågo vi dig sjuk eller i fängelse och kommo till dig?'

⁴⁰ A bydd y Brenin yn eu hateb, 'Yn wir, 'rwy'n dweud wrthych, yn gymaint ag ichwi ei wneud i un o'r lleiaf o'r rhain, fy nghymrodyr, i mi y gwnaethoch.'

⁴⁰Då skall Konungen svara och säga till dem: 'Sannerligen säger jag eder: Vadhelst I haven gjort mot en av dessa mina minsta bröder, det haven I gjort mot mig.'

⁴¹ "Yna fe ddywed wrth y rhai ar y chwith, 'Ewch oddi wrthyf, chwi sydd dan felltith, i'r t�n tragwyddol a baratowyd i'r diafol a'i angylion.

⁴¹Därefter skall han ock säga till dem som stå på hans vänstra sida: 'Gån bort ifrån mig, I förbannade, till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar.

⁴² B�m yn newynog ac ni roesoch fwyd imi, b�m yn sychedig ac ni roesoch ddiod imi;

⁴²Ty jag var hungrig, och I gåven mig icke att äta; jag var törstig, och I gåven mig icke att dricka;

⁴³ b�m yn ddieithr ac ni chymerasoch fi i'ch cartref, yn noeth ac ni roesoch ddillad amdanaf, yn glaf ac yng ngharchar ac nid ymwelsoch � mi.'

⁴³jag var husvill, och I gåven mig icke härbärge, naken, och I klädden mig icke, sjuk och i fängelse, och I besökten mig icke.'

⁴⁴ Yna atebant hwythau: 'Arglwydd,' gofynnant, 'pryd y'th welsom di'n newynog neu'n sychedig neu'n ddieithr neu'n noeth neu'n glaf neu yng ngharchar heb weini arnat?'

⁴⁴Då skola också de svara och säga: 'Herre, när sågo vi dig hungrig eller törstig eller husvill eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig icke?'

⁴⁵ A bydd ef yn eu hateb, 'Yn wir, 'rwy'n dweud wrthych, yn gymaint ag ichwi beidio �'i wneud i un o'r rhai lleiaf hyn, nis gwnaethoch i minnau chwaith.'

⁴⁵Då skall han svara dem och säga: 'Sannerligen säger jag eder: Vadhelst I icke haven gjort mot en av dessa minsta, det haven I ej heller gjort mot mig.'

⁴⁶ Ac fe �'r rhain ymaith i gosb dragwyddol, ond y rhai cyfiawn i fywyd tragwyddol."

⁴⁶Och dessa skola då då bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.»