1På den trettende Dag i den tolvte Måned, det er Adar Måned, det er den Dag, da Kongens Befaling og Forordning skulde udføres, den Dag, da Jødernes Fjender havde håbet at kunne overvælde dem, medens det nu omvendt blev Jøderne, der på den Dag skulde overvælde deres Avindsmænd,
1Huan a kha sawm leh nih, Adar kha, huaimah a ni sawm leh thum ni, kumpipa thupiak leh a thubawl tangtunna ding a hongnai lai, Judate melmaten a tung ua vaihawmna neih a kilamet ni uh; hinapi-a lah a hilou lama a hongkilehbuta, Judaten amau mudahte tunga vaihawmna a honneih lai un;
2sluttede Jøderne sig sammen i deres Byer i alle Kong Ahasverus's Lande for at lægge Hånd på dem, der vilde dem ondt; og ingen holdt Stand imod dem, thi Frygt for dem var faldet på alle Folkene.
2Kumpipa Ahasura bial tengteng a khopite uah Judate, amau siatna zongte tunga khut kha dingin, a kikhawm khawm ua: kuamahin lah amaute a nangzou kei uh; mite tengteng tungah lah amaute launa a hongomta ngala.
3Og alle Landenes Fyrster og Satraperne og Statholderne og de kongelige Embedsmænd hjalp Jøderne, thi Frygt for Mordokaj var faldet på dem.
3Huchiin bialte-a lalte leh, gamukmite leh, ukpipate leh kumpina nasem ten, Judate a panpih ua; Mordekai launa lah a tunguah a hongom ngala.
4Thi Mordokaj havde meget at sige ved Kongens Hof, og der gik Ry af ham i alle Lande; thi samme Mordokaj blev mægtigere og mægtigere.
4Kumpipa in ah Mordekai a thupi-a, bial tengtengah a min a thang kheta hi: hiai mipa Mordekai lah a hongthupi semsem ngala.
5Således slog Jøderne løs på alle deres Fjender med Sværdhug, Drab og Ødelæggelse, og de handlede med deres Avindsmænd, som de havde Lyst.
5Huchiin namsaua satin Judaten a melmate tengteng a that ua, thahna leh hihsiatnain, amaute mudahte tungah ahih ding bang uh a hihta uhi.
6I Borgen Susan dræbte og tilintetgjorde Jøderne 500 Mand;
6Huan Susan inpi ah Judate mi za nga a that uh a hihgawp uh.
7og Parsjandata, Dalfon, Aspata,
7Huan Parsandatha te, Dalphon te, Aspahtha te,
8Porata, Adalja, Aridata,
8Poratha te, Adalia te, Aridantha te,
9Parmasjta, Arisaj, Aridaj og Vajezata,
9Parmaste te, Arisai te, Aridai te, Vajezatha te,
10de ti Sønner af Haman, Hammedatas Søn, Jødernes Fjende, dræbte de. Men efter Byttet rakte de ikke Hænderne ud.
10Judate melmapa Hammedatha tapa Haman tapate, a that ua; himahleh gallak ah a khut uh a nga kei uhi.
11Samme dag kom Tallet på dem, der var dræbt i Borgen Susan, Kongen for Øre.
11Huai niin Susan inpi-a thaha om zah kumpipa maah a hontawi uh.
12Da sagde Kongen til Dronning Ester: I Borgen Susan har Jøderne dræbt og tilintetgjort 500 Mand, også Hamans ti Sønner; hvad må de da ikke have gjort i de andre kongelige Landsdele! Dog, hvad er din Bøn? Du skal få den opfyldt. Og hvad er yderligere dit Ønske? Det skal tilstås dig!
12Huan kumpipan kumpinu Esther kiangah, Judate Susan inpisungah mi zanga a that ua a hihsia uh, Haman tapa sawmte toh; kumpipa bial dangte ah bang a chi bawlta phet ding uamah: Khaile, bang na thum a? huan na kianga phal ahi ding: ahihkeileh bang ahia na nget lai? huan na kianga phal ahi, a chi a.
13Ester svarede: Hvis Kongen synes, lad det så også i Morgen tillades Jøderne i Susan at handle som i Dag og lad Hamans ti Sønner blive hængt op i Galger!
13Huan Estherin, Kumpipa lungkimna a hih leh, jingchianga tuni-a thupiak bangbanga gamtang dingin Susana om Judate phal inla, Haman tapa sawmte khailupna khuam ah kikhai le uh, a chi a.
14Da bød Kongen, at det skulde ske; og der udgik en Forordning derom i Susan, og Hamans ti Sønner blev hængt op i Galger.
14Huchiin huchibanga hih ding chiin kumpipan thu a pia: huan Susan ah thubawl a kipe khiaa: huchiin Haman tapa sawmte a khaita uhi.
15Så sluttede Jøderne i Susan sig også sammen på den fjortende Dag i Adar Måned og dræbte 300 Mand i Susan. Men efter Byttet rakte de ikke Hænderne ud.
15Adar kha mah a ni sawm leh li niin Susana om Judate a kikhawm khawm ua, Susan ah mi za thum a that uh; himahleh gallak tungah a khut uh a nga kei uhi.
16Men også de andre Jøder i Kongens Lande sluttede sig sammen og værgede deres Liv og tog Hævn over deres Fjender og dræbte blandt deres Avindsmænd 75000
16Huchiin kumpipa bialtea om Juda dangte a kikhawm khawm ua, a hinna uh a hum ua, a melmate ua kipan khawlna a nei ua, huan amau mudahte lakah mi sing sagih leh sang nga a that ua; himahleh gallak tungah a khut uh a nga kei uh.
17på den trettende Dag i Adar Måned; men efter Byttet rakte de ikke Hænderne ud; og de hvilede på den fjortende og gjorde den til en Gæstebuds- og Glædesdag.
17Adar kha ni sawm leh thumniin hiai tuh hih ahi; huaimah a ni sawm leh li niin, a khawl ua, ankuanglui ni leh kipah niin a bawl uhi.
18Men Jøderne i Susan sluttede sig sammen både den trettende og fjortende Dag i Måoeden og hvilede på den femtende, og den gjorde de til Gæstebuds- og Glædesdag.
18Himahleh Susana om Judate a kikhawm khawm ua a ni sawm leh thum niin, leh a ni sawm leh li niin; huaimah a ni sawm leh nga niin a khawlta ua, ankuanglui ni leh kipah niin a bawl uhi.
19Derfor fejrer Jøderne på Landet, de, der bor i Landsbyerne, den fjortende Dag i Adar Måned som en Glædes-, Gæstebuds- og Festdag, på hvilken de sender hverandre Gaver.
19Huaijiakin kho neutea Judate, kho kulhbanga um louha tengten, Adar kha ni sawm leh li ni kipahna ni leh ankuanglui niin, ni hoih ni, leh a kuakua tantuan kikhakna niin a nei uhi.
20Og Mordokaj nedskrev disse Tildragelser og udsendte Skrivelser til alle Jøder i alle Kong Ahasverus's Lande nær og fjern
20Huan Mordekai hiai thilte a gelha, kumpipa Ahasura bial tengtenga om Judate, gamla leh naiate kiangah a khaka,
21for at gøre det til Pligt for dem hvert År at fejre den fjortende og femtende Adar
21Kum sika, Adar kha ni li leh, huaimah ni sawm leh ni nga ni tang dinga hilhna dingin,
22de Dage, da Jøderne fik Ro for deres Fjender, og den Måned, da deres Trængsel vendtes til Glæde og deres Sorg til en Festdag - at fejre dem som Gæstebuds- og Glædesdage, på hvilke de skulde sende hverandre af deres Mad og de fattige Gaver.
22Judate a melmate ua kipan a khawlni uh, amau adia lungkhamna kipahna a honghihna kha, misi sunna ni hoih a honghihna kha bangin: huai nite ankuangluina leh kipahna ni-a aom ua, tantuante a kuakua a kikhak ua, gentheite kianga thilpiakte piakna a neih theihna ding un.
23Og Jøderne vedtog, at det, som de nu for første Gang havde gjort, og som Mordokaj havde skrevet til dem om, skulde være en fast Skik.
23Huchiin Judaten a patkhitsa bang un leh, Mordekaiin amaute kianga a gelhkhitsa bangin hih dingin a theisiam uh.
24Fordi Agagiten Haman, Hammedatas Søn, alle Jøders Fjende, havde lagt Råd op imod Jøderne om at tilintetgøre dem og kastet Pur - det er Lod - for at ødelægge og tilintetgøre dem,
24Hammedatha tapa Haman, Agag mi, Judate tengteng melmapan Judate tengteng siatna ding amau hihse ding, a ngaihtuaha, amaute hihgawp ding leh, amaute hihse dinga, Pur, huai bel, aisan ahi, a na paih jiakin;
25men Kongen havde, da det kom ham for Øre, givet skriftlig Befaling til, at det onde Råd, Homan havde lagt op mod Jøderne, skulde falde tilbage på hans eget Hoved, og ladet ham og hans Sønner hænge i Galgen,
25Hiamahleh a thu kumpipa ma a hongtunin, a ngaihtuah gilou, Judate siatna dia a ngaihtuah, amah lu tung mahmaha a kibut dingin laikhaktein thu a peta a; huchi-a amah leh a tapate khailupna khuama khai a omna ding un.
26derfor kaldte man de bage Purim efter Ordet Pur. Og derfor, på Grund af alt, hvad Brevet indeholdt, og hvad de selv havde oplevet i så Henseende, og hvad der var tilstødt dem,
26Huchibang a hih jiakin hiai nite Purim, Pur min juiin a sa uhi. Huaijiakin hiai laikhak thute tengteng jiak leh hiai thu tungtang thu a muhsa uh, a tung ua hongtung jiakin.
27gjorde Jøderne det til en fast Skik og Brug for sig selv, deres Efterkommere og alle, som sluttede sig til dem, at de ubrødeligt År efter År skulde fejre de to Dage efter Forskrifterne om dem og til den fastsatte Tid,
27Judaten a hihkip ua, amau tung leh, a suante uh tung leh, amaute huchi banga kizomkhawm bangte tengteng tungah a kisuanta uhi, huchi-a a pel lou hiala, huaia laigelh dungjuia leh, huaia hun sehsa dungjuia, kum chitenga hiai ni nihte a tan theihna ding un;
28og at de Dage skulde ihukommes og fejres i alle Tidsaldre og Slægter, i hvert Laod og hver By, så at disse Purimsdage aldrig skulde gå af Brug hos Jøderne og deres Ihukommelse aldrig ophøre blandt deres Efterkommere.
28Huchi-a hiai nite a khang a khanga, a inkuankuana, bial chiteng leh khopi chitenga theihgige leh tana om theihna dingin; huchi-a hiai Purim nite Judate lak akipana a juau louha, huaite theihgigena leng a suante uh akipan a man louhna dingin.
29Derpå lod Dronning Ester, Abihajils Datter, og Jøden Mordokaj en eftertrykkelig Skrivelse udgå for at stadfæste dette Brev om Purim.
29Huchiin kumpinu Esther, Abiheil tanu leh, Mordekai Juda miin, hiai Purim laikhak nihna sukkipna dingin thuneihna tengtengin a gelhta uhi.
30Og han sendte Breve til alle Jøder i de 127 Lande i Ahasverus's Rige med Freds og Sandheds Ord
30Huan Judate tengteng kiang ah, Ahasura gama bial ja leh sawm nih leh sagihte kiangah, lungmuanna leh thutak thute toh laikhakte a khakta a,
31om at holde disse Purimsdage i Hævd på den fastsatte Tid, således som Jøden Mordokaj og Dronning Ester havde gjort det til Pligt for dem, og således som de havde bundet sig selv og deres Efterkommere til de foreskrevne Faster og Klageråb.
31Hiai Purim nite a hun sehsa uha, Mordekai Juda mi leh kumpinu Estherin huaite pha a sak uh dungjui leh, amau ading leh a suante uh adia, anngawlna leh a kahna thu ua a nahihkip bang ua hihkip dingin.Huchiin Esther thupiakin hiai Purim thute a hihkipa; laibu ah a kigelhta hi.
32Således stadfæstedes disse Purimsforskrifter ved Esters Befaling; og det blev optegnet i en Bog.
32Huchiin Esther thupiakin hiai Purim thute a hihkipa; laibu ah a kigelhta hi.