1(En Bøn af Profeten Hahakkuk. Al-sjigjonot.)
1Jawlnei Habakkuk thumna, Sigionoth toh kituaka bawl.
2HERRE, jeg har hørt dit Ry, jeg har skuet din Gerning, HERRE. Fuldbyrd det i Årenes Løb, åbenbar dig i Årenes Løb, kom Barmhjertighed i Hu under Vreden!
2Aw TOUPA, na tanchin a gen uh ka jaa, ka lau hi; Aw TOUPA, kumte lakah nasep hihhalh ve, kumte lak ah kithei sak ve; thangpaihna chitna theigige-in.
3Gud drager frem fra Teman, den Hellige fra Parans Bjerge. - Sela. Hans Højhed skjuler Himlen, hans Herlighed fylder Jorden.
3Teman akipanin Pathian hongpaita, Paran tanga kipanin Mi Siangthou, a thupinain vante a tuama, amah phatna-in lei a dimta. Selah
4Under ham er Glans som Ild, fra hans Side udgår Stråler; der er hans Vælde i Skjul.
4A tetna vak bang ahi; a khuta kipana nizungte hongsuak hia nei hi; a thilhintheihna huaiah a khuh hi.
5Foran ham vandrer Pest, og efter ham følger Sot.
5A maah hi a paita, a khepekte ah suangkuangthei kuang apai kheta hi.
6Hans Fjed får Jorden til at skælve, hans Blik får Folk til at bæve. De ældgamle Bjerge brister, de evige Høje synker, ad evige Stier går han.
6A dinga, lei a teha; a mu a, namte a hawl jak hi; huan, khantawn tangte hihdalhin a omta ua, khan tawn mualte a kun uh; a paina nidanga bang ahi.
7Kusjans Telte bæver, Telttæpperne i Midjans Land.
7Gimthuaknaa Kusan puaninte ka muta; Midan gam puanjakte a kising hi.
8Er HERREN da vred på Strømmene, gælder din Vrede Strømmene, gælder din Harme Havet, siden du farer frem på dine Heste og dine Vogne drøner.
8Luite tunga TOUPA lungkumlou ahi de aw? luite tunga na hehna om hia, ahihkeileh tuipi tunga na thang paihna, na sakolte tunga na tuanna, hotdamna na kangtalaite tunga na tuan?
9Din Bue kom blottet til Syne, din Buestreng mætter du med Pile. - Sela. Du kløver Jorden i Strømme,
9Na thalpeu a vuak petmaha bawl ahi; namte kiangah kichiamnate thutak ahi uh. selah. Luite-in lei na khangkhamsak hi.
10Bjergene ser dig og skælver. Skyerne nedsender Regnskyl, og Afgrunden løfter sin Røst.
10Tangten nang honmu ua, a lau uh; tui khangin a khenga, tuithukin a aw a suaha, tung sangah a khutte a lik tou hi.
11Solen glemmer at stå op, Månen bliver i sit Bo; de flygter for Skinnet af dine Pile, for Glansen af dit lynende Spyd.
11A omna uah ni leh kha a ding kinken ua; a pai bang un na thalte vak ah, na teipi te zolzol vah ah.
12I Harme skrider du hen over Jorden, du nedtramper Folk i Vrede.
12Hehin gam na pal suak petmaha, thangpaiin namte na chil hi.
13Du drager ud til Frelse for dit Folk, ud for at frelse din Salvede. Du knuser den gudløses Hustag, blotter Grunden til Klippen. - Sela.
13Na mipite hotdamna dingin na kuan khiaa, na sathau nilh hotdamna dingin; giloute in a kipan lutang na hihliama; ngawng chiang pha hialin suangphum na hihse vek. Selah
14Med dit Spyd gennemborer du hans Hoved, bans Høvdinger splittes.
14A galhatte lutang amah chiangte ngeiin na suna; kei hondalh sak dingin pingpei bangin a hongpai uh; nuam a sakna uh gentheite a guka ne khin ding bangin ahi.
15Du tramper hans Heste i Havet, i de mange Vandes Dynd.
15Na sakolte-in tuipi na chila, tuihatte sunvum.
16Jeg hørte det; da bæved min Krop, ved Braget skjalv mine Læber; Edder for i mine Ben, og under mig vakled mine Skridt. Jeg bier på Trængselens Dag over Folket, som volder os Krig.
16Ka jaa, ka gilpi a kisinga, aw ah ka mukte a ling uh; ka guhte ah siatna a hongluta, huan ka mun ah ka linga; buai ni a, amah sim a honpipia hongkuan mite dou dia a hongpai thouh chianga ka lin louhna dingin, dai didein ka ngak ding.
17Thi Figentræet blomstrer ikke, Vinstokken giver intet, Olietræets Afgrøde svigter, Markerne giver ej Føde. Fårene svandt af Folden, i Staldene findes ej Okser.
17Theipi kung pak pha keiin, grep guite ah a gah om lou in; oliv sepgimna vuaksuakin, louten nekding piangsak lou-in; a huanga kipan ganhonte sat khiaka omin, huang-sungah ganta omte kei mahleh;
18Men jeg vil frydes i HERREN, juble i min Frelses Gud.
18Huchiin leng TOUPA ah ka kipak ding, ka hotdamna Pathian ah ka nuam ding hi.Jehova, TOUPA, ka hatna ahi, ka khepekte zukpi khe bangin a bawla, ka mun sangte ah a honvak sak ding hi.
19Den Herre HERREN er min Styrke, han gør mine Fødder som Hindens og lader mig gå på mine Høje. Til Sangmesteren. Med Strengespil.
19Jehova, TOUPA, ka hatna ahi, ka khepekte zukpi khe bangin a bawla, ka mun sangte ah a honvak sak ding hi.