Danish

Paite

John

12

1Seks Dage før Påske kom Jesus nu til Bethania, hvor Lazarus boede, han, som Jesus havde oprejst fra de døde.
1Huan, Paikan Ankuangluina ding ni guk a om nalai a, Jesun misi laka kipana a kaihthoh Lazar omna Bethani khua a hongtung a.
2Der gjorde de da et Aftensmåltid for ham, og Martha vartede op; men Lazarus var en af dem, som sade til Bords med ham.
2Huan, huaiah amaha din nitakan a bawl ua, Marthain nek a bawl hi, Lazar bel a ankuang umpih khat ahi a.
3Da tog Maria et Pund af ægte, såre kostbar Nardussalve og salvede Jesu Fødder og tørrede hans Fødder med sit Hår; og Huset blev fuldt af Salvens Duft.
3Huan, Mariin buk kimkhat spiknardi that namtui manpha tak a hontawia, Jesu khete a nuih a, a samin a khete a nula, huchiin huai thau gimin in tuh a dimta hi.
4Da siger en af hans Disciple, Judas, Simons Søn, Iskariot, han, som siden forrådte ham:
4Himahleh, Iskariot, Juda, a nungjui khat, a mansak dingpan,
5"Hvorfor blev denne Salve ikke solgt for tre Hundrede Denarer og given til fattige?"
5Hiai thau namtui bangdia makhai zathuma juaka mi gentheite kianga pe zolou uh ahia? a chi a.
6Men dette sagde han, ikke fordi han brød sig om de fattige, men fordi han var en Tyv og havde Pungen og bar, hvad der blev lagt deri.
6Mi gentheite a khotuah jiaka huai theu gen ahi kei; guta ahi a, dangka ip a kem a, a sunga koih a lak jel jiak ahi jaw.
7Da sagde Jesus: "Lad hende med Fred, hun har jo bevaret den til min Begravelsesdag!
7Huan, Jesun, Hih hen aw. Ka kivui ni-a dinga a sit a zang ahi, sen hen aw.
8De fattige have I jo altid hos eder; men mig have I ikke altid."
8Mi gentheite na kiang ua om gige ahi ua, kei bel na kiang ua om gige ding ka hi kei, a chi a.
9En stor Skare af Jøderne fik nu at vide, at han var der; og de kom ikke for Jesu Skyld alene, men også for at se Lazarus, hvem han havde oprejst fra de døde.
9Huan, Jesu huaiah a om chih Juda mipi vantangin a na theita ua; huan, a hong ua, Jesu jiak kia hi louin, misi laka kipan a kaihthoh, Lazar mah leng a muh nop jiak uh ahi.
10Men Ypperstepræsterne rådsloge om også at slå Lazarus ihjel:
10Huan, siampu liante Lazar leng hihlum dingin a kikou ua;
11thi for hans Skyld gik mange af Jøderne hen og troede på Jesus.
11amah jiaka Judate tampiin a langkai san ua, Jesun a gintak jiakun.
12Den følgende Dag, da den store Skare, som var kommen til Højtiden, hørte, at Jesus kom til Jerusalem,
12A jingin, ankuangluinaa hong mipi tampiin, Jesu Jerusalem khua ah a hong ding chih a jak un,
13toge de Palmegrene og gik ud imod ham og råbte: "Hosanna! velsignet være den, som kommer, i Herrens Navn, Israels Konge!"
13tum nahte a tawi ua, a dawn dingin a vapawt ua, Hosanna, Toupa mina Israelte Kumpipa hongpai a hampha e, chiin, a kikou ua.
14Men Jesus fandt et ungt Æsel og satte sig derpå, som der er skrevet:
14Huan, Jesun sabengtung nou a mu a, a tungah a tuang a.
15"Frygt ikke, Zions Datter! se, din Konge kommer, siddende på en Asenindes Føl."
15Lau ken, Zion tanu; en in, na Kumpipa, sabengtung nou tunga tuangin, a hongding, chih gelh bangin.
16Dette forstode hans Disciple ikke først; men da Jesus var herliggjort, da kom de i Hu, at dette var skrevet om ham, og at de havde gjort dette for ham.
16Huai thute a tungin a nungjuiten a theisiam keu ua; himahleh, Jesu pahtawia a om nungin, a tanchin ah huai thu gelh ahi chih leh, a tungah huai thilte a na hih ngei uh chih a theita ua.
17Skaren, som var med ham, vidnede nu, at han havde kaldt Lazarus frem fra Graven og oprejst ham fra de døde.
17Huan, Lazar hana kipana a sapkhiakpa, misi laka kipan a kaihthoh laia a kianga mipi omten, a thu a theihpih uhi.
18Det var også derfor, at Skaren gik ham i Møde, fordi de havde hørt, at han havde gjort dette Tegn.
18Huaijiakin ahi, mipiten leng amah a vadawn uh, huai thillamdang a hih chih a thei ngal ua.
19Da sagde Farisæerne til hverandre: "I se, at I udrette ikke noget; se, Alverden går efter ham."
19Huchiin, Pharisaiten, Thei un, bangmah na hih theih louh uh, en un, khovelin amah a juita hi, a kichi ua.
20Men der var nogle Grækere af dem, som plejede at gå op for at tilbede på Højtiden.
20Huan, ankuangluinaa Pathian be dinga hohtoute lakah Grik kuate hiam a om ua;
21Disse gik nu til Filip, som var fra Bethsajda i Galilæa, og bade ham og sagde: "Herre! vi ønske at se Jesus."
21huan huaite Galili gama Bethsaida khuaa mi Philip kiangah a hong ua, a kiangah, Pu, Jesu mu nuam ung, a chi ua, a thum un.
22Filip kommer og siger det til Andreas, Andreas og Filip komme og sige det til Jesus.
22Philipin Andru a honghilha; huan, Andru leh Philipin Jesu a honghilh uh.
23Men Jesus svarede dem og sagde: "Timen er kommen, til at Menneskesønnen skal herliggøres.
23Huan, Jesun a dawnga, a kiang uah, Mihing Tapa pahtawia a omna ding hun a tungta.
24Sandelig, sandelig, siger jeg eder, hvis ikke Hvedekornet falder i Jorden og dør, bliver det ene; men dersom det dør, bærer det megen Frugt.
24Chihtaktakin, chihtaktakin kon hilh ahi, Buh tang leia a kiak a, a sih kei leh, amah kiain a om tawntung hi; a sihin bel, tampiin a gah nak hi.
25Den, som elsker sit Liv, skal miste det; og den, som hader sit Liv i denne Verden, skal bevare det til et evigt Liv.
25Kuapeuh a hinna itin a magsak a; kuapeuh hiai khovela a hinna ngaineuin khantawna hinna ah a vom gige ahi.
26Om nogen tjener mig, han følge mig, og hvor jeg er, der skal også min Tjener være; om nogen tjener mig, ham skal Faderen ære.
26Kuapeuhin ka na a sep leh honjui hen; ka omna ah ka nasempa leng a om ding hi; kuapeuhin ka na a sep leh Pain amah a pahtawi ding hi.
27Nu er min Sjæl forfærdet; og hvad skal jeg sige? Fader, frels mig fra denne Time? Dog, derfor er jeg kommen til denne Time.
27Tun ah ka kha a mangbang hi; bang ka gen dia? Pa, hiai hun lakah honhondam in, ka chi dia hia? Chi lou e. Hiai dinga tu tana na om hiing a.
28Fader herliggør dit Navn!" Da kom der en Røst fra Himmelen: "Både har jeg herliggjort det, og vil jeg atter herliggøre det."
28Pa na min pahtawi in, a chi a. Huchiin vana kipanin aw hongsuaka, Ka pahtawita, ka pahtawi lai ding achia a.
29Da sagde Skaren, som stod og hørte det, at det havde tordnet; andre sagde: "En Engel har talt til ham."
29Huan, mipi a kianga dingten huai a ja ua, Vanpi ging ahi, a chi ua; midangten, Angelin amah a houpih ahi, a chi ua.
30Jesus svarede og sagde: "Ikke for min Skyld er denne Røst kommen, men for eders Skyld.
30Jesun a dawnga, Huai aw keia dia hongsuak ahi kei, noumaua ding ahi jaw.
31Nu går der Dom over denne Verden, nu skal denne Verdens Fyrste kastes ud,
31Tu tuh hiai khovel vaihawmsakna hun ahi; tuin hiai khovel lal paih khiak ahi ding.
32og jeg skal, når jeg bliver ophøjet fra Jorden, drage alle til mig."
32Huan, leia kipana khai kanga ka om leh, mi tengteng kei mah kiangah ka hip ding, a chi a.
33Men dette sagde han for at betegne, hvilken Død han skulde dø.
33Huai thu tuh a sih dingdan theihsakna dia a gen ahi.
34Skaren svarede ham: "Vi have hørt af Loven, at Kristus bliver evindelig, og hvorledes siger da du, at Menneskesønnen bør ophøjes? Hvem er denne Menneskesøn?"
34Huan, mipin a kiangah, Kris khantawnin a om ding chih dan bu ah ka thei uh, Nang, Mihing Tapa khaikanga om ding ahi, bangchi chiha chi na hia? Huai Mihing Tapa tuh kua ahia? a chi ua, adawng ua.
35Da sagde Jesus til dem: "Endnu en liden Tid er Lyset hos eder. Vandrer, medens I have Lyset, for at Mørke ikke skal overfalde eder! Og den, som vandrer i Mørket, ved ikke, hvor han går hen.
35Huan, Jesun a kianguah, Vak na lak uah sawt lou a omtadih hi. Vak na neih lai un vak ah khosa un, huchilouin jaw mialin honlap ding hi. Kuapeuh miala khosain a paina a theikei.
36Medens I have Lyset, tror på Lyset, for at I kunne blive Lysets Børn!" Dette talte Jesus, og han gik bort og blev skjult for dem.
36Vak na neih lai un vak gingta un, vak tate na honghih theihna dingun, a chi a. Huai thute Jesun a gena; huan, apaia, amuh louh dingun a buta.
37Men endskønt han havde gjort så mange Tegn for deres Øjne, troede de dog ikke på ham,
37A ma uah huchi tela tam thillamdang hih mahleh, amah a gingta tuan kei ua:
38for at Profeten Esajas's Ord skulde opfyldes, som han har sagt: "Herre! hvem troede det, han hørte af os, og for hvem blev Herrens Arm åbenbaret?"
38Toupa, ka thu gen uh kuan ahia gingta? Toupa khut leng kua kiangah ahia latsaka a om? chih jawlnei Isai thugen a tun na dingin.
39Derfor kunde de ikke tro, fordi Esajas har atter sagt:
39Hiai jiakin ahi a gintak theih louh uh, Isaiin.
40"Han har blindet deres Øjne og forhærdet deres Hjerte, for at de ikke skulle se med Øjnene og forstå med Hjertet og omvende sig, så jeg kunde helbrede dem."
40Aman a mit uh a hihtaw a, a lung tang uh a hihkhauh a; huchilou injaw a mit un a mu khading ua, a lungtang un a thei kha ding uh, huan, hongkihei nawn khading ua, ken amau ka hihdam khading hi, chih, a gen nawn jiakin.
41Dette sagde Esajas, fordi han så hans Herlighed og talte om ham.
41Isaiin a thupina a muh leh a tanchin thu agen jiakin huai thu a gen hi.
42Alligevel var der dog mange, endogså af Rådsherrerne, som troede på ham; men for Farisæernes Skyld bekendte de det ikke, for at de ikke skulde blive udelukkede af Synagogen;
42Himahleh, heutute laka nangawn tampiin Jesu a gingta ua; a hihhangin Pharisaite jiakin a kipulak nuam kei uh, huchilou injaw kikhopna in ah a nong kha ding uh:
43thi de elskede Menneskenes Ære mere end Guds Ære.
43Pathian pahtawina sangin mihing pahtawina a deih zo ngal ua.
44Men Jesus råbte og sagde: "Den, som tror på mig, tror ikke på mig, men på ham, som sendte mig,
44Huan, Jesu a kikou a, Kuapeuh hon gingta tuh kei gingta ahi kei, honsawlpa gingta ahi jaw.
45og den, som ser mig, ser den, som sendte mig.
45Kuapeuh kei hon mu tuh honsawlpa mu ahi.
46Jeg er kommen som et Lys til Verden, for at hver den, som tror på mig, ikke skal blive i Mørket.
46Vak dia khovela hong ka hi a, kuapeuh kei hon gingta tuh miala a om louhna ding in.
47Og om nogen hører mine Ord og ikke vogter på dem, ham dømmer ikke jeg; thi jeg er ikke kommen for at dømme Verden, men for at frelse Verden.
47Kuapeuh ka thu gen jain, gingta kei mahleh, ken siam louh ka tangsak kei: khovel siam louh tangsak dinga hong ka hi kei a, khovel humbit dinga hong ka hi zo ngala.
48Den, som foragter mig og ikke modtager mine Ord, har den, som dømmer ham; det Ord, som jeg har talt, det skal dømme ham på den yderste Dag.
48Kuapeuh kei hondeih lou a, ka thu gente pom louin, siamlouh tangsak khat a nei ahi, ka thu gen, huai thu mahmahin, ni tawpni chiah amah siamlouh a tang sak ding hi.
49Thi jeg har ikke talt af mig selv; men Faderen, som sendte mig, han har givet mig Befaling om, hvad jeg skal sige, og hvad jeg skal tale.
49Keimah phuahtawmin ka gen ngal keia; Pa honsawlpan ka gen ding leh ka hih ding thu a honpe jaw ahi.Amah thupiak khantawna hinna ahi chih ka thei; huaijiakin thu ka gen, Pa honhilh bang jelin ka gen ahi, a chi a.
50Og jeg ved, at hans Befaling er evigt Liv. Altså, hvad jeg taler, taler jeg således, som Faderen har sagt mig."
50Amah thupiak khantawna hinna ahi chih ka thei; huaijiakin thu ka gen, Pa honhilh bang jelin ka gen ahi, a chi a.