1Og nu udgår følgende Påbud til eder, I Præster;
1Tuin, nou siampute aw, hiai thupiak noua ding ahi.
2Hvie I ikke adlyder og lægger eder på Sinde at holde mit Navn i Ære, siger Hærskarers HERRE, så sender jeg Forbandelse over eder og vender eders Velsignelse til Forbandelse, ja til Forbandelse, fordi I ikke lægger eder det på Sinde.
2Ka min pahtawi dinga, na ngaihkhiak kei ua, lungtanga na koih uleh, huchiin na tunguah hamsia ka hongtungsak dinga, na vualjawlnate uh ka hamsiat khum ding, sepaihte TOUPAN a chi, ahi, lungtanga na koih louh jiak un, ka hamsiat khinta hi.
3Se, jeg afhugger Armen på eder og kaster Skarn i Ansigtet på eder, Skarnet fra eders Højtider, og eders Ofre oven i Købet;
3Ngai un, nou jiakin na chi tuh ka sal dinga, na mai uah ek ka theh thang dinga, na kithoihna ek ngei uh; huchiin huai toh lak mangin na om ding uh.
4og I skal kende, at jeg har sendt eder dette Påbud, fordi jeg har en Pagt med Levi, siger Hærskarers HERRE.
4Huan, hiai thupiak, Levi toh ka thukhun a om theihna dingin, na kiang uah ka honsawlta chih na thei ding uh, sepaihte TOUPAN a chi.
5Min Pagt med ham var, at jeg skulde give ham Liv og Fred, og han skulde frygte mig og bæve for mit Navn;
5Hinna leh lungmuanna ka thukhun amah toh a om hi, a kihtak theihna dingin a kiangah a maute ka peta a, kei a honkihta a, ka min a zahtak mahmah hi.
6Sandheds Lære var i hans Mund, Svig fandtes ikke på hans Læber; i Fred og Sanddruhbed vandrede han med mig, og mange holdt han fra Brøde.
6Thudik dan a kam sungah a oma, diktatlouhna a mukha a kimu kei hi; lungmuannaleh tannaah ka thu a juia, gitlouhnaa kipanin tampi a kihei mang sak hi.
7Thi Præstens Læber vogter på Kundskab, og Vejledning søger man af hans Mund; thi han er Hærskarers HERREs Sendebud.
7Siampu mukten theihna a kem un, a kamah dan thu a zong ding uh ahi hima; amah lah sepaihte TOUPA sawltak ahi ngala.
8Men I veg bort fra Vejen; mange har I bragt til Fald ved eders Vejledning, Levis Pagt har I ødelagt, siger Hærskarers HERRE.
8Himahleh lampi akipana pialsakin na om ua; tampi danah na kisui puk sak uh; Levi thukhun na suseta uhi, sepaihte TOUPAN a chi.
9Derfor har jeg også gjort eder ringeagtede og oversete af alt Folket, fordi I ikke tager Vare på mine Veje eller bryder eder om Loven.
9Huaijiakin, ka lampite na zuih louh dungjuiun, dana mite deihsak tuam na neih jawk jiakun, ken leng mipite tengteng maah zahpihhuai leh daiin ka hon bawlta hi.
10Har vi ikke alle en og samme Fader, er det ikke en og samme Gud, som bar skabt os? Hvorfor er vi da troløse mod hverandre, så vi vanhelliger vore Fædres Pagt?
10I vek un pa khat i neikei ua hia? Pathian khatin honsiam ka hia? bangdia lepchiah taka mi chihin a unau siatna dinga hih i hi ua, i pipute uh thukhun hihninin?
11Juda er troløst, og Vederstyggelighed øves i Israel og Jerusalem; thi Juda vanhelliger den Helligdom, HERREN elsker, og tager en fremmed Guds Datter til Ægte.
11Judain lepchiahtak in a hihtaa, Israel ah leh Jerusalem ah kihhuai hihin a om hi, Judain Pathian munsiangthou a it, a hihnintaa, theihlouh pathian tanu a kitenpihta ngala,
12HERREN unddrage den Mand. som gør sligt, en til at våge og svare i Jakobs Telte og en til at frembære Offergave for Hærskarers HERRE!
12TOUPAN hiai thil hihpa, sinsakpa leh sinsaka ompa, Jakob puanin akipan leh, sepaihte TOUPA laka thillat lanpa a sat khe ding hi.
13Og for det andet gør l dette: I hyller HERRENs Alter i Tårer, Gråd og Klage, så han ikke mere vender sig til Offergaven eller med Glæde modtager Gaver af eders Hånd.
13Huan, hiai na hih nawn uh; TOUPA maitam khitui, kah leh thumnain na khuh ua, thillat a limsak nawn louha, na khut ua kipana deihsakna toh san leng a san nawn louh tan phain.
14Og I spørger: "Hvorfor?" Fordi HERREN var Vidne mellem dig og din Ungdomshustru, mod hvem du har været troløs, skønt hun hører til dit Folk og deler din Tro.
14Hinapi in lah, Bangdingin? a chi ua. Na tuailai ji, lepchiahtaka na bawl, na kithuahpihnu hiin, na thukhun ji hinapiin, amah leh nang kikalah TOUPA theihpihpa a hihkhit tak jiakin.
15Således gør ingen, så længe der er Ånd i ham. Hvorledes har det sig med ham? Han ønsker Afkom for Gud. Så tag Vare på eders Ånd, og ingen være troløs imod sin Ungdomshustru!
15Pathianin nih tuh sa khatin honbawl kei mo? Khatin na kha honbawlsakin, a hingsak kei mo? Bangachia khat? pathianlimsak chi a zong ahi. Huaijiakin hih kei uhen.
16Thi jeg hader Skilsmisse, siger HERREN, Israels Gud, og at man hyller sin Klædning i Uret, siger Hærskarers HERRE. Så tag eder i Vare for eders Ånds Skyld og vær ikke troløse!
16Koih mang ka ut louh jiakin, TOUPA Israel Pathianin a chi, hiamgamnaa a puansilh khuh amah mipa, sepaihte TOUPAN a chi; huaijiakin, lepchiahtaka hihlou dingin, na kha thu uah pilvang un.Na thu un TOUPA na hihgimta uh, koiah ka honhihgim ua eita? na chi lai ua, Michih gilou hih TOUPA mitmuhin a hoiha, huan huaite ah amah a kipak hi, na chihna uah, ahihkeileh vaihawmna Pathian kaw om ahia? na chihna uah
17I trætter HERREN med eders Ord. Og I spørger: "Hvorved trætter vi?" Ved at sige: "Enhver som gør ondt, er god i HERRENs Øjne; i dem har han Behag; hvor er ellers Dommens Gud?"
17Na thu un TOUPA na hihgimta uh, koiah ka honhihgim ua eita? na chi lai ua, Michih gilou hih TOUPA mitmuhin a hoiha, huan huaite ah amah a kipak hi, na chihna uah, ahihkeileh vaihawmna Pathian kaw om ahia? na chihna uah