1Al la hxorestro. Por basuloj. Psalmo de David. Helpu, ho Eternulo, cxar malaperis piuloj Kaj maloftigxis fideluloj inter la homidoj.
1För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David.
2Malveron ili parolas unuj al aliaj, Vortojn flatajn el koro hipokrita.
2Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.
3La Eternulo ekstermu cxiun flatan busxon Kaj langon fanfaronantan,
3De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.
4Tiujn, kiuj diras:Per nia lango ni venkos, Nia busxo estas kun ni; kiu estas sinjoro super ni?
4HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,
5CXar prematoj estas ruinigataj kaj malfelicxuloj gxemas, Tial nun Mi Min levos, diras la Eternulo; Mi donos savon al tiuj, kiuj sopiras pri gxi.
5dem som säga: »Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?»
6La paroloj de la Eternulo estas paroloj puraj, Argxento, purigita en tera fandujo kaj sepfoje refandita.
6»Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp», säger HERREN; »jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter.»
7Vi, ho Eternulo, konservos ilin, Vi gardos nin kontraux cxi tiu generacio por eterne.
7HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.
8CXirkauxe aperas multe da malpiuloj, Kiam malnobleco altigxas inter la homidoj.
8Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen.
9Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.