¹Al la hxorestro. Psalmo de David. Ho Eternulo, Vi min esploras kaj min konas.

¹För sångmästaren; av David; en psalm. HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.

²Vi scias, kiam mi sidas kaj kiam mi levigxas; Vi komprenas mian penson de malproksime.

²Evad jag sitter eller uppstår, vet du det; du förstår mina tankar fjärran ifrån.

³Kiam mi iras kaj kiam mi ripozas, Vi estas cxirkaux mi, Kaj cxiujn miajn vojojn Vi konas.

³Evad jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen.

⁴CXar antaux ol trovigxas vorto sur mia lango, Jen, ho Eternulo, Vi cxion jam scias.

⁴Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.

⁵De malantauxe kaj de antauxe Vi cxirkauxbaris min Kaj metis sur min Vian manon.

⁵Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.

⁶Mirinda estas por mi tia sciado, tro alta; Mi gxin ne povas kompreni.

⁶En sådan kunskap är mig alltför underbar; den är mig för hög, jag kan icke begripa den.

⁷Kien mi iros for de Via spirito? Kaj kien mi kuros for de Via vizagxo?

⁷Vart skall jag gå för din Ande, och vart skall jag fly för ditt ansikte?

⁸Se mi levigxos al la cxielo, Vi estas tie; Se mi kusxigxos en SXeol, jen Vi tie estas.

⁸Fore jag upp till himmelen, så är du där, och bäddade jag åt mig i dödsriket, se, så är du ock där.

⁹CXu mi okupos la flugilojn de la matenrugxo, CXu mi logxigxos sur la rando de la maro:

⁹Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet,

¹⁰Ankaux tie Via mano min kondukos, Kaj Via dekstra mano min tenos.

¹⁰så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.

¹¹Se mi diros:Mallumo min kovros, Kaj la lumo cxirkaux mi farigxos nokto:

¹¹Och om jag sade: »Mörker må betäcka mig och ljuset bliva natt omkring mig»,

¹²Ecx mallumo ne mallumas antaux Vi, Kaj la nokto lumas kiel tago; Mallumo farigxas kiel lumo.

¹²så skulle själva mörkret icke vara mörkt för dig, natten skulle lysa såsom dagen: ja, mörkret skulle vara såsom ljuset.

¹³CXar Vi kreis mian internajxon, Formis min en la ventro de mia patrino.

¹³Ty du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv.

¹⁴Mi gloras Vin, cxar mi estas mirinde kreita; Mirindaj estas Viaj kreitajxoj, Kaj mia animo tion bone konscias.

¹⁴Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl.

¹⁵Ne estis kasxitaj antaux Vi miaj ostoj, Kiam mi estis kreata en kasxiteco, Kiam mi estis formata en la profundo de la tero.

¹⁵Benen i min kropp voro icke förborgade för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.

¹⁶Mian embrion vidis Viaj okuloj, Kaj en Via libro estis enskribitaj cxiuj tagoj destinitaj, Kiam ankoraux ecx unu ne ekzistis.

¹⁶Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit.

¹⁷Kiel grandvaloraj estas por mi Viaj pensoj, ho Dio! Kiel granda estas ilia nombro!

¹⁷Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald!

¹⁸Se mi ilin kalkulus, ili estus pli multaj ol la sablo; Kiam mi vekigxas, mi estas ankoraux kun Vi.

¹⁸Skulle jag räkna dem, så vore de flera än sanden; när jag uppvaknade, vore jag ännu hos dig.

¹⁹Mortigu, ho Dio, la malvirtulojn, Kaj sangaviduloj forigxu de mi!

¹⁹Gud, o att du ville dräpa de ogudaktiga! Ja, måtte de blodgiriga vika bort ifrån mig,

²⁰Ili parolas pri Vi malice, Kaj Viaj malamikoj levigxas por trompo.

²⁰de som tala om dig med ränker i sinnet, de som hava bragt dina städer i fördärv!

²¹Viajn malamantojn, ho Eternulo, mi ja malamas, Kaj Viajn kontrauxulojn mi abomenas.

²¹Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke känna leda vid dem som stå dig emot?

²²Per ekstrema malamo mi ilin malamas; Ili farigxis por mi malamikoj.

²²Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit.

²³Esploru min, ho Dio, kaj konu mian koron; Provu min kaj sciu miajn pensojn.

²³Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar,

²⁴Kaj rigardu, cxu mi estas sur malbona vojo, Kaj gvidu min sur la vojo de eterneco.

²⁴och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen.