¹Kanto-psalmo de la Korahxidoj. Granda estas la Eternulo, Kaj tre glora en la urbo de nia Dio, Sur Lia sankta monto.

¹En sång, en psalm av Koras söner.

²Bela altajxo, gxojiga por la tuta tero Estas la monto Cion, en la norda regiono, La urbo de la granda Regxo.

²Stor är HERREN och högt lovad, i vår Guds stad, på sitt heliga berg.

³Dio estas konata en gxiaj palacoj, kiel rifugxejo.

³Skönt höjer det sig, hela jordens fröjd, berget Sion längst uppe i norr, den store konungens stad.

⁴Jen kolektigxis la regxoj, Sed cxiuj kune foriris.

⁴Gud har i dess palatser gjort sig känd såsom ett värn.

⁵Ili vidis kaj ekmiris, Konfuzigxis kaj forkuris.

⁵Ty se, konungarna församlade sig, tillhopa drogo de fram.

⁶Teruro ilin atakis, Tremo, kiel cxe akusxantino.

⁶De sågo det, då häpnade de; de förskräcktes, de flydde.

⁷Per orienta vento Vi ruinigis la sxipojn de Tarsxisx.

⁷Bävan grep dem där, ångest lik en barnaföderskas.

⁸Kion ni auxdis, tion ni vidis En la urbo de la Eternulo Cebaot, en la urbo de nia Dio; Dio fortikigu gxin por cxiam! Sela.

⁸Så krossar du Tarsis-skepp med östanvinden.

⁹Ni meditis, ho Dio, pri Via boneco, Interne de Via templo.

⁹Såsom vi hade hört, så fingo vi se det, i HERREN Sebaots stad, i vår Guds stad; Gud håller den vid makt till evig tid. Sela.

¹⁰Kiel Via nomo, ho Dio, Tiel Via gloro estas en la finoj de la tero; Plena de justeco estas Via dekstra mano.

¹⁰Vi tänka, o Gud, på din nåd, när vi stå i ditt tempel.

¹¹GXoju la monto Cion, GXoju la filinoj de Jehuda, Pro Via jugxoj.

¹¹Såsom ditt namn, o Gud, så når ock ditt lov intill jordens ändar; din högra hand är full av rättfärdighet.

¹²Iru cxirkaux Cion kaj cxirkauxrigardu gxin, Kalkulu gxiajn turojn.

¹²Sions berg glädje sig, Juda döttrar fröjde sig, för dina domars skull.

¹³Atentu gxiajn fortikajxojn, Vizitu gxiajn palacojn, Por ke vi rakontu al estonta generacio.

¹³Gån omkring Sion och vandren runt därom, räknen dess torn;

¹⁴CXar jen estas Dio, nia Dio, por cxiam kaj eterne; Li estos nia kondukanto gxis la morto.

¹⁴given akt på dess murar, skriden genom dess palatser, så att I kunnen förtälja därom för ett kommande släkte.

¹⁵Ty sådan är Gud, vår Gud, alltid och evinnerligen; intill döden skall han ledsaga oss.