¹Al la hxorestro. Por kordaj instrumentoj. Instruo de David. Auxskultu, ho Dio, mian pregxon, Kaj ne kasxu Vin de mia petego.

¹För sångmästaren, med strängaspel; en sång av David.

²Atentu min, kaj respondu al mi; Mi gxemas en mia malgxojo, kaj mi ploregas,

²Lyssna, Gud, till min bön, och fördölj dig icke för min åkallan.

³Pro la kriado de la malamiko, Pro la premado de la malbonulo, CXar ili preparas kontraux mi malicon Kaj kolere min malamas.

³Akta på mig och svara mig. I mitt bekymmer är jag utan ro och måste klaga,

⁴Mia koro tremas en mi; Kaj teruroj de morto min atakis;

⁴vid fiendens rop, vid den ogudaktiges skri. Ty de vilja draga fördärv över mig, och i vrede ansätta de mig.

⁵Timo kaj tremo venis sur min, Kaj konsternego min kovris.

⁵Mitt hjärta ängslas i mitt bröst, och dödens fasor hava fallit över mig.

⁶Kaj mi diris:Ho, se mi havus flugilojn kiel kolombo! Mi forflugus kaj mi ie eklogxus;

⁶Fruktan och bävan kommer över mig, och förfäran övertäcker mig.

⁷Malproksimen mi forigxus, Mi eklogxus en dezerto. Sela.

⁷Därför säger jag: Ack att jag hade vingar såsom duvan! Då skulle jag flyga bort och söka mig ett bo.

⁸Mi rapidus al rifugxejo For de ventego kaj fulmotondro.

⁸Ja, långt bort skulle jag fly, jag skulle taga härbärge i öknen. Sela.

⁹Pereigu, ho mia Sinjoro, disigu ilian langon; CXar mi vidas rabadon kaj malpacon en la urbo.

⁹Jag skulle skynda att söka mig en tillflykt undan stormvind och oväder.

¹⁰Tage kaj nokte ili cxirkauxas gxiajn murojn; Kaj malbonfaroj estas interne de gxi;

¹⁰Fördärva dem, Herre; gör deras tungor oense. Ty våld och genstridighet ser jag i staden.

¹¹Pereigemo estas interne de gxi, Kaj trompo kaj falso ne forlasas gxian straton.

¹¹Dag och natt gå de omkring den, ovanpå dess murar, ondska och olycka råda därinne;

¹²Ne malamiko min ja insultas-mi tion tolerus; Ne mia malamanto tenas sin grande kontraux mi-mi kasxus min de li;

¹²ja, fördärv råder därinne, och från dess torg vika icke förtryck och svek.

¹³Sed vi, kiu estas tia sama homo, kiel mi, Mia amiko, mia kamarado,

¹³Se, det är icke en fiende som smädar mig, det kunde jag fördraga; det är icke min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig undan.

¹⁴Vi, kun kiu ni kune intime paroladis, Iradis en la domon de Dio en la homamaso.

¹⁴Nej, du gör det, du som var min jämlike, min vän och förtrogne,

¹⁵La morto ilin kaptu, Ili iru vivaj en SXeolon; CXar malbonagado estas en iliaj logxejoj, en ilia mezo.

¹⁵du som levde med mig i ljuvlig förtrolighet, du som i Guds hus gick med mig i högtidsskaran.

¹⁶Mi vokas al Dio, Kaj la Eternulo min savos.

¹⁶Döden komme över dem oförtänkt, levande fare de ned i dödsriket; ty ondska råder i deras boning, i deras hjärtan.

¹⁷Vespere kaj matene kaj tagmeze mi plendas kaj gxemas; Kaj Li auxskultas mian vocxon.

¹⁷Men jag ropar till Gud; HERREN skall frälsa mig.

¹⁸Li liberigis pace mian animon de atako kontraux mi, Kiam ili grandanombre estis kontraux mi.

¹⁸Afton och morgon och middag vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga, och han skall höra min röst.

¹⁹Dio auxskultos, kaj Li humiligos ilin, La vivanto de eterne; Sela. CXar ili ne sxangxigxas Kaj ili ne timas Dion.

¹⁹Han förlossar min själ och skaffar henne ro, så att de icke komma vid mig; ty de äro många, som stå mig emot.

²⁰Li metis sian manon sur siajn amikojn, Li rompis sian interligon;

²⁰Gud skall höra det och giva dem svar, han som sitter på sin tron av ålder. Sela. Ty de vilja icke ändra sig, och de frukta ej Gud.

²¹Pli glata ol butero estas lia busxo, Sed milito estas en lia koro; Liaj vortoj estas pli delikataj ol oleo, Sed ili estas nudigitaj glavoj.

²¹Den mannen bär händer på sin vän; han bryter sitt förbund.

²²Metu vian sxargxon sur la Eternulon, Kaj Li vin subtenos; Neniam Li lasos fali piulon.

²²Orden i hans mun äro hala såsom smör, men stridslust fyller hans hjärta; hans ord äro lenare än olja, dock äro de dragna svärd.

²³Vi, ho Dio, malsuprenigos ilin en la foson de pereo; La homoj de sango kaj falso ne atingos la duonon de siaj tagoj; Sed mi fidas Vin.

²³Kasta din börda på HERREN, han skall uppehålla dig; han skall i evighet icke tillstädja att den rättfärdige vacklar.

²⁴Gud, du skall störta dem ned i gravens djup; de blodgiriga och falska skola ej nå sin halva ålder. Men jag förtröstar på dig.