¹Mi do vin petas, fratoj, pro la kompatoj de Dio, ke vi prezentu viajn korpojn kiel vivantan oferon, sanktan, placxantan al Dio, kio estas via racia servo.

¹Så förmanar jag nu eder, mina bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära edra kroppar till ett levande, heligt och Gud välbehagligt offer -- eder andliga tempeltjänst.

²Kaj ne konformigxu al cxi tiu mondo; sed aliformigxu per renovigado de via menso, por ke vi provu, kio estas la bona kaj aprobinda kaj perfekta volo de Dio.

²Och skicken eder icke efter denna tidsålders väsende, utan förvandlen eder genom edert sinnes förnyelse, så att I kunnen pröva vad som är Guds vilja, vad som är gott och välbehagligt och fullkomligt.

³CXar mi diras al cxiu el vi, per la graco al mi donita, ke li ne tro estimu sin, sed estimu sin kun modereco, laux mezuro de la fido, kiun Dio disdonis al cxiu.

³Ty i kraft av den nåd som har blivit mig given, tillsäger jag var och en av eder att icke hava högre tankar om sig än tillbörligt är, utan tänka blygsamt, i överensstämmelse med det mått av tro som Gud har tilldelat var och en.

⁴CXar kiel ni havas multajn membrojn en unu korpo, kaj ne cxiuj membroj havas la saman funkcion,

⁴Ty såsom vi i en och samma kropp hava många lemmar, men alla lemmarna icke hava samma förrättning,

⁵tiel same ni multaj estas unu korpo en Kristo, kaj cxiuj aparte membroj unu de alia.

⁵så utgöra ock vi, fastän många, en enda kropp i Kristus, men var för sig äro vi lemmar, varandra till tjänst.

⁶Sed havante donacojn diversajn laux la graco donita al ni, cxu profetadon, ni profetu laux la mezuro de nia fido;

⁶Och vi hava olika gåvor, alltefter den nåd som har blivit oss given. Har någon profetians gåva, så bruke han den efter måttet av sin tro;

⁷aux servadon, ni laboru en nia servado; aux instruanto, en sia instruado;

⁷har någon fått en tjänst, så akte han på tjänsten; är någon satt till lärare, så akte han på sitt lärarkall;

⁸aux admonanto, en sia admonado; la disdonanto agu malavare, la administranto kun diligenteco, la kompatanto kun gxojo.

⁸är någon satt till att förmana, så akte han på sin plikt att förmana. Den som delar ut gåvor, han göre det med gott hjärta; den som är satt till föreståndare, han vare det med nit; den som övar barmhärtighet, han göre det med glädje.

⁹Via amo estu sen hipokriteco. Abomenu tion, kio estas malbona; algluigxu al la bona.

⁹Eder kärlek vare utan skrymtan; avskyn det onda, hållen fast vid det goda.

¹⁰En fratamo estu kore unuigitaj unu al alia, honore preferantaj unu la alian;

¹⁰Älsken varandra av hjärtat i broderlig kärlek; söken överträffa varandra i inbördes hedersbevisning.

¹¹en diligenteco ne malviglaj, en spirito fervoraj, servantaj la Sinjoron;

¹¹Varen icke tröga, där det gäller nit; varen brinnande i anden, tjänen Herren.

¹²en espero gxojaj, en aflikto paciencaj, en pregxado persistaj;

¹²Varen glada i hoppet, tåliga i bedrövelsen, uthålliga i bönen.

¹³kotizantaj por la bezonoj de la sanktuloj, sekvantaj gastamecon.

¹³Tagen del i de heligas behov. Varen angelägna om att bevisa gästvänlighet.

¹⁴Benu tiujn, kiuj vin persekutas; benu, kaj ne malbenu.

¹⁴Välsignen dem som förfölja eder; välsignen, och förbannen icke.

¹⁵GXoju kun gxojantoj, ploru kun plorantoj.

¹⁵Glädjens med dem som äro glada, gråten med dem som gråta.

¹⁶Estu simpatiaj unu al alia. Ne pripensadu altajn aferojn, sed klinadu vin al humilaj aferoj. Ne opiniu vin sagxaj.

¹⁶Varen ens till sinnes med varandra. Haven icke edert sinne vänt till vad högt är, utan hållen eder till det som är ringa. Hållen icke eder själva för kloka.

¹⁷Redonu al neniu malbonon pro malbono. Celu aprobindajxojn antaux cxiuj homoj.

¹⁷Vedergällen ingen med ont för ont. Vinnläggen eder om vad gott är inför var man.

¹⁸Se estos eble, restu pacaj viaparte kun cxiuj homoj.

¹⁸Hållen frid med alla människor, om möjligt är, och så mycket som på eder beror.

¹⁹Ne vengxu vin, amataj, sed cedu lokon al kolero; cxar estas skribite:CXe Mi estas vengxo, Mi repagos, diras la Sinjoro.

¹⁹Hämnens icke eder själva, mina älskade, utan lämnen rum för vredesdomen; ty det är skrivet: »Min är hämnden, jag skall vedergälla det, säger Herren.»

²⁰Sed se via malamiko malsatas, donu al li mangxi; se li soifas, donu al li trinki; cxar tion farante, fajrajn karbojn vi kolektos sur lia kapo.

²⁰Fastmer, »om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, om han är törstig, så giv honom att dricka; ty om du så gör, samlar du glödande kol på hans huvud.»

²¹Ne venkigxu de malbono, sed venku malbonon per bono.

²¹Låt dig icke övervinnas av det onda, utan övervinn det onda med det goda.