French 1910

Paite

Genesis

41

1Au bout de deux ans, Pharaon eut un songe. Voici, il se tenait près du fleuve.
1Huan, kum nih vengveng nungin hichi ahia, Pharo in mang a neia; huan, ngaiin, lui gei ah ana dinga.
2Et voici, sept vaches belles à voir et grasses de chair montèrent hors du fleuve, et se mirent à paître dans la prairie.
2Huan, ngaiin, bawngpi sagih hoih taktak thau taktak tui akipan in a hongpawt khe tou ua, loupa nou lakah a hongta uh.
3Sept autres vaches laides à voir et maigres de chair montèrent derrière elles hors du fleuve, et se tinrent à leurs côtés sur le bord du fleuve.
3Huan, ngaiin, bawngpi dang sagih kil theuthou gawng gemgom a hongpawt khe tou nawn ua, bawngpi dangte kiangah lui gei ah a hong ding uhi.
4Les vaches laides à voir et maigres de chair mangèrent les sept vaches belles à voir et grasses de chair. Et Pharaon s'éveilla.
4Huan, bawngpi kil theuthou ten bawngpi hoih taktak thau taktak te a gai maimah uhi.
5Il se rendormit, et il eut un second songe. Voici, sept épis gras et beaux montèrent sur une même tige.
5Huchiin, Pharo a khangloua a. Huan, a ihmu nawna, mang a nei nawn a: huan, ngaiin, buh a kung khat a h vui sagih lian pipi hoih liahliah a hong om khia a.
6Et sept épis maigres et brûlés par le vent d'orient poussèrent après eux.
6Huan, ngaiin, huai nungin vui sagih ngat gigeuh suahlam huih nuai ek a hing om khe nawna,
7Les épis maigres engloutirent les sept épis gras et pleins. Et Pharaon s'éveilla. Voilà le songe.
7Huan, vui ngat gigeuh ten vui sagih lian pipi hoih liahliah te a valh khin maimah ua. Huan, Pharo a khangloua a; huan, ngaiin, mang ana hi hi.
8Le matin, Pharaon eut l'esprit agité, et il fit appeler tous les magiciens et tous les sages de l'Egypte. Il leur raconta ses songes. Mais personne ne put les expliquer à Pharaon.
8Huan, a jingin hichi ahia, a lungsim a buai mahmah a; hichiin, mi a sawl a, Aigupta gama mitkhialdawi siam tengteng leh mipil tengteng a sam khawm a: huan, Pharo in a mang amau a na hilh a; himahleh Pharo hilhchian thei kuamah lah a om ngal kei ua.
9Alors le chef des échansons prit la parole, et dit à Pharaon: Je vais rappeler aujourd'hui le souvenir de ma faute.
9Huchih laiin uain pia heutupen in Pharo kiangah, tuni in ka mohdan te ka honthei kheta:
10Pharaon s'était irrité contre ses serviteurs; et il m'avait fait mettre en prison dans la maison du chef des gardes, moi et le chef des panetiers.
10Pharo a sikhate tungah a heh a, huchiin vengmi pawl heutu in ah kei leh tanghou bawl heutupen a hon tangsak a:
11Nous eûmes l'un et l'autre un songe dans une même nuit; et chacun de nous reçut une explication en rapport avec le songe qu'il avait eu.
11Huan, kei leh aman jan khat mang ke nei ua, mang khiakna tuam tuak ahi ka mat uh.
12Il y avait là avec nous un jeune Hébreu, esclave du chef des gardes. Nous lui racontâmes nos songes, et il nous les expliqua.
12Huan, huailai ah ka kiangah vengmi pawl heutu sikha, Hebru mi, tangval khat a om a; huan, amah ka hilh ua, aman ka mangte uh a hilhchian ta hi; ka mang bang tuaktuak un ahi a hon hilhchet.
13Les choses sont arrivées selon l'explication qu'il nous avait donnée. Pharaon me rétablit dans ma charge, et il fit pendre le chef des panetiers.
13Huan, hichi ahia; kei bel ka nasep mah a hon semsak nawn a, amah bel a khaita a, achia.
14Pharaon fit appeler Joseph. On le fit sortir en hâte de prison. Il se rasa, changea de vêtements, et se rendit vers Pharaon.
14Huchiin, Pharoin Joseph a samsak pah ngala, huchiin kintakin kokhuk akipan a pikheta ua: huan, a kimet ngila, a puansilh a kheka, Pharo kiangah a valutta hi.
15Pharaon dit à Joseph: J'ai eu un songe. Personne ne peut l'expliquer; et j'ai appris que tu expliques un songe, après l'avoir entendu.
15Huan, Pharo in Joseph kiangah, mang ka neia, a hilhchian thei kuamah a om kei ua, nang bel mang a thu na theih leh na hilhchian thei chih na tungtang mi gen ka naja a, achia.
16Joseph répondit à Pharaon, en disant: Ce n'est pas moi! c'est Dieu qui donnera une réponse favorable à Pharaon.
16Huan, Joseph in Pharo a dawnga, huai ahihleh keia om ahikei hi, Pathianin Pharo lungmuanhuai takin a dawng zaw ding, achia.
17Pharaon dit alors à Joseph: Dans mon songe, voici, je me tenais sur le bord du fleuve.
17Huan, Pharo in Joseph kiangah, ka mangin, ngaiin, lui gei ah ka na dinga:
18Et voici, sept vaches grasses de chair et belles d'apparence montèrent hors du fleuve, et se mirent à paître dans la prairie.
18Hua, ngaiin, bawngpi sagih thau taktak hoih pipi tuia kipan in a hongpawt khetou ua, loupanou lakah ana ta ua:
19Sept autres vaches montèrent derrière elles, maigres, fort laides d'apparence, et décharnées: je n'en ai point vu d'aussi laides dans tout le pays d'Egypte.
19Huan, bawngpi dang sagih ginalou leh deih huailou leh gawng siatsuat, huchibang tela hoihlou Aigupta gam tengteng a leng ka muh ngeilouh, nung uah a hong pawt khetou nawn ua:
20Les vaches décharnées et laides mangèrent les sept premières vaches qui étaient grasses.
20Huan, bawngpi gawng siatsuat deih huailou pipiten bawngpi sagih thau taktak hongpawt masa te a hon gai maimah ua:
21Elles les engloutirent dans leur ventre, sans qu'on s'aperçût qu'elles y fussent entrées; et leur apparence était laide comme auparavant. Et je m'éveillai.
21Huan, a gaih khit nung un leng a ne uh chih a kithei tuan keia: a tunglai mah bangin deih huailou takin a om lailai uhi. Huchiin ka khangloua ta hi.
22Je vis encore en songe sept épis pleins et beaux, qui montèrent sur une même tige.
22Huan, ka mangin, ngaiin, buh kung khat ah vui sagih lian pipi, hoih pipi a hong om khia a:
23Et sept épis vides, maigres, brûlés par le vent d'orient, poussèrent après eux.
23Huan, ngaiin, huai nungin vui sagih vuai niangnuang, neu chikchik, suahlam huih in a nuai a hong om khe nawn ua:
24Les épis maigres engloutirent les sept beaux épis. Je l'ai dit aux magiciens, mais personne ne m'a donné l'explication.
24Huan, vui ngat ngingeuh ten vui sagih hoih taktak te a valh khit maimah uh ka mu a: huan, mitkhialdawi siamte ka hilh a, himahleh hon hilhchian thei lah kuamah a om tuan ngal kei ua, chiin, a gen hi.
25Joseph dit à Pharaon: Ce qu'a songé Pharaon est une seule chose; Dieu a fait connaître à Pharaon ce qu'il va faire.
25Huan, Joseph in, Pharo kiangah, Pharo mang jaw khat ahi: Pathian in hih dia a kisak Pharo theisak eive.
26Les sept vaches belles sont sept années: et les sept épis beaux sont sept années: c'est un seul songe.
26Bawng sagih hoih taktak te kum sagih ahi ua; vui sagih hoih taktak te leng kum sagih ahi uh: mang bel khat ahi hi.
27Les sept vaches décharnées et laides, qui montaient derrière les premières, sont sept années; et les sept épis vides, brûlés par le vent d'orient, seront sept années de famine.
27Huan, a nung ua bawng sagih tek taktak deih huailou taktak hongpawt khetou te kum sagih hi ua, vui sagih a hawm ngen suahlam huih nuaite toh; huaite kial kum kum sagih ding ahi.
28Ainsi, comme je viens de le dire à Pharaon, Dieu a fait connaître à Pharaon ce qu'il va faire.
28Huai ahi Pharo kianga ka gen: Pathian in hih dia a kisak Pharo kianga a theihsak ahi.
29Voici, il y aura sept années de grande abondance dans tout le pays d'Egypte.
29Ngaiin, Aigupta gamsung tengteng ah niang leh tai a om kum kum sagih a hongtung ding;
30Sept années de famine viendront après elles; et l'on oubliera toute cette abondance au pays d'Egypte, et la famine consumera le pays.
30Huai nungin kial kum kum sagih a hong om nawn ding; huchiin niang leh tai a omna Aigupta gamah mangngilh vek ahita ding; kial in gam a ne gawp vek ding hi;
31Cette famine qui suivra sera si forte qu'on ne s'apercevra plus de l'abondance dans le pays.
31Niang leh tai, a honjui kial jiakin, hiai gamah a thei nawnta kei ding uh; a thupi sin mahmah ngala
32Si Pharaon a vu le songe se répéter une seconde fois, c'est que la chose est arrêtée de la part de Dieu, et que Dieu se hâtera de l'exécuter.
32Huan, mang Pharo nihvei a neih tuansakna ahihleh hiai jiak ahi, thil hih ding Pathianin a hihkipa, Pathian mahin a tunsak pah ding jiakin.
33Maintenant, que Pharaon choisisse un homme intelligent et sage, et qu'il le mette à la tête du pays d'Egypte.
33Huchiin tuin Pharo in mi khat tei tak pilsak mai zong khia henla, Aigupta gam tungah heutuin omsak hen,
34Que Pharaon établisse des commissaires sur le pays, pour lever un cinquième des récoltes de l'Egypte pendant les sept années d'abondance.
34Pharoin huai hih henla, huan, gam tungah heutute sep henla, niang leh taia om kum kum sagih sung Aigupta gam buh mun nga a khena mun khat jel khon hen,
35Qu'ils rassemblent tous les produits de ces bonnes années qui vont venir; qu'ils fassent, sous l'autorité de Pharaon, des amas de blé, des approvisionnements dans les villes, et qu'ils en aient la garde.
35Huchiin, amau huai kum hoih kum hongtung dinga buh tengteng kaikhawmin Pharo nuaia om dingin khuate ah tununga nek dingin buh sungkhawm henla, khol khawm hen.
36Ces provisions seront en réserve pour le pays, pour les sept années de famine qui arriveront dans le pays d'Egypte, afin que le pays ne soit pas consumé par la famine.
36Huchiin, kial jiaka gam a man louhna dingin, buh bel kial kum kum sagih, Aigupta gam a hongtung ding a dingin, hiai gam adingin kiginkholhna ding ahi ding, a chi a.
37Ces paroles plurent à Pharaon et à tous ses serviteurs.
37Huan, huai thu Pharo leh a sikhate tengtengin hoih a saklam tak uh ahi.
38Et Pharaon dit à ses serviteurs: Trouverions-nous un homme comme celui-ci, ayant en lui l'esprit de Dieu?
38Huan, Pharoin, a sikhate kiangah, hichibang, Pathian kha omna mi, I mu zou ding ua hia? a chi a.
39Et Pharaon dit à Joseph: Puisque Dieu t'a fait connaître toutes ces choses, il n'y a personne qui soit aussi intelligent et aussi sage que toi.
39Huan, Pharo mahin, Joseph kiangah, Pathianin huai tengteng a hon theisak jiakin, nang banga tei leh pil himhim a om kei uhi:
40Je t'établis sur ma maison, et tout mon peuple obéira à tes ordres. Le trône seul m'élèvera au-dessus de toi.
40Nang ka inkuanpihte tungah heutu in na om dinga, ka khua leh tui tengteng na thu bang jelin a om ding uh: laltutphah a tut thu ah kia nang sangin ka lal ding, a chi a.
41Pharaon dit à Joseph: Vois, je te donne le commandement de tout le pays d'Egypte.
41Huan, Pharo mahin, Joseph kiangah, enin, Aigupta gam tengteng tungah heutuin ka honbawl hi, a chi a.
42Pharaon ôta son anneau de la main, et le mit à la main de Joseph; il le revêtit d'habits de fin lin, et lui mit un collier d'or au cou.
42Huan, Pharoin a khut a kipanin a min sawmna zungbuh a tola, Joseph khut ah abunsaka, puan malngata bawl puansilhte a silhsaka, a ngawngah dangkaeng khainiang a oksaka.
43Il le fit monter sur le char qui suivait le sien; et l'on criait devant lui: A genoux! C'est ainsi que Pharaon lui donna le commandement de tout le pays d'Egypte.
43Huan, a kangtalai neih nihna ah a tuangsaka: a maah, khukdin un, chiin, a kikou jel ua: huchiin, Aigupta gam tengteng tungah heutu in a bawlta hi.
44Il dit encore à Joseph: Je suis Pharaon! Et sans toi personne ne lèvera la main ni le pied dans tout le pays d'Egypte.
44Huan, Pharo in, Joseph kiangah, kei Pharo ka hi, na thu louin Aigupta gamsung tengteng ah kuamahin a khut uh hiam, a khe uh hiam a lik kei ding, a chi a.
45Pharaon appela Joseph du nom de Tsaphnath-Paenéach; et il lui donna pour femme Asnath, fille de Poti-Phéra, prêtre d'On. Et Joseph partit pour visiter le pays d'Egypte.
45Huan, Pharoin Joseph min dingin Zaphenathpaneh a sata: On kho siampu Potipher tanu Asenath a ji dingin a piaa, Huan, Joseph a pawta, Aigupta gam a tuansuak hi.
46Joseph était âgé de trente ans lorsqu'il se présenta devant Pharaon, roi d'Egypte; et il quitta Pharaon, et parcourut tout le pays d'Egypte.
46Huan, Joseph Aigupta gam kumpipa Pharo maa a din laiin kum sawm thum a upa ahi. Huan, Joseph Pharo kianga kipanin a pawta, Aigupta gam tengteng a siksuak hi.
47Pendant les sept années de fertilité, la terre rapporta abondamment.
47Huan, hoih kum kum sagih sungin lei in tam pipiin buh a tungsak hi.
48Joseph rassembla tous les produits de ces sept années dans le pays d'Egypte; il fit des approvisionnements dans les villes, mettant dans l'intérieur de chaque ville les productions des champs d'alentour.
48Huan, Aigupta gam a kum hoih kum kum sagih hong tunga buh tengteng a dong khawma, buh khuate ah a sung khawmta: kho chih a kima lou a buh chiat a sung khawm jel hi.
49Joseph amassa du blé, comme le sable de la mer, en quantité si considérable que l'on cessa de compter, parce qu'il n'y avait plus de nombre.
49Huchiin, Joseph in buh tampi tuipi piaunel zah bangin a sung khawm venvon a, a sim mah leng a tawpta hiala; simzoh vual lah a hita ngal keia.
50Avant les années de famine, il naquit à Joseph deux fils, que lui enfanta Asnath, fille de Poti-Phéra, prêtre d'On.
50Huan, kial hongtun main Joseph in tapa nih a neia, huaite On kho siampu Potipher tanu Asenath in a neihte ahi uh.
51Joseph donna au premier-né le nom de Manassé, car, dit-il, Dieu m'a fait oublier toutes mes peines et toute la maison de mon père.
51Huan, Joseph in a ta masa min ding Manassi a sa a: Pathian in ka sep gimna tengteng leh ka pa inkuanpihte tengteng lah a hon mangngilhsak ta ngala, achia.
52Et il donna au second le nom d'Ephraïm, car, dit-il, Dieu m'a rendu fécond dans le pays de mon affliction.
52Huan, ata nihna min dingin Ephraim asa a: Pathian in ka gimthuakna gamah chi lah a honsuangsak ta ngala, achia.
53Les sept années d'abondance qu'il y eut au pays d'Egypte s'écoulèrent.
53Huan, kum hoih kum, kum sagih Aigupta gama hongtung a hong beita hi.
54Et les sept années de famine commencèrent à venir, ainsi que Joseph l'avait annoncé. Il y eut famine dans tous les pays; mais dans tout le pays d'Egypte il y avait du pain.
54Huan, kial kum, kum sagih ding, Joseph gen bangbang in a hong tung panta a gam chih ah kial a hong keta a; Aigupta gamsung tengteng ah bel nek ding a om hi.
55Quand tout le pays d'Egypte fut aussi affamé, le peuple cria à Pharaon pour avoir du pain. Pharaon dit à tous les Egyptiens: Allez vers Joseph, et faites ce qu'il vous dira.
55Huan, Aigupta gam a mi tengteng a kial tak un Pharo kiangah nek ding ngenin a kikou ua: huan, Pharo in, Aigupta mi tengteng kiangah, Joseph kiangah hoh unla; na kiang ua a gen peuhmah hih un, achia.
56La famine régnait dans tout le pays. Joseph ouvrit tous les lieux d'approvisionnements, et vendit du blé aux Egyptiens. La famine augmentait dans le pays d'Egypte.
56Huan, kial leitung pumpi ah a keta hi: huchiin, Joseph in sunkhawmna in tengteng a hong a, Aigupta gamah lah kial a nak kiak mahmah a.Huan, leitung pumpi a kial a nak kiak jiak in gam chiha mite buh lei dingin Aigupta gamah Joseph kiangah a hong jel uhi.
57Et de tous les pays on arrivait en Egypte, pour acheter du blé auprès de Joseph; car la famine était forte dans tous les pays.
57Huan, leitung pumpi a kial a nak kiak jiak in gam chiha mite buh lei dingin Aigupta gamah Joseph kiangah a hong jel uhi.