¹Werdet nun Gottes Nachahmer als geliebte Kinder

¹Bliven alltså Guds efterföljare, såsom hans älskade barn,

²und wandelt in der Liebe, gleichwie Christus uns geliebt und sich selbst für uns gegeben hat als Gabe und Opfer für Gott, zu einem angenehmen Geruch.

²och vandren i kärlek, såsom Kristus älskade eder och utgav sig själv för oss till en gåva och ett offer, »Gud till en välbehaglig lukt».

³Unzucht aber und alle Unreinigkeit oder Habsucht werde nicht einmal bei euch genannt, wie es Heiligen geziemt;

³Men otukt och orenhet, av vad slag det vara må, och girighet skolen I, såsom det anstår heliga, icke ens låta nämnas bland eder,

⁴auch nicht Schändlichkeit und albernes Geschwätz, noch zweideutige Redensarten, was sich nicht geziemt, sondern vielmehr Danksagung.

⁴ej heller ohöviskt väsende och dåraktigt tal och gyckel; sådant är otillbörligt. Låten fastmer tacksägelse höras.

⁵Denn das sollt ihr wissen, daß kein Unzüchtiger oder Unreiner oder Habsüchtiger (der ein Götzendiener ist), Erbteil hat im Reiche Christi und Gottes.

⁵Ty det bören I veta, och det insen I också själva, att ingen otuktig eller oren människa har arvedel i Kristi och Guds rike, ej heller någon girig, ty en sådan är en avgudadyrkare.

⁶Niemand verführe euch mit leeren Worten; denn um dieser Dinge willen kommt der Zorn Gottes über die Kinder des Unglaubens.

⁶Låten ingen bedraga eder med tomma ord; ty för sådana synder kommer Guds vrede över de ohörsamma.

⁷So werdet nun nicht ihre Mitgenossen!

⁷Haven alltså ingen del i sådant.

⁸Denn ihr waret einst Finsternis; nun aber seid ihr Licht in dem Herrn. Wandelt als Kinder des Lichts!

⁸I voren ju förut mörker, men nu ären I ljus i Herren; vandren då såsom ljusets barn.

⁹Die Frucht des Lichtes besteht nämlich in aller Gütigkeit und Gerechtigkeit und Wahrheit.

⁹Ty ljusets frukt består i allt vad godhet och rättfärdighet och sanning är.

¹⁰Prüfet also, was dem Herrn wohlgefällig sei!

¹⁰Ja, vandren så, i det att I pröven vad som är välbehagligt för Herren.

¹¹Und habt keine Gemeinschaft mit den unfruchtbaren Werken der Finsternis, decket sie vielmehr auf;

¹¹Och haven ingen delaktighet i mörkrets gärningar, som icke giva någon frukt, utan avslöjen dem fastmer.

¹²denn was heimlich von ihnen geschieht, ist schändlich auch nur zu sagen.

¹²Vad av sådana människor i hemlighet förövas, därom är det skamligt till och med att tala;

¹³Das alles aber wird offenbar, wenn es vom Lichte aufgedeckt wird; denn alles, was offenbar wird, das ist Licht.

¹³men alltsammans bliver uppenbart, när det avslöjas genom ljuset. Ty varhelst något bliver uppenbart, där är ljus.

¹⁴Darum spricht er: Wache auf, der du schläfst, und stehe auf von den Toten, so wird dir Christus leuchten!

¹⁴Därför heter det: »Vakna upp, du som sover, och stå upp ifrån de döda, så skall Kristus lysa fram för dig.»

¹⁵Sehet nun zu, wie ihr vorsichtig wandelt, nicht als Unweise, sondern als Weise;

¹⁵Sen därför noga till, huru I vandren: att I vandren icke såsom ovisa människor, utan såsom visa;

¹⁶und kaufet die Zeit aus, denn die Tage sind böse.

¹⁶och tagen väl i akt vart lägligt tillfälle. Ty tiden är ond.

¹⁷Darum seid nicht unverständig, sondern suchet zu verstehen, was des Herrn Wille sei!

¹⁷Varen alltså icke oförståndiga, utan förstån vad som är Herrens vilja.

¹⁸Und berauschet euch nicht mit Wein, was eine Liederlichkeit ist, sondern werdet voll Geistes,

¹⁸Och dricken eder icke druckna av vin; ty därav kommer ett oskickligt leverne. Låten eder fastmer uppfyllas av ande,

¹⁹und redet miteinander in Psalmen und Lobgesängen und geistlichen Liedern und singet und spielet dem Herrn in eurem Herzen

¹⁹och talen till varandra i psalmer och lovsånger och andliga visor, och sjungen och spelen till Herrens ära i edra hjärtan,

²⁰und saget allezeit Gott, dem Vater, Dank für alles, in dem Namen unsres Herrn Jesus Christus,

²⁰och tacken alltid Gud och Fadern för allt, i vår Herres, Jesu Kristi, namn.

²¹und seid dabei einander untertan in der Furcht Christi.

²¹Underordnen eder varandra i Kristi fruktan.

²²Die Frauen seien ihren eigenen Männern untertan, als dem Herrn;

²²I hustrur, underordnen eder edra män, såsom I underordnen eder Herren;

²³denn der Mann ist des Weibes Haupt, wie auch Christus das Haupt der Gemeinde ist; er ist des Leibes Retter.

²³ty en man är sin hustrus huvud, såsom Kristus är församlingens huvud, han som ock är denna sin kropps Frälsare.

²⁴Wie nun die Gemeinde Christus untertan ist, so seien es auch die Frauen ihren eigenen Männern in allem.

²⁴Ja, såsom församlingen underordnar sig Kristus, så skola ock hustrurna i allt underordna sig sina män.

²⁵Ihr Männer, liebet eure Frauen, gleichwie auch Christus die Gemeinde geliebt und sich selbst für sie hingegeben hat,

²⁵I män, älsken edra hustrur, såsom Kristus har älskat församlingen och utgivit sig själv för henne

²⁶auf daß er sie heilige, nachdem er sie gereinigt durch das Wasserbad im Wort;

²⁶till att helga henne, genom att rena henne medelst vattnets bad, i kraft av ordet.

²⁷damit er sich selbst die Gemeinde herrlich darstelle, so daß sie weder Flecken noch Runzel noch etwas ähnliches habe, sondern heilig sei und tadellos.

²⁷Ty så ville han själv ställa fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck och skrynka och annat sådant; fastmer skulle hon vara helig och ostrafflig.

²⁸Ebenso sind die Männer schuldig, ihre eigenen Frauen zu lieben wie ihre eigenen Leiber; wer seine Frau liebt, der liebt sich selbst.

²⁸På samma sätt äro männen pliktiga att älska sina hustrur, då dessa ju äro deras egna kroppar; den som älskar sin hustru, han älskar sig själv.

²⁹Denn niemand hat je sein eigenes Fleisch gehaßt, sondern er nährt und pflegt es, gleichwie der Herr die Gemeinde.

²⁹Ingen har någonsin hatat sitt eget kött; i stället när och omhuldar man det, såsom Kristus gör med församlingen,

³⁰Denn wir sind Glieder seines Leibes, von seinem Fleisch und von seinem Gebein.

³⁰eftersom vi äro lemmar av hans kropp.

³¹«Um deswillen wird ein Mensch Vater und Mutter verlassen und seinem Weibe anhangen, und werden die zwei ein Fleisch sein.»

³¹»Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de tu skola varda ett kött.» --

³²Dieses Geheimnis ist groß, ich aber deute es auf Christus und auf die Gemeinde.

³²Den hemlighet som ligger häri är stor; jag säger detta med tanke på Kristus och församlingen.

³³Doch auch ihr, einer wie der andere, liebe seine Frau wie sich selbst; die Frau aber fürchte den Mann!

³³Dock gäller också om eder att var och en skall älska sin hustru såsom sig själv; men hustrun å sin sida skall visa sin man vördnad.