German: Schlachter (1951)

Uma: New Testament

1 Corinthians

12

1ber die Geistesgaben aber, meine Brüder, will ich euch nicht in Unwissenheit lassen.
1Kakaliliua-na ompi', mpotompo'wiwi-a pakulea' to tarata ngkai Inoha' Tomoroli'. Patuju-ku bona ni'inca mpu'u napa to makono.
2Ihr wisset, daß ihr, als ihr Heiden waret, euch zu den stummen Götzen hinziehen ließet, wie ihr geleitet wurdet.
2Ni'inca moto ompi', owi kako'ia-na ni'incai Alata'ala, ntora ratete' -koi hante uma ria pekiri-ni mpotuku' pinotau-pinotau to uma howa' mololita.
3Darum tue ich euch kund, daß niemand, der im Geiste Gottes redet, sagt: «Verflucht sei Jesus!» es kann aber auch niemand sagen: «Herr Jesus!» als nur im heiligen Geist.
3Toe pai' kupopo'incai-koi: tauna to mololita ngkai petete' Inoha' Tomoroli', uma hema to mpo'uli' "Tetotowi-imi Yesus!" Wae wo'o uma hema to mpo'uli': "Yesus, Hi'a-mi Pue'!" ane uma-i natete' Inoha' Tomoroli'.
4Es bestehen aber Unterschiede in den Gnadengaben, doch ist es derselbe Geist;
4Alata'ala mpowai' -ta wori' nyala pakulea' mpobago bago-na, hore mporata-ta pakulea' to mosisala. Aga hawe'ea pakulea' toe, pewai' ngkai Inoha' Tomoroli' to hadua lau-wadi.
5auch gibt es verschiedene Dienstleistungen, doch ist es derselbe Herr;
5Wori' nyala pobago to tapobago-ki Pue', aga Pue' to tapobago-ki toe, hadua lau-i-wadi.
6und auch die Kraftwirkungen sind verschieden, doch ist es derselbe Gott, der alles in allen wirkt.
6Wori' nyala ohea-na Alata'ala mpopohiloi baraka' -na hi rala katuwu' -ta, aga Alata'ala to hadua toe wo'o-i-wadi to mpobago butu nyala-na hi rala katuwu' butu-butu dua-ta.
7Einem jeglichen aber wird die Offenbarung des Geistes zum allgemeinen Nutzen verliehen.
7Butu dua-ta, hore-hore rawai' pakulea' to ngkai Inoha' Tomoroli', bona ma'ala-ta mpobabehi to mokalaua hi doo.
8Dem einen nämlich wird durch den Geist die Rede der Weisheit gegeben, einem andern aber die Rede der Erkenntnis nach demselben Geist;
8Hi tau hadua Inoha' Tomoroli' mpowai' kapantea mololita. Hi to hadua-na Inoha' Tomoroli' to hibalia toe wo'o-wadi mpowai' pe'inca mpakanoto Lolita Alata'ala.
9einem andern Glauben in demselben Geist; einem andern die Gabe gesund zu machen in dem gleichen Geist;
9Hi tau hadua Inoha' Tomoroli' toe mpowai' pepangala' to moroho. Pai' hi to hadua-na, bate Inoha' Tomoroli' to hibalia toe wo'o-i-wadi mpowai' kuasa mepaka'uri'.
10einem andern Wunder zu wirken, einem andern Weissagung, einem andern Geister zu unterscheiden, einem andern verschiedene Arten von Sprachen, einem andern die Auslegung der Sprachen.
10Hi to hadua rawai' baraka' mpobabehi tanda mekoncehi, hi to hadua-na rawai' pakulea' mpohowa' lolita Alata'ala. Hi to hadua-na wo'o rawai' pe'inca mpoposisala napa to ngkai Inoha' Tomoroli' pai' napa to bela ngkai Inoha' Tomoroli'. Hi tau ntani' -na rawai' pakulea' mololita hante basa to ngkai Inoha' Tomoroli'. Pai' hi to hadua wo'o rawai' pe'inca mpotoli batua-na basa toe bona ma'ala rapaha doo.
11Dieses alles aber wirkt ein und derselbe Geist, der einem jeden persönlich zuteilt, wie er will.
11Hawe'ea toe, Inoha' Tomoroli' to hadua toe oa' wo'o-i-wadi pue' bago. Nabagi-bagi pewai' -na hi butu-butu dua-ta ntuku' kabotu' -na Hi'a moto.
12Denn gleichwie der Leib einer ist und doch viele Glieder hat, alle Glieder des Leibes aber, wiewohl ihrer viele sind, doch nur einen Leib bilden, also auch Christus.
12Kita' to mepangala' hi Kristus ma'ala rarapai' -ki woto manusia'. Woto hameha' -wadi, aga wori' bagia-na. Nau' wori' bagia-na, hawe'ea bagia toe jadi' hawoto lau-wadi.
13Denn wir wurden alle in einem Geist zu einem Leibe getauft, seien wir Juden oder Griechen, Knechte oder Freie, und wurden alle mit einem Geist getränkt.
13Wae wo'o kita'. Kita' omea hewa hameha' woto-tamo, apa' Alata'ala mponiu' -ta omea hante Inoha' Tomoroli' to hibalia. Ba to Yahudi-ta ba bela-ta to Yahudi, to tuwu' batua ba to tuwu' maradika, kita' omea mporata Inoha' Tomoroli' to hibalia.
14Denn auch der Leib ist nicht ein Glied, sondern viele.
15Ane tapekiri woto-ta, ria witi' -ta, ria pale-ta, pai' wori' nyala bagia ntani' -na. Uma habagia lau-wadi. Rapa' -na witi' mpo'uli': "Aku', bela-a pale, jadi' bela-a bagia ngkai woto." Aga nau' wae, bate bagia woto oa' -i witi' toe.
15Wenn der Fuß spräche: Ich bin keine Hand, darum gehöre ich nicht zum Leib, so gehört er deswegen nicht weniger dazu!
16Ane tilinga mpo'uli': "Aku', bela-a mata, jadi' bela-a bagia ngkai woto," tilinga toe bate bagia ngkai woto.
16Und wenn das Ohr spräche: Ich bin kein Auge, darum gehöre ich nicht zum Leib; so gehört es deswegen nicht weniger dazu!
17Ane rapa' -na hawe'ea bagia woto-ta jadi' mata omea-mi, beiwa-ta pe'epe. Ba hawe'ea jadi' tilinga omea-wadi, beiwa-ta pe'enga'.
17Wäre der ganze Leib Auge, wo bliebe das Gehör? Wäre er ganz Ohr, wo bliebe der Geruch?
18Toe pai' Alata'ala mohawa' bona woto-ta rababehi ngkai wori' nyala bagia, butu nyala bagia natu'u hi woto-ta ntuku' konoa-na, hore-hore hi pontu'ua to taoa-na.
18Nun aber hat Gott die Glieder, jedes einzelne von ihnen, so am Leibe gesetzt, wie er gewollt hat.
19Ane rapa' -na napahanyala lau-wadi hawe'ea bagia woto-ta, uma-ipi jadi' woto.
19Wenn aber alles ein Glied wäre, wo bliebe der Leib?
20Jadi', bate-na wori' -hawo bagia woto, aga woto hameha' lau-wadi.
20Nun aber gibt es viele Glieder, doch nur einen Leib.
21Mata uma ma'ala mpo'uli' -ki pale: "Uma-kuna kuparaluu-ko!" Ba woo' mpo'uli' -ki witi': "Uma-kuna kuparaluu-ko!"
21Das Auge kann nicht zur Hand sagen: Ich bedarf deiner nicht, oder das Haupt zu den Füßen: Ich bedarf euer nicht!
22Kakono-na bagia woto-ta to hiloa-na lente lau-di to taparaluu lia-e.
22Vielmehr sind gerade die scheinbar schwächern Glieder des Leibes notwendig,
23Bagia woto-ta to ta'uli' uma ncola rahi, bagia toe-di to tapenasa hante pohea to ncola. Bagia woto-ta to uma taoa-na rahilo doo, toe lau-di to tawuni.
23und die wir für weniger ehrbar am Leibe halten, die umgeben wir mit desto größerer Ehre, und die uns übel anstehen, die schmückt man am meisten;
24Aga bagia woto-ta to lompe' ami' hiloa-na, uma tatu'ui napa-napa rahi. Alata'ala mpo'atoro' bagia woto-ta bona bagia to kura' rabila', toe lau-di to tapewili' lia.
24denn die uns wohl anstehen, bedürfen es nicht. Gott aber hat den Leib so zusammengefügt, daß er dem dürftigeren Glied um so größere Ehre gab,
25Wae wo'o kita' to mepangala' hi Pue' Yesus: kita' omea hewa bagia-bagia ngkai woto to hameha' lau-wadi, pai' kana momepewili' -ta hadua pai' hadua, bona neo' ria posisalaa-ta.
25damit es keinen Zwiespalt im Leibe gebe, sondern die Glieder gleichmäßig füreinander sorgen.
26Ane hadua peda', kita' omea ntodohaka dohe-na. Ane hadua ra'une', kita' omea goe' dohe-na.
26Und wenn ein Glied leidet, so leiden alle Glieder mit; und wenn ein Glied geehrt wird, so freuen sich alle Glieder mit.
27Hewa Alata'ala mpopajadi' woto-ta ngkai wori' nyala bagia, wae wo'o koi' to wori' napajadi' hawoto lau-damo hi posidaia' -ni hante Kristus. Ma'ala-mi ta'uli', butu dua-ni bagia ngkai woto Kristus omea-koi.
27Ihr aber seid Christi Leib, und jedes in seinem Teil Glieder.
28Pai' hi rala kahintuwuaa' -ta to Kristen, Alata'ala mohawa' bona hore-hore ria bago-ta: lomo' -na ria to jadi' suro-na, karonyala-na ria nabi to mpohowa' lolita-na, katolu-na ria to metudui'. Oti toe, ria to nawai' kuasa mpobabehi tanda mekoncehi. Oti toe, ria to nawai' kuasa mepaka'uri', ria to mporata pakulea' mpotulungi doo, ria to jadi' pangkeni, ria to mporata pakulea' mololita hante basa-basa to ngkai Inoha' Tomoroli'.
28Und so hat Gott in der Gemeinde gesetzt erstens Apostel, zweitens Propheten, drittens Lehrer, darnach Wundertäter, sodann die Gaben der Heilung, der Hilfeleistung, der Verwaltung, verschiedene Sprachen.
29Uma-hawo hawe'ea jadi' suro, ba nabi omea ba topetudui' omea. Uma wo'o ba mokuasa omea-mi mpobabehi tanda to mekoncehi
29Es sind doch nicht alle Apostel, nicht alle Propheten, nicht alle Lehrer, nicht alle Wundertäter?
30ba mpaka'uri' tauna. Uma hawe'ea to mporata pakulea' mololita hante basa to ngkai Inoha' Tomoroli' ba to mpotoli basa toe bona rapaha doo.
30Haben alle die Gaben der Heilung? Reden alle mit Zungen? Können alle auslegen?
31Jadi', huduwukui-koi mporata pakulea' ngkai Inoha' Tomoroli' toe we'i lau to meliu kalompe' -na. Tapi' to meliu mpu'u kalompe' -na, toi-mi ulu to ku'uli' -kokoi.
31Strebet aber nach den besten Gaben; doch zeige ich euch jetzt einen noch weit vortrefflicheren Weg: